Rusning i Hongkong

21 February 2025

Fredagens handel har varit generellt uppåtriktad i Asien, och i Hongkong slungades teknikaktier uppåt tack vare en oväntat stark vinstökning rapporterad av Alibaba. Shanghais CSI-index noteras upp 1,26 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp hela 3,95 procent, Sydneys ASX-index ned 0,27 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,26 procent.

De amerikanska statsobligationsräntorna har fallit ytterligare. Tioåringen noterades ned tre punkter à 4,48 procent och tvååringen oförändrad à 4,25 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,40 procent och tvååringen 2,01 procent.

Dollarn har försvagats 65 pips till 1,0495 euron och återhämtat 40 pips till 150,50 mot yenen. Kronan har avancerat 7 öre till 10,63 mot dollarn, och ligger kvar à 11,16 mot euron. Oljeterminerna har stigit något. Brentkontraktet handlas kring 76,15 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 72,30 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 37,21 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].  
 
Hongkongs storbolagsindex Hang Seng nådde under fredagen den högsta nivån på tre år i kölvattnet av Alibabas delårsrapport. Det underliggande Hang Seng Tech Index steg med 5 procent. E-handels- och datacenterbolaget Alibaba klättrade 13 procent efter att vinsten ökat kraftigt i det tredje kvartalet av det brutna räkenskapsåret 2024/25, enligt den delårsrapport som släpptes inför Wall Streets öppning på torsdagen. Tillväxt inom molntjänstedivisionen så väl som e-handeln drev på vinsten i kvartalet, enligt rapporten, som också präglades av stort AI-fokus. Alibaba har nyligen släppt en ny AI-modell, och gav muntra prognoser om hur starkt AI kan komma att påverka framgent.
 
Igår kommenterade flera Fed-ledamöter den högre än väntade inflationen för januari. Austin Goolsbee, chef för Fed i Chicago, och Alberto Musalem, chef för Fed i St Louis, uttryckte båda oro över inflationens utveckling.  Goolsbee påpekade att centralbankens föredragna inflationsmått, PCE, troligtvis inte kommer att ha samma “dämpande” effekt som KPI. Han konstaterade att januari månads KPI inte var positiv, och förutspådde att även om PCE-talet visar sig dåligt, skulle effekten inte bli lika markant. Musalem, å sin sida, ansåg att penningpolitiken bör förbli “blygsamt restriktiv” tills inflationen stadigt närmar sig centralbankens 2-procents mål, trots den starka arbetsmarknaden. Både Goolsbee och Musalem nämnde externa faktorer, såsom politiska beslut och världsläget, som potentiella risker för inflationen, och betonade vikten av att noggrant följa utvecklingen med tullar och politiska förändringar.
 
Japanska aktier var oförändrade efter starkare än väntat KPI för januari, vilket ökade förväntningarna på en räntehöjning från Bank of Japan (BOJ) tidigare än väntat. Japans kärn-KPI, som exkluderar färska livsmedel, steg till 3,2 procent i januari, upp från 3,0 procent månaden innan. Totala KPI steg med 4,0 procent i årstakt, jämfört med 3,6 procent föregående månad. Detta markerade den snabbaste ökningen på över ett år, vilket ökat spekulationerna om att BOJ kan komma att strama åt penningpolitiken före sommaren. Enligt ING Economics förväntar sig marknaden en räntehöjning i maj, men tillägger att de stigande statsobligationsräntorna komplicerar de ekonomiska utsikterna. Finansminister Katsunobu Kato varnade för att högre räntor på långfristiga statsobligationer kan öka lånekostnaderna och sätta press på de offentliga finanserna, särskilt med tanke på Japans höga skuldsättning i förhållande till BNP. Enligt IMF förväntas Japans offentliga skuld uppgå till 232,7 procent av BNP under 2024. Även premiärminister Shigeru Ishiba uttryckte oro över de stigande obligationsräntorna och underströk att högre räntor, i kombination med landets redan höga skuldsättning, kan öka statens ränteutgifter avsevärt. Ledamöter med insyn bekräftade BOJ:s åtagande att säkerställa stabilitet på obligationsmarknaden och att centralbanken snabbt kan köpa statsobligationer för att säkerställa en stabil räntebildning om långfristiga marknadsräntor skulle stiga för kraftigt.

De europeiska indexterminerna är blandade inför fredagens börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,15 procent, Tyska DAX-index ned 0,1 procent, franska CAC-index upp 0,2 procent och Stockholms OMXS30 Index +/- noll procent. 

