Asiatiska aktiekurser har varit fortsatt pressade idag. Sydneys ASX-index noteras ned 2,43 procent och Tokyobörsen Nikkei-index ned 2,75 procent till den lägsta nivån sedan augusti. De kinsesiska börserna höll helgdagsstängt med anledning av Qingmingfesten.
Amerikanska statsobligationsräntor har sjunkit ytterligare 6—18 punkter, med störst tapp i de korta durationerna. Tioåringen handlas à 3,97 procent och tvååringen 3,63 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,53 procent och tvååringen 2,08 procent.
Dollarns branta nedgång har ökat med 80 pips till 1,1065 mot euron, respektive 110 pips till 146,00 mot yenen. Kronan har tappat 9 öre till 9,82 mot dollarn, respektive 17 öre till 10,86 mot euron. Oljeterminerna har sjunkit cirka tre dollar. Brentkontraktet handlas à 69,20 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 66,20 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 25,24 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Igår raderades ett värde av cirka 2.500 miljarder dollar från amerikanska börser, då både S&P 500 och Nasdaq 100 noterade sina största tapp sedan pandemin 2020. President Trump har signalerat att han är öppen för att sänka tullarna om andra länder kan erbjuda “fenomenala” motprestationer. Han beskrev samtidigt tullarna som ett viktigt förhandlingsverktyg, trots börsoro och interna invändningar från högt uppsatta tjänstemän. “Tarifferna ger oss stor förhandlingsstyrka“, sade Trump reportrar ombord på Air Force One, och tillade att “varje land har hört av sig till oss.” Presidenten antydde också att tullarna på kinesiska varor kan sänkas om Kina tillåter Bytedance att sälja Tiktok för att undvika ett förbud i USA. En överenskommelse med “flera investerare” är “väldigt nära“, och tidsfristen för försäljning har förlängts till på lördag, hette det.
Internationella valutafondens (IMF) verkställande direktör Kristalina Georgieva varnade igår för att President Trumps omfattande tullkampanj utgör “en betydande risk för den globala utsikten i en tid av svag tillväxt“. Georgieva uppmanade USA och dess handelspartners att arbeta konstruktivt för att minska handelsspänningar och osäkerhet. Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanade företag att pausa investeringar i USA. Frankrike driver också på för att EU ska rikta åtgärder mot amerikanska teknikbolag som svar på Trumps tullar. EU lovade på torsdagen att vidta motåtgärder, medan Kina meddelade att de kommer att införa egna åtgärder för att skydda sina intressen.
JP Morgan varnar för ökad recessionrisk. Enligt bankens chefsekonom, Bruce Kasman, kan tullarna driva både den amerikanska och globala ekonomin in i recession under 2025. Risken för global recession under 2025 har höjts till 60 procent från tidigare 40 procent. Tullarna beskrivs som “den största skattehöjningen på amerikanska hushåll och företag sedan 1968“, och chefsekonomen varnar för att effekten kan förstärkas genom vedergällning, fallande affärsförtroende och störningar i leveranskedjorna. Bank of Japans chef Kazuo Ueda sade på fredagen att centralbanken kommer att granska effekterna av de amerikanska tullarna vid beslut om penningpolitiken. Vice centralbankschef Shinichi Uchida sade samtidigt att Bank of Japan kommer att fortsätta höja räntan om sannolikheten för att inflationen når målet på 2 procent ökar.
På dagens makroagenda står tyska industriorder och amerikanska sysselsättningsdata klockan 14.30.
De europeiska indexterminerna backar något inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras ned 0,2 procent, Tyska DAX-index ned 0,4 procent, franska CAC-index ned 0,45 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,4 procent.
