De asiatiska börserna har inlett veckan uppåt. Shanghais CSI-index noteras upp 0,51 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,9 procent, Sydneys ASX-index upp 0,07 procent och Tokyobörsen Nikkei-index ned 0,18 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit ett par punkter. Tioåringen handlas à 4,29 procent och tvååringen 3,98 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,72 procent och tvååringen 2,26 procent.
Dollarn är oförändrad kring 1,0840 mot euron, respektive upp 35 pips till 149,70 mot yenen. Kronan har stärkts ett öre 10,10 mot dollarn och 10,94 mot euron. Oljeterminerna har stigit cirka 20 öre. Brentkontraktet handlas à 72,30 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 68,40 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 78,25 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Stämningsläget förbättras då nästa omgång amerikanska tullar, som väntas den 2 april, enligt insatta källor ser ut att bli mer riktad än det globala angrepp som president Trump tidigare antytt. Trump väntas tillkännage omfattande, ömsesidiga tullar mot vissa länder eller handelsblock, men väntas samtidigt undanta några. För närvarande planerar inte administrationen att presentera separata, sektorspecifika tullar vid samma tillfälle.
I helgens nyhetsflöde rapporterade Bloomberg News att USA hoppas nå en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, medan Trump sade att ansträngningarna för att dämpa konflikten är “någorlunda under kontroll“. Ukrainska och amerikanska delegationer diskuterade under söndagen förslag om att skydda energianläggningar och kritisk infrastruktur, enligt Ukrainas försvarsminister. Mötet ägde rum i Saudiarabien och föregår måndagens planerade samtal mellan amerikanska och ryska delegationer. “Jag känner att Putin vill ha fred“, sade Witkoff i en intervju med Fox News på söndagen. “Jag tror att vi kommer att se verkliga framsteg i Saudiarabien på måndag, särskilt vad gäller ett eldupphör för fartyg i Svarta havet mellan båda länderna. Och därifrån kommer det naturligt att leda till ett mer omfattande eldupphör på marken“, tillade han.
Statistik under natten visade att inköpschefsindex för den japanska tillverkningsindustrin sjönk till 48,3 i mars från 49,0 i februari, enligt preliminär statistik. Väntat var 49,2. PMI för tjänstesektorn sjönk till 49,5 från 53,7 föregående månad. Det sammanvägda indexet minskade till 48,5 från 52,0. Den övergripande affärsutsikten föll till den lägsta nivån sedan augusti 2020, då företagen uttryckte oro för faktorer som stigande kostnader, arbetskraftsbrist och osäkerhet kring det globala handelsläget. “Den höga inflationen, i kombination med oro för arbetskraftsbrist, en åldrande befolkning, dämpad kundefterfrågan och ökad osäkerhet i det internationella handelsklimatet, dämpade framtidstron” sade Annabel Fiddes, på S&P Global Market Intelligence, till Reuters. Samtidigt sade BOJ:s chef Kazuo Ueda på måndagen att centralbanken kommer att fortsätta höja räntan om det underliggande inflationsmålet ser ut att uppnås, trots eventuella förluster på bankens innehav av statsobligationer.
“Vi har sagt att vi kommer att fortsätta justera graden av penningpolitisk stimulans om den underliggande inflationen närmar sig 2 procent“, sade Ueda i parlamentet, när han fick frågor om effekterna av förlusterna på BOJ:s omfattande innehav av japanska statsobligationer. “Vårt mål är att uppnå prisstabilitet, och vår penningpolitik kommer inte att påverkas av hänsyn till BOJ:s egna finanser”, tillade han.
På dagens makroagenda står preliminära PMI siffror för mars från Frankrike, Tyskland, Storbritannien och EMU. I USA publiceras Chicago Feds nationella aktivitetsindex och preliminära PMI siffror för mars.
De europeiska indexterminerna avancerar inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,6 procent, Tyska DAX-index upp 0,5 procent, franska CAC-index upp 0,7 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,4 procent.
Nyheter från kvällen
– INGET STÖD? De flesta räknar inte med att USA skulle hjälpa Sverige militärt vid ett angrepp. Det visar en undersökning från DN/Ipsos om väljarnas syn på det allvarliga omvärldsläget. (DN)
– FRÅGETECKEN OM BISTÅND. Sverige tillsammans med Norge och Nederländerna försöker få klarhet i vad som ska hända med sammanlagt 15 miljoner dollar, motsvarande 152 miljoner kronor, som har betalats in till den amerikanska biståndsmyndigheten USAID. (SvD)
– FRED FÖRE PÅSK. USA vill få fred mellan Ryssland och Ukraina innan påsk. De pågående samtalen i Saudiarabien är ett steg mot riktiga förhandlingar. Men professor Isak Svensson menar att USA:s brådska kan ge problem på längre sikt. (SvD)
– IMAMOGLU STÄNGS AV. Turkiets inrikesdepartement meddelade under söndagen att Istanbuls borgmästare, oppositions-politikern Ekrem Imamoglu, stängs av. (SvD)
– SLOPA SKATTEN. Regeringen har vidtagit åtgärder för att stoppa osund konkurrens från utlandet. Nu är det dags att ta nästa steg och slopa elektronikskatten – en pålaga som gör svensk elektronik dyrare än i grannländerna, utan att ge någon miljönytta över huvud taget. (DI)
Bolagsnotiser
– Meriti AB köper Carlsson Norén, som i dagsläget förvaltar cirka 600 Mkr. ”Carlsson Norén har räntefonder som kompletterar vårt utbud väl. Dessutom känner vi förvaltarna sedan tidigare och har stor respekt för deras kunnande”, säger Ola Björkmo, vd för värdepappersföretaget Meriti Capital. Fonden Carlsson Noren Macro är absolutavkastande och är inriktad på att tjäna pengar på rörelser i räntor. Fonden avkastade 2,2 procent under fjolåret. ”Den andra fonden, Yield Opportunity, fokuserar på att göra noggrann kreditanalys. Det har visat sig vara en vinnande strategi i en orolig värld”, säger fondförvaltaren Fredrik Carlsson. Avkastningen för fonden uppgick under 2024 till drygt 17 procent. ”Vi vill växa och utesluter inte fler affärer, men tar en sak i sänder,” kommenterade Meriti AB:s vd Fredrik Mattssson. (DI)
Notiser från marknaden
– Storbritannien siktar på att minska antalet statligt anställda med 10.000 som en del av målet att skära ner de löpande kostnaderna med 15 procent. Det sade finansminister Rachel Reeves till Sky News på söndagen, enligt Bloomberg News. Hon sade att Labourregeringen kommer att hålla fast vid sin plan att öka de reala utgifterna varje år under denna mandatperiod, men prioritera hur pengarna fördelas. Departementen förväntas göra effektivitetsbesparingar genom bättre användning av teknik som AI. “Jag är säker på att vi kan minska antalet statligt anställda med 10.000. Under covid ökade antalet personer som arbetade inom statsförvaltningen kraftigt; det var rätt beslut för att hantera den utmaningen, men det är inte rätt att behålla dessa siffror för alltid“, sade hon. På onsdag ska hon presentera en uppdaterad prognos och tala om de offentliga finanserna.