Nyheter från kvällen

– EU-LÅN FÖR FÖRSVAR. Socialdemokraterna vill se gemensamma EU-lån för att stärka Europas försvar och stötta Ukraina. “Alla EU-länder måste stärka sina försvar och det behöver ske i ett rasande tempo”, säger S-ledaren Magdalena Andersson. (DN)
– SANKTION?  EU överväger ett importförbud på ryskt aluminium, vilket kan få allvarliga konsekvenser för Kubals smältverk i Sundsvall. “Sverige kommer att förlora sin enda aluminiumproducent, en stor arbetsgivare och en skattebetalare“, skriver bolagets ryska ägare i ett dokument som DN tagit del av. (DN)
– KURSÄNDRING. AMF bryter trenden och öppnar för att gå in som direktägare i försvarsindustrin. “Vi har absolut inte försvarsindustrin på någon exkluderingslista“, säger Katarina Romberg, ny chef för pensionsjättens kapitalförvaltning av nära 850 miljarder kronor. (Di)
– RISK FÖR SKATTECHOCK. Pengaregnet på uppemot 5.000 miljarder kronor om året skapar guldläge för försvarsbolag, militära sidbytare och diverse företag i åtminstone gråzonen. För skattebetalarna är det däremot ett finansiellt minfält där pengar kommer att vräkas ut med svag kontroll. (Di)

Bolagsnotiser

– Lundin Minings intäkter för kvarvarande verksamhet uppgick till 859 miljoner dollar under det fjärde kvartalet 2024 (893). Justerat ebitda för kvarvarande verksamhet blev 368 miljoner dollar (368). Nettoresultatet uppgick -160 miljoner dollar (40,4). Det framgår av bokslutsrapporten som släpptes natten till torsdagen. Kopparproduktionen blev 101.491 ton under kvartalet. Lundin Minng gav produktions- och kostnadsprognoser för 2025 den 16 januari i år, vilka nu upprepas. De är bland annat en kopparproduktion i intervallet 303-330 tusen ton och capex på 735 miljoner dollar. Lundin Mining har fastställt en kvartalsutdelning om 0:09 kanadadollar per aktie, med utbetalning 9 april 2025 för aktier på Torontobörsen och 14 april för aktier i Stockholm.Notiser från marknaden

– TV- och streamingbolaget Viaplays kärnverksamheten i Norden, Nederländerna och Viaplay Select redovisar ett rörelseresultat före intressebolag och jämförelsestörande poster om 210 miljoner kronor (16) för det fjärde kvartalet 2024. Det rapporterade rörelseresultatet (ebit) blev -92 miljoner kronor (-2.863). Den totala nettoomsättningen uppgick till 4.837 miljoner kronor (4.903). Nettoomsättningen för kärnverksamheten blev 4.638 miljoner (4.566) med en organisk tillväxt på 5 procent. Koncernens fria kassaflöde uppgick till 384 miljoner kronor (-1.640). Kärnverksamhetens finansiella målsättning för 2025 om en årlig försäljningstillväxt inom ett lågt till medelhögt ensiffrigt procentintervall och positivt fritt kassaflöde är oförändrat. Vid slutet av fjärde kvartalet hade Viaplays kärnverksamhet 4,77 miljoner Viaplayabonnenter, att jämföra med 4,85 miljoner abonnenter vid utgången av föregående kvartal. Viaplays organiska försäljningstillväxt på 5 procent inom streamingabonnemang drevs under det fjärde kvartalet av prisjusteringar på samtliga marknader i kombination med en gynnsam mixeffekt.

Notiser från marknaden

– Europeiska unionen är redo att diskutera sänkta tullar på bilar och andra varor i ett försök att undvika ett handelskrig med USA. Det sade EU:s handelskommissionär Maros Sefcovic på onsdagen, enligt Bloomberg News. “Att sänka tullarna, eller till och med ta bort tullarna på exempelvis industriprodukter, är något som vi är redo att diskutera” sade han och tillade “vi är redo att se över tullarna på bilar“.  Enligt Sefcovic kommer EU att göra sitt “yttersta” för att undvika en eskalerande handelskonflikt, men om USA agerar i enlighet med USA:s president Donald Trumps hot “så har vi inget annat val än att reagera kraftfullt och snabbt“, sade han. Vidare resonerade Sefcovic att EU är öppna för samtal med USA kring “Big Tech“. Han tillade att EU:s regelverk ämnar skydda mindre bolag mot större och “verkligen inte är diskriminerande till sin natur, och är inte riktade mot de stora amerikanska teknikbolagen“.