Bortsett från Australien har de asiatiska börserna avancerat tack vare förhoppningar att Trumpadministrationen ska lätta på sina handelstullar efter tillkännagivandet om en månads respit gentemot Kanada och Mexiko. Shanghais CSI-index noteras upp 1,38 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 3,4 procent, Sydneys ASX-index ned 0,54 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,77 procent.
De amerikanska statsobligationsräntor har stigit ytterligare några punkter. Tioåringen handlas upp 8 punkter à 4,32 procent och tvååringen 4,02 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,68 procent och tvååringen 2,19 procent.
Dollarn har backat 140 pips till 1,0805 mot euron, respektive 110 pips till 148,40 mot yenen. Kronan har stärkts ytterligare 26 öre till 10,13 mot dollarn, och 13 öre till 10,95 mot euron. Oljeterminerna har sjunkit drygt en dollar. Brentkontraktet handlas kring 69,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 66,75 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 19,91 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
USA-räntorna pressades tillfälligt igår av en oväntat svag ADP-rapport om sysselsättningen i den privata sektorn i februari. Ränteriktningen vände dock efter att ISM:s tjänste-PMI indikerat ett bättre läge än väntat i februari. ISM noterade att flera företag i enkäten hade noterat att osäkerhet om tullarna hade tyngt aktiviteten, men indexet steg ändå med 0,7 punkter, till 53,5 (väntat 52,6). Delindexen för order, orderböcker, sysselsättning och priser steg jämfört i januari. Federal Reserves Beige Book noterade att den ekonomiska aktiviteten sammantaget hade ökat något, men utvecklingen var blandad i de olika distrikten. Sysselsättningen bedömdes ha ökat marginellt. Prisökningarna var måttliga i flertalet distrikt, men många distrikt rapporterade om en högre prisökningstakt än i föregående rapport. Uppåttrenden i USA-räntorna stöttades också av förväntningar om vissa lättnader i USA:s importtullar mot Kanada och Mexiko, vilket handelsminister Howard Lutnick flaggat för. På kvällen kom också besked om att USA skjuter upp tullarna för biltillverkare under en månad. Senare antyddes också att Trump överväger tullundantag för vissa jordbruksvaror.
Europeiska räntor steg kraftigt igår efter den tillträdande förbundskanslern Friedrich Merz starka åtagande om att göra “det som krävs” för att stärka försvaret. ING Economics noterar att uppgångarna i europeiska räntor speglar en “fundamental omprissättning av utsikterna för euroområdet, och det handlar inte bara om utbudet av tyska obligationer“. “Vi kan inte underskatta ‘enormiteten’ i den senaste utvecklingen… Att Tyskland verkar för lättnader i det finanspolitiska ramverket är den sådan helomvändning relativt tidigare… Narrativet med amerikansk styrka och europeisk svaghet ifrågasätts på allvar av marknaderna“, skriver ING Economics i ett kundbrev. Enligt ING Economics kommer inte den senaste utvecklingen stoppa ECB från att sänka räntan senare på torsdagen, men marknaden har på allvar prisat ner sannolikheten för ytterligare räntesänkningar senare. Överlag väntas ECB avsluta räntesänkningarna kring 2,0 procent
Enligt Infronts enkät väntar ekonomer att KPIF-inflationen ska ha stigit till 2,7 procent i februari, från 2,2 procent i januari. Exklusive energi väntas KPIF-inflationen ha stigit från 2,7 till 2,8. Riksbankens prognoser, från i december, väntade +2,2 respektive +2,4 procent. Eurostat ska också redovisa detaljhandeln i euroområdet i januari, klockan 11.00. ECB kommer sannolikt att sänka depositräntan med ytterligare 25 punkter, till 2,50 procent, klockan 14.15. Det blir i så fall sjätte mötet i rad som styrräntan sänks sedan starten i juni 2024. Pressmeddelandet i samband med räntebeskedet kan bli än mer intressant än vanligt denna gång, enligt flera bedömare kan ECB nu slopa de tidigare referenserna om att penningpolitiken är restriktiv. Commerzbank tror att budskapet kan slopas nu, men tror ändå att pressmeddelandet fortsatt kan indikera att kvardröjande effekter av tidigare räntehöjningar innebär att de finansiella förhållandena ändå är åtstramande. ECB-rådet har inför dagens räntebesked beslutsstöd i form av nya prognoser, som dock troligen får betraktas som mer osäkra än vanligt givet fortsatt vaga detaljer om kommande amerikanska handelsåtgärder mot Europa samt att ekonomerna knappast har hunnit med att ta höjd för alla signaler om kraftigt ökade satsningar på försvaret. Det återstår att se hur tydlig ECB-chefen Christine Lagarde vågar vara vid presskonferensen, som startar klockan 14.45.
De europeiska indexterminerna stiger inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,55 procent, Tyska DAX-index upp 0,9 procent, franska CAC-index upp 1,2 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,8 procent.