Nyheter från kvällen
– NEGATIVT. Det är för tidigt att säga om effekterna av Donald Trumps tullbesked ökar sannolikheten för en räntehöjning, enligt riksbankschefen Erik Thedéen, som dock är säker på att det är entydigt negativt för världsekonomin. (DI)
– NATO-TVIVEL. “Hysteri” säger utrikesminister Marco Rubio om tvivlet på USA:s fortsatta engagemang i Nato. Samtidigt upprepas kraven på att lägga motsvarande 5 procent av BNP på försvaret – även för USA. (SvD)
– STABILITET. Nu är det inte läge att se till enskilda väljares plånbok. I stället bör politiken bidra till stabilitet genom att agera ansvarstagande i ett osäkert läge, enligt Annika Winsth, chefekonom för Nordea. (DI)
– STARKARE KRONA. Dollarn försvagas på bred front i spåren av Donald Trumps tullbesked. För svensk del innebär det att kronan, som även stärks mot euron, är på den starkaste nivån mot dollarn sedan våren 2022. (DI)
– FLER VÄRNPLIKTIGA. Statsministern Ulf Kristersson ser nu framför sig en kraftig ökning av värnpliktiga i Sverige kommande år. (SvD)
Bolagsnotiser
– Lastbilskoncernen Volvo kommer att utöka investeringen i sin nya fabrik för tunga lastbilar i staden Monterrey i Mexiko, till 1 miljard dollar från 700 miljoner dollar. Det sade Mexikos finansminister Marcelo Ebrard, enligt Reuters. Volvo aviserade sin nya fabrik under sensommaren 2024 och då angavs investeringen bli omkring 7,2 miljarder kronor. Fabriken väntas vara i drift under 2026.
– Cristina Stenbeck föreslås som ny ordförande för investmentbolaget Kinnevik. Det framgår av ett pressmeddelande. Samtidigt föreslås val av Camilla Giesecke, Henrik Lundin och Rubin Ritter till nya styrelseledamöter, medan tidigare ordförande James Anderson och ledamöterna Susanna Campbell, Harald Mix, Cecilia Qvist och Hans Ploos van Amstel beslutat att inte ställa upp för omval. Det blir Cristina Stenbecks andra sejour på posten efter att ha suttit i Kinneviks styrelse mellan 2003 och 2019 och ordförande mellan 2007-2016. “Efter dialog med bolagets största aktieägare och efter att noggrant ha övervägt vad som kommer krävas har jag beslutat mig för att acceptera nomineringen att återvända till Kinneviks styrelse. Det kommer vara viktigt att stärka Kinneviks ställning som ett relevant investmentbolag i arbetet med att stötta ledande tillväxtbolag”, säger Cristina Stenbeck i en kommentar.
Notiser från marknaden
– Analytiker varnar för en flod av rabatterade kinesiska varor till EU, något som spär på de ekonomiska riskerna i regionen i kölvattnet av Donald Trumps tullar. Oron har fått Bryssel att förbereda åtgärder för att skydda sig mot en potentiell våg billiga varor från Asien. Det rapporterar Financial Times på fredagsmorgonen. Den direkta effekten av USA:s 20-procentiga tullar på EU-produkter har sedan en tid tillbaka väckt oro för utsikterna för EU:s redan hårt pressade tillverkningsindustri, som sedan tidigare drabbats av amerikanska tullbesked avseende bilar och stål. Omfattningen av Trumps tullar på ekonomier som Kina och Vietnam kom dock som en överraskning för många och har fått Bryssel på helspänn inför en ökning av asiatiska produkter som elektronik och maskiner som omdirigeras till den europeiska marknaden, skriver Financial Times. EU-kommissionen håller på att förbereda nya akuta tullar som svar, enligt tjänstemän, och har samtidigt intensifierat övervakningen av importflödena. “Den omedelbara handelsschocken för Asien kommer sannolikt att få spridningar till Europa,” sade Robin Winkler, chefsekonom för Tyskland vid Deutsche Bank, till tidningen. Kinesiska tillverkare kommer att försöka sälja fler av sina produkter i Europa och på andra marknader eftersom de nu möter “en betydande tullmur i USA“, förklarade chefsekonomen. En högt uppsatt EU-diplomat uppger för Financial Times att unionen kommer att behöva vidta skyddsåtgärder för flera av sina industrier. Även om analytiker också har spekulerat om att USA:s hårda handelsåtgärder kan driva EU och Kina närmare varandra, har Bryssel i månader varit förberedda på risken att kinesiska producenter försöker öka sin marknadsandel på kontinenten genom prissänkningar. Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare varnat för att höga tullar på asiatiska länder kan få dem att omdirigera sin överkapacitet till Europa, med potentiellt “massiva konsekvenser” för kontinentens industrier. “Europas värsta ekonomiska mardröm har just blivit verklighet,” skrev ING:s globala makrochef Carsten Brzeski i en analys till kunder.