De asiatiska börserna har varit mestadels svagt uppåtriktade tack vare minskat tryck på de amerikanska marknadsräntorna. Shanghais CSI-index noteras ned 0,65 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,1 procent, Sydneys ASX-index upp 0,16 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,47 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har ryggat tillbaka något. Tioåringen handlas kring 4,51 procent och tvååringen à 3,98 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,45 procent och tvååringen 1,94 procent.
Dollarn noteras fortsatt kring 1,1315 mot euron, och har avancerat 30 pips till 143,45 mot yenen. Kronan har tappat tre öre till 9,60 mot dollarn, respektive 10,86 mot euron. Oljeterminerna har backat en dollar. Brentkontraktet handlas à 63,90 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 60,75 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 42,26 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Tidigare i veckan pressades amerikanska marknadsräntor uppåt efter svag efterfrågan i en emission av 20-åringar i USA för 16 miljarder dollar. Därtill kan läggas det skatte- och utgiftspaket som representanthuset klubbade på torsdagen som, även om det justeras i senaten, antas öka USA:s statsskuld betydligt. “Obligationsmarknaden letar efter en nödbroms… det kan komma i form av svaga arbetsmarknadsdata som påskyndar (Federal Reserves) räntesänkningar och utlöser en omvärdering av ekonomins styrka“, sade Ed Al-Hussainy på Columbia Threadneedle Investments till Reuters.
De högre räntenivåerna har däremot inte gett stöd åt dollarn, då investerare sålde samtliga USA-tillgångar under parollen “sell America“. Chris Weston på Pepperstone noterade att det som blivit ganska tydligt den här veckan är hur marknaderna reagerar brett på uppgången i amerikanska långräntor. De högre räntorna drivs inte av förbättrad tillväxtdynamik, utan av oro för ökad finanspolitisk ansvarslöshet, underskottsfinansiering och uppfattningen om stigande räntekostnader. “Om man dessutom beaktar den giftiga blandningen av högre inflationsförväntningar… blir nettoeffekten en kraftig ökning av löptidspremier, samtidigt som potentiella utländska köpare helt enkelt håller sig borta från marknaden”, sade han till Reuters.
Federal Reserve har sitt nästa policymöte den 18 juni. Nu på söndag ska Fed-chefen Jerome Powell tala vid en ceremoni vid Princeton University.
Färsk data visar på högt pristryck i Japan. Priset på ris ökade 98,4 procent, den största uppgången i statistikserien som sträcker sig tillbaka till 1971. Energipriserna steg 9,3 procent efter att statliga subventioner för gas och el avvecklats. Regeringspartierna överväger nu att återinföra stödet redan i juni, samt att vidta åtgärder för att dämpa bensinpriserna. “Prisökningarna var särskilt märkbara för varor som mat, nödvändiga varor som är tätt kopplade till hushållsbudgeten. När priserna på dessa basvaror stiger kan det utgöra en stor belastning för hushåll med låga inkomster“, sade Kanako Nakamura, ekonom vid Daiwa Institute of Research, till Bloomberg News.
De europeiska indexterminerna pendlar kring nollstrecket inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,15 procent, Tyska DAX-index ned 0,05 procent, franska CAC-index ned 0,15 procent och Stockholms OMXS30 Index +/- noll procent.
