Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit nedåtriktad i skuggan av hotade amerikanska restriktioner mot Kina. Shanghais CSI-index noteras ned 1,11 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1,45 procent, Sydneys ASX-index ned 0,67 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 1,39 procent.
De amerikanska statsobligationsräntorna fortsätter falla. Tioåringen handlas ned 9 punkter à 4,34 procent och tvååringen ned 10 punkter à 4,12 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,36 procent och tvååringen 1,99 procent.
Dollarn har avancerat 20 pips till 1,0470 mot euron, respektive 5 pips till 149,45 mot yenen. Kronan har ryggat tillbaka tre öre till 10,64 mot dollarn, och ett öre till 11,14 mot euron. Oljeterminerna har stigit 60 cent per fat. Brentkontraktet handlas kring 74,85 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 70,90 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 32,83 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
På Wall Street sågs igår nedgångar inom tekniksektorn då investerare passade på att göra vinsthemtagningar inför Nvidias stundande kvartalsrapport. De amerikanska aktieindexterminerna har varit oförändrade under den asiatiska handeln, vilket tyder på en avvaktande inställning bland amerikanska investerare.
President Trump vidhåller sin hårda linje beträffande tullar mot Mexiko och Kanada. Sent på måndagskvällen bekräftade han att tullarna kommer att träda i kraft enligt plan nästa månad. “Tullarna genomförs i tid, enligt schemat,” sade Trump. Tullarna mot Mexiko och Kanada är pausade till den 4 mars. Parallellt löper spänningarna mellan USA och Kina. En ny rapport från Bloomberg tyder på att Vita huset vill implementera hårdare restriktioner på export av chipteknik till Kina. Capital Economics skriver i en marknadskommentar att Trump signalerar en öppenhet för ett nytt handelsavtal mellan länderna, men inte förrän spänningarna ökat ytterligare. Anledningen till det, postulerar Capital Economics, är att det sannolikt skulle innebära att Kina åtar sig att köpa fler amerikanska varor, särskilt energi, jordbruksvaror och, om USA tillåter det, halvledare och utrustning för chiptillverkning. Trots att ett sådant avtal kortsiktigt skulle gynna Kinas ekonomiska tillväxt, skulle det förmodligen inte vara hållbart i längden eller förbättra för relationen mellan USA och Kina.
Sydkoreas centralbank, Bank of Korea, sänkte styrräntan med 25 punkter till 2,75 procent i linje med förväntningarna. Beslutet var enhälligt, och centralbankschefen Rhee Chang-yong uteslöt inte ytterligare sänkningar under året. “Vi förväntar oss att BOK kommer att sänka räntan ytterligare tre gånger under 2025, en gång per kvartal, eftersom en lägre ränta är nödvändig för att stödja tillväxten“, skriver ING Economics i en kommentar. Tullar är ett orosmoment, och en annan faktor som skapar osäkerhet är den pågående prövningen i Sydkoreas författningsdomstol av president Yoon, där ett beslut om hans eventuella avsättning väntas inom de kommande veckorna.
På dagens makroagenda står amerikanska hushållens konfidensindikator för februari. Efter att ha sjunkit i två månader i rad, väntas indikatorn fortsätta ned till 102,1 i februari.
De europeiska indexterminerna backar inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras ned 02 procent, Tyska DAX-index ned 0,35 procent, franska CAC-index ned 0,15 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,5 procent.
Nyheter från kvällen
– SJÄLVSTÄNDIGHET. Europa måste göra sig fundamentalt oberoende av relationen till USA. När det inte längre är säkert att Natoalliansens grundläggande löfte håller behövs ett trovärdigt alternativ till artikel 5, skriver statsvetaren August Danielson. (DN)
– ÖPPENHET. Som ett litet exportberoendeland måste vi förbli öppna gentemot omvärlden och öppna för företag som vill etablera sig i vårt land – det är avgörande för svenskt välstånd, skriver Ulf Kristersson (M), statsminister, och Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister. (DI)
– HÅLLBARHETSMOTSÅND. Efter en rekordsnabb utrullning har EU:s nya hållbarhetslagstiftning fått mothugg. Kommissionen har öppnat för en översyn av en rad centrala regelverk, vilket lämnar fältet öppet för kritiker. (DI)
Bolagsnotiser
– Teleoperatören Telia ingår avtal om försäljning av tv och media-verksamheten till norska Schibsted Media. Det framgår av ett pressmeddelande. Försäljningen värderar tv och media-verksamheten till 6,55 miljarder kronor, enligt Telia. Transaktionen förväntas slutföras senast under det tredje kvartalet 2025 efter sedvanliga myndighetsgodkännanden. “Genom ett partnerskap kommer Telia att fortsätta distribuera innehåll från TV4 och MTV som en del av sitt TV-erbjudande till konsumenter”, heter det vidare. Enligt Telia kommer transaktionslikviden att användas för att minska bolagets skuldsättning. Telia förväntas redovisa Tv och Media som innehav för försäljning samt avvecklad verksamhet under det första kvartalet 2025, och redovisa en icke kassaflödespåverkande nedskrivning på omkring 2 miljarder kronor. Telias finansiella mål på medellång sikt förblir oförändrade efter affären, inklusive fritt kassaflöde om minst 10 miljarder kronor till 2027. Telias tidigare kommunicerade finansiella utsikter för 2025 relaterade till fritt kassaflöde på omkring 8 miljarder kronor har justerats till omkring 7,5 miljarder kronor, vilket kommer att exkludera bidrag från Tv och Media. Telias andra finansiella utsikter för 2025, relaterade till tjänsteintäktstillväxt på jämförbar basis på omkring 2 procent, justerad ebitda-tillväxt på jämförbar basis om minst 5 procent, och capex exklusive kostnader för licenser och frekvenser och nyttjanderättstillgångar under 14 miljarder kronor, förblir oförändrade.
Notiser från marknaden
– USA:s president signalerade tidigare i veckan att landet är beredd att ingå ett “ekonomiskt” avtal med Ryssland – en markant omsvängning i Washingtons politik gentemot Moskva. De två länderna ska ha haft “mycket bra samtal” om att avsluta kriget i Ukraina. Det rapporterar Financial Times. Uttalandet gjordes i samband med ett möte med Frankrikes president Emmanuel Macron, och sammanföll med treårsdagen av krigets start. Under dessa tre år har USA infört allt hårdare sanktioner i syfte att försvaga den ryska krigsmaskinen. Det är dock inte första gången den amerikanske presidentens uttalanden överraskar. Tidigare denna månad skapade han stor osäkerhet i Europa genom att förespråka ett snabbt fredsavtal med Ryssland via bilaterala samtal, utan att först konsultera sina allierade. Macron har vid upprepade tillfällen krävt att USA ska ge säkerhetsgarantier för att Ukraina ska kunna inkluderas i ett fredsavtal. På en presskonferens efter mötet betonade Macron att Trump har “goda skäl” att återuppta dialogen med Putin men påpekade samtidigt att Europa är “väl medvetet” om sitt ansvar för att stärka den egna säkerheten.