Nyheter från kvällen
– EU: EU-ledarna samlas i Bryssel på torsdagen för ännu ett toppmöte om Ukraina och Europas säkerhet. Ledarna väntas backa upp en ny plan för massiva försvarssatsningar och betona fortsatt stöd till Ukraina. Ungerns Viktor Orban motsätter sig dock nytt finansiellt stöd. (Ekot)
– ÖDESMÄTTAT. Finansminister Elisabeth Svantesson ser en uppenbar risk för krympande världshandel och högre inflation efter de många tullbeskeden från USA-administrationen. “Det är ödesmättat på väldigt många sätt och det går i ett enormt tempo”, säger hon. (DI)
– SKEPTISK. President Trump skrev på sin sociala mediesajt Truth Social på onsdagskvällen att “inget har övertygat mig om att flödet av fentanyl har stoppats“. Han tillade att Kanadas premiärminister Justin Trudeau hade sagt att det har blivit bättre, men enligt Trump var det “inte tillräckligt bra“. (ND)
Bolagsnotiser
– Klarna Bank vill ta in minst 1 miljard dollar i en amerikansk börsnotering och är redo att lämna in en ansökan så snart som nästa vecka. Det rapporterar Bloomberg News med hänvisning till personer med insyn i frågan. Det Stockholmsbaserade betaltjänsteföretaget siktar på att sätta priset i börsintroduktionen på New York-börsen i början av april, enligt källorna. En värdering överstigande 15 miljarder dollar är målet, uppges det. Klarnas uppskattade värdering har varierat kraftigt på senare år. Under 2021 stod siffran som högst, kring 45 miljarder dollar, för att sedan rasa till cirka 7 miljarder dollar året därpå. I mitten av november i fjol rapporterades att Klarna hade lämnat in en ansökan om börsnotering till amerikanska finansinspektionen (Securities and Exchange Commission). Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski uppgav i augusti för Dagens industri att en börsnotering under det första halvåret 2025 var “väldigt realistisk“.
– Fastighetsbolaget Emilshus har, i enlighet med den avsikt som offentliggjordes strax efter börsstängning på tisdagen, beslutat om en riktad nyemission. Totalt 9,4 miljoner preferensaktier har emitterats till teckningskursen 28,50 kronor och bolaget tillförs cirka 267 miljoner kronor före transaktionskostnader. Det framgår av ett pressmeddelande. Teckningskursen har fastställts genom ett så kallat accelererat bookbuilding-förfarande, som har genomförts av ABG Sundal Collier, och motsvarar en rabatt om cirka 4,7 procent i förhållande till stängningskursen på Nasdaq Stockholm på onsdagen. Ett antal svenska och internationella investerare, inklusive storägaren Sagax, deltog i emissionen. Emilshus avser att använda emissionslikviden från nyemissionen till fastighetsförvärv och investeringar i befintligt fastighetsbestånd.
– Ventilationsföretaget Systemair redovisar ett rörelseresultat om 201 miljoner kronor för det tredje kvartalet (november-januari) i det brutna räkenskapsåret 2024/2025, motsvarande en rörelsemarginal om 6,6 procent. Väntat var enligt Infronts prognossammanställning ett rörelseresultat på 242 miljoner kronor och en rörelsemarginal på 8,3 procent. Nettoomsättningen var 3.042 miljoner kronor, att jämföra med förväntade 2.903 miljoner. Nettoresultatet uppgick till 129 miljoner kronor. Här väntades 164 miljoner. Systemairs organiska tillväxt är tillbaka, orderingången är god på flera viktiga marknader och samtidigt syns potential för återhämtning på ytterligare några marknader, skriver bolagets vd Roland Kasper i rapporten.
Notiser från marknaden
– KPIF (KPI med fast ränta) steg 0,9 procent i februari jämfört med föregående månad, och steg 2,9 procent jämfört med samma månad föregående år. Det visar SCB:s preliminära beräkning. Väntat enligt Infronts prognosenkät var en uppgång med 0,7 procent jämfört med månaden före och en ökning med 2,7 procent jämfört med samma månad föregående år. I januari var KPIF-inflationen 2,2 procent. KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, var 3,0 procent i februari, jämfört med 2,7 procent i januari. Infront-enkäten pekade mot 2,8 procent. Riksbankens prognos, från december, pekade mot en KPIF-inflation på 2,2 procent i januari samt en KPIFXE-inflation på 2,4 procent. KPI-inflationen steg till 1,3 procent i februari från 0,9 procent i januari.
– USA:s president Trump har gått med på att ge biltillverkare en månads respit från de 25-procentiga tullarna som riktas mot Kanada och Mexiko. Det rapporterade Bloomberg News på onsdagskvällen. Beslutet fattas efter ett möte mellan amerikanska tjänstemän och chefer för Ford, General Motors och Stellantis under tisdagen. “Vi talade med de tre stora fordonstillverkarna. Vi kommer att ge en månads uppskov för alla fordon som kommer in via USMCA“, sade vita husets taleskvinna Karoline Leavitt på onsdagen. Hon tillade att “ömsesidiga tullar kommer fortfarande att träda i kraft den 2 april, men på begäran av företag med koppling till USMCA ger presidenten dem ett undantag på en månad så att de inte hamnar i ett ekonomiskt underläge“.