Nyheter från kvällen
– S TAPPAR. Socialdemokraterna backar i Ipsos majmätning till ett väljarstöd på 33 procent. Avståndet mellan oppositionen och Tidöpartierna har inte varit mindre sedan början på 2024. (DN)
– STOPPAR STUDENTER. USA:s president Donald Trumps styre stoppar prestigeuniversitetet Harvards möjlighet att skriva in internationella studenter. (DN)
– SÄNKT SKATT. Regeringen vill ändra de så kallade 3:12-reglerna. Omkring 60.000 fåmansföretag föreslås få sänkt skatt. (DN)
– MER STYRNING. Beräkningar visar att Ryssland har skalat upp sin militärproduktion kolossalt sedan 2022. Om väst ska lyckas hjälpa Ukraina matcha den ryska krigsekonomin måste man börja styra försvarsbolagen mer, anser forskaren Oleksandr Danylyuk vid den brittiska tankesmedjan Rusi. (DI)
– SKULDKRIS. USA marscherar rakt mot en skuldkris där även Sverige kommer att drabbas. Men det finns reformer som skulle kunna göra oss starkare när den amerikanska krisen spiller över, enligt nationalekonomen Stefan Fölster. (SvD)
– MER ENTREPRENÖRER. Trenden mot ett minskat entreprenörskap som präglat ett antal länder under senare år förefaller nu också ha drabbat Sverige. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien vill se insatser för att stärka kompetensförsörjningen. (DI)
Bolagsnotiser
– Volvo Cars nästa viktiga bilmodell EX60, som ska byggas i Göteborg, ser ut att spräcka tidsplan och budget. Det erfar Dagens Industri. Planen är att EX60 ska komma till marknaden nästa år. Utåt har inte bolaget kommunicerat några exakta datum, men nu kommer uppgifter inifrån Volvo Cars om att man inte följer tidsplanen och budgeten. “Det ser ut som att den kommer att bli försenad”, uppger en källa för tidningen. Enligt DI handlar det dock inte om så omfattande förseningar som med Volvo Cars flaggskeppsmodell EX90, som är försenad med över tre år. Bolaget bekräftar inte uppgifterna. “Det är inget som jag har hört“, säger presschefen Kristin Boldemann Wester som svar på frågan om EX60 är försenad. Tidigare i veckan rapporterade DI att pressen från Volvo Cars kinesiska huvudägare Geely ökar och att dramatiska förändringar väntas ske framöver. “Volvo Cars uppges, baserat på uppgifter från flera källor, vara på väg att tappa delar av sin självständiga fordonsutveckling och projekt flyttas till Kina“, skrev tidningen då. Enligt en källa innebär det “ett slag i ansiktet för Torslanda.” Att framtida fordonsutveckling flyttas i större utsträckning till Geelys organisation i Kina uppges bero på att Volvo Cars inte har levererat det Geelys grundare Li Shufu förväntat sig, skrev tidningen. Håkan Samuelsson ska, när han återvände till vd-posten på Volvo Cars i mars i år, ha fått ett tydligt uppdrag från Geelys huvudägare Li Shufu om att integrera Volvo Cars mer i Geelykoncernen och skapa synergier. I april rivstartade Håkan Samuelsson med ett sparpaket på 18 miljarder kronor som innebar kraftiga personalneddragningar.
Notiser från marknaden
– Sveriges säsongsjusterade arbetslöshet uppgick till 8,5 procent i april, jämfört med 8,1 procent månaden före. Det visar statistik från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Väntat enligt Infronts analytikerenkät var en säsongsrensad arbetslöshet 8,6 procent. Säsongsmässigt och utjämnat (trend) var arbetslösheten 8,6 procent, jämfört med 8,6 procent föregående månad. “Arbetsmarknaden var fortsatt återhållsam i april och arbetslösheten kvarstår på en högre nivå. Samtidigt finns positiva tecken som att sysselsättningen ökar säsongsrensat och utjämnat“, säger Stefan Andersson, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.
– Trumpadministrationens förhandlare pressar EU att ensidigt sänka tullarna på amerikanska varor, och säger att utan sådana eftergifter kommer EU inte att göra framsteg i samtalen för att undvika 20-procentiga “ömsesidiga” tullar. Det rapporterar Financial Times. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer förbereder sig på att säga till sin EU-motpart Maros Sefcovic att det nyligen framlagda “förklarande dokumentet” från Bryssel inte lever upp till USA:s förväntningar. USA är missnöjt med att EU endast föreslagit ömsesidiga tullsänkningar istället för att ensidigt sänka tullarna, som vissa andra handelspartner har erbjudit Washington. EU har heller inte föreslagit att den planerade digitala skatten skulle vara föremål för förhandling, vilket USA krävt. EU har drivit på för en gemensam ram för samtalen, men parterna står fortfarande för långt ifrån varandra. Greer och Sefcovic ska träffas i Paris nästa månad, vilket väntas bli ett viktigt test för om de två sidorna kan undvika att handelskonflikten eskalerar. EU och USA har börjat utbyta förhandlingsdokument, men har gjort små framsteg i sak sedan Trump tillkännagav en 90-dagars förhandlingsperiod.