Lugnet före jobbsiffran

10 January 2025

Asiatiska aktier har trendat nedåt i relativt tunn handel inför publiceringen av den amerikanska jobbrapporten, Kl. 14.30 svensk tid. Shanghais CSI-index noteras ned 1,25 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,92 procent, Sydneys ASX-index ned 0,44 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 1,05 procent
 
De amerikanska statsobligationsräntorna pendlar avvaktande inom ett smalt intervall. Tioåringen handlas ned noteras upp två punkter à 4,69 procent, och tvååringen oförändrad à 4,27 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen à 2,43 procent och tvååringen 1,99 procent.
 
Dollarn präglas också av sidledes handel inför jobbrapporten; marginellt starkare à 1,0290 mot euron respektive 158,40 mot yenen. Kronan noteras oförändrad à 11,15 mot dollarn, och 11,47 mot euron. Oljeterminerna har stigit drygt en dollar fat. Brentkontraktet handlas kring 77,30 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 74,55 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 104,91 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].  
 
Marknadens konsensus avseende den amerikanska jobbrapporten, Non-Farm Payrolls, är enligt Trading Economics en ökning av antalet sysselsatta med 160.000 personer under december, och att arbetslösheten ligger kvar à 4,2 procent. Enligt statistik från ADP i onsdags ökade antalet sysselsatta i den privata sektorn med 122.000 personer, mot väntade 140.000. Enligt strategerna Ian Lyngen och Vail Hartman vid BMO Capital Markets kommer jobbsiffran utgöra en viktig referenspunkt för räntemarknadens prissättning, skrev Bloomberg.  Strategerna menar att de senaste veckornas uppgång i amerikanska statsobligationsräntor innebär att marknaden inför jobbrapporten är något mer balanserad, trots en stark tro på att jobbrapporten kommer att vara stark. “Det öppnar för att obligationsmarknaderna kan svara med en starkare rörelse uppåt om det blir en överraskning på nedsidan än det säljtryck som kan uppstå vid en stark rapport”, skrev BMO Capital Markets, enligt nyhetsbyrån.
Guvernören Michelle Bowman sade igår vid ett anförande att hon stod bakom räntesänkningen i december som ett sista steg i rekalibreringen av penningpolitiken, detta med anledning av stigande inflationsrisker som talar för en mer försiktig inställning framöver.
Utöver jobbrapporten bjuder fredagen på industristatistik, konsumtionssiffror och BNP-indikatorn från SCB, och i USA släpps preliminära Michiganindex för januari.

De europeiska indexterminerna backar marginellt inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,15 procent, Tyska DAX-index ned 0,1 procent, franska CAC-index ned 0,2 procent, och Stockholms OMXS30 Index ned 0,2 procent.

Nyheter från kvällen

– INGEN FÖRSÄKRING. Brandkatastrofen i Los Angeles kan bli USA:s dyraste hittills och slår hårt mot många hushåll då försäkringsbolag sedan i somras valt att nobba kunder i flera drabbade områden. (DI)
– ARBETSKRAFT. Tidigare Fed-ledamoten Loretta Mester varnar för stor arbetskraftsbrist med Donald Trumps politik. (DI)
– SJUKSKRIVNINGAR. Långa sjukskrivningar kostade Sverige över 90 miljarder kronor förra året, enligt en rapport från Skandia. (SvD)
– BOMARKNAD. Bostäder väntas ta fart i år efter en trögare period men det är inte tal om något prisrally. (DN)

Bolagsnotiser

 Den taiwanesiska chiptillverkaren TSMC, som bland annat producerar chip åt Nvidia och Apple, redovisar en 39-procentig ökning av försäljningen i fjolårets sista kvartal, framgick när bolaget släppte månadsförsäljningsrapporten för december på fredagsmorgonen. Totalt uppgår fjärde kvartalets omsättning till 869 miljarder taiwanesiska dollar, motsvarande drygt 26 miljarder dollar, vilket kan jämföras med analytikerförväntningarna på 855 miljarder taiwanesiska dollar. TSMC kan således konstateras fortsätta gynnas av den kraftiga ökningen i efterfrågan för AI-chip från bolag som Nvidia. Utvecklingen av datacenter hos bolag som Google och Microsoft för att möjliggöra AI-tjänsterna har fortsatt oförtrutet året igenom och väntas inte slå av på takten. Tidigare i januari meddelade en annan länk i kedjan för chipframställning – kontraktstillverkaren Hon Hai Precision Industry (även känt som Foxconn) – också starkare försäljning än väntat. Microsoft har i sin tur aviserat planer på att bekosta datacenterutveckling till ett värde av 80 miljarder dollar i år. Analytiker med en kritisk utblick har dock på senare tid fokuserat på risken för att teknikbolagen överutbygger och att det finns uppenbara flaskhalsar för utvecklingen, exempelvis brist på energi för att försörja de elektricitetsslukande datacenter där AI-beräkningarna sker. Dessutom saknas det hittills en dominerande AI-app eller -tjänst i världen. På AI-sidan har också amerikanska regeringen fortsatt sätta upp handelshinder för Nvidia, den världsledande AI-chiptillverkaren, som inte får sälja dem mest avancerade tekniken till länder som Kina med anledning av nationella säkerhetsskäl. Uppgifter om att nya restriktioner är på väg kablades ut under torsdagen. Detta grumlar också TSMC:s försäljningsprognoser. Trots den accelererande framfarten för den artificiella intelligensen är TSMC som huvudleverantör till Apple beroende av Iphone-marknadens utveckling. Efterfrågan har sett svag ut för de senaste modellerna, där också hoppet tycks stå till lanseringen av nya AI-funktioner som ska piska upp konsumenternas intresse efter åratal av stagnation i fråga om ny funktionalitet i produktlinjen.  TSMC:s fullständiga delårsrapport för fjärde kvartalet släpps på torsdag.

Notiser från marknaden

– Sveriges BNP steg 1,4 procent i november jämfört med föregående månad. Jämfört med samma månad föregående år steg BNP 2,1 procent. Det framgår av SCB:s snabberäknade indikator över BNP-utvecklingen. Månadsförändringen är säsongsrensad, årsförändringen kalenderkorrigerad. “Ekonomisk aktivitet vände upp i november med positiv utveckling för både varu- och tjänsteproducenter i näringslivet såväl som för produktion i offentliga myndigheter. Informations och kommunikationsnäringarna stod för de största uppgångarna bland tjänsteproducenterna medan en starkare tillverkningsindustri och fortsatt återhämtning i bygg båda lyfte varusidan“, kommenterade Mattias Kain Wyatt, nationalekonom på SCB.