Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit generellt negativ i skuggan av ansträngda handelsrelationer med USA. Shanghais CSI-index noteras ned 0,2 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1,4 procent, Sydneys ASX-index upp 0,31 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 1,22 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har ryggat tillbaka cirka 10 punkter från gårdagens högstanoteringar. Tioåringen handlas kring 4,41 procent och tvååringen à 3,94 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,36 procent och tvååringen 1,89 procent.
Dollarn har tappat 40 pips till 1,1345 mot euron, respektive 55 pips till 143,80 mot yenen. Kronan har stärkts 7 öre till 9,57 mot dollarn, respektive 5 öre till 10,86 mot euron. Oljeterminerna har backat cirka 50 cent. Brentkontraktet handlas à 63,05 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 60,70 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 17,03 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Efter att en amerikansk handelsdomstol oväntat ogiltigförklarat huvuddelen av Trumpadministrationens tullhöjningar tidigare i veckan, återinfördes dessa snabbt genom ett beslut i en appellationsdomstol. Enligt Reuters är detta inte ett slutgiltigt avgörande, men Vita huset har redan aviserat att man har andra juridiska tillvägagångssätt för att bibehålla tullarna.
De rättsliga turerna kring USA:s tullar sammanfaller med ett tydligt uppsving i landets tullintäkter. Donald Schneider på Piper Sandler uppskattar dem nu till cirka 255 miljarder dollar i årstakt, jämfört med ett historiskt snitt kring 85 miljarder. Samtidigt rapporterar Wall Street Journal att Trumpadministrationen överväger att aktivera en aldrig tidigare använd paragraf i Trade Act från 1974, som skulle möjliggöra tullar upp till 15 procent i 150 dagar mot länder med handelsobalanser.
Kinesiska aktier och obligationsräntor pressades efter att finansminister Scott Bessent bekrev handelsdiskussionerna mellan USA och Kina som “något stagnerade“, och att direktsamtal mellan Donald Trump och Xi Jinping kan behövas. Enligt Reuters ser flera investerare nu ökad risk för stagflation. “Att låta tullarna ligga kvar ökar risken för stagflation och är både negativt för dollar och aktier“, sade Win Thin på Brown Brothers Harriman. Sentimentet pressas även av frågetecken kring president Trumps stimulanspaket, “The Big, Beautiful Bill“, som kan förvärra USA:s statsskuld.
Relationen mellan president Trump och Fed-chefen Powell tycks ha förbättrats efter ett möte herrarna emellan. Trump upprepade sin kritik mot Fed:s hökaktiga hållning, men tonen mildrades och inga nya attacker följde på sociala medier.
Bank of Englands chef Andrew Bailey har uppmanat brittiska regeringen att fördjupa handelsrelationen med EU. I ett tal på torsdagen konstaterade han att Brexit bromsat tillväxten pga. dess handelshinder. Bailey lyfte samtidigt fram det senaste avtalet med Bryssel om att minska gränskontroller och återknyta Storbritannien till bland annat EU:s elmarknad – men påpekade att ytterligare reformer krävs. Enligt beräkningar från Office for Budget Responsibility, har Brexit sänkt Storbritanniens BNP med cirka 4 procent. En ny rapport från Frontier Economics menar att upp till hälften av detta tapp kan återvinnas om Storbritannien harmoniserar reglerna för varu- och tjänstehandel med EU – utan att bryta mot Labours “röda linjer“.
På dagens makroagenda står svenskt BNP för första kvartalet 2025. Från USA kommer klockan PCE-inflationen, handelsbalansen och lagerstatistik för april, Chicago PMI för maj, samt reviderade siffror för University of Michigans konfidensindikator.
De europeiska indexterminerna avancerar marginellt inför börsöppning. Londons FTSE Index noteras upp 0,25 procent, Tyska DAX-index upp 0,15 procent, franska CAC-index upp 0,2 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,5 procent.
Nyheter från kvällen
– DRÖNARATTACK. Minst nio personer skadades i natt när ryska drönare slog till mot Charkiv i östra Ukraina. Stadens guvernör rapporterar om omfattande skador på bostäder och infrastruktur. Ukrainska luftvärnet uppges ha skjutit ned flera av drönarna. (Omni)
– VAPENVILA. Israel har accepterat USA:s senaste förslag om en 60 dagar lång vapenvila i Gaza. Hamas avvisar dock förslaget som otillräckligt och kräver ytterligare garantier för humanitärt stöd. Förhandlingarna fortsätter under veckan. (Aftonbladet)
-TRAKTOROLYCKA. Fyra tonårspojkar skadades när en A-traktor körde av vägen i Götene på torsdagskvällen. En av pojkarna är allvarligt skadad. Polisen utreder händelsen som vårdslöshet i trafik och olovlig körning. (SvD)
– TULLAR. En amerikansk domstol har återinfört president Trumps handelstullar medan ärendet överklagas. Beslutet påverkar flera sektorer och har lett till oro på finansmarknaderna. (SVT)
– LIVERPOOL. En 53-årig man åtalas efter att ha kört in i en folkmassa av Liverpool-supportrar, vilket resulterade i att minst 79 personer skadades. Mannen står inför rätta för bland annat vårdslöshet i trafik och vållande till grov kroppsskada. (SvD)
SKOGSBRÄNDER. Stora skogsbränder rasar i Kanadas provinser Manitoba och Saskatchewan. Över 17 000 personer har beordrats evakuera sina hem. Myndigheterna har utlyst nödläge i de drabbade områdena. (Omni)
– FREDSFÖRHANDLINGAR. Hoppet om nya fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina beskrivs som “knappt vid liv“, av en FN-tjänsteman. Turkiets utrikesminister planerar att besöka Kiev för att försöka återuppta dialogen. (SVT)
– STUDENTVISUM. USA har börjat dra tillbaka visum för kinesiska studenter, vilket påverkar tusentals individer. Åtgärden är en del av en bredare strategi för att minska Kinas inflytande inom amerikansk forskning och utbildning. (Svenska Yle)
– MAYASTAD. Arkeologer har upptäckt en nästan 3 000 år gammal mayastad i Guatemala. Staden tros ha varit ett viktigt ceremoniellt centrum under sin tid. Utgrävningarna pågår och väntas ge nya insikter om mayakulturen. (SR)
– BOSÄTTNINGAR. Israel planerar att upprätta 22 nya bosättningar på ockuperade Västbanken, ett beslut som fördöms internationellt. Kritiker menar att detta försvårar fredsprocessen och ökar spänningarna i regionen. (SvD)
Bolagsnotiser
– Den amerikanska halvledartillverkaren Nvidia rapporterade ett justerat resultat per aktie om 0,81 dollar för det första kvartalet. Väntat var 0,75 dollar per aktie, enligt en snittprognos från S&P Global Market Intelligence. Intäkterna var 44,1 miljarder dollar mot väntade 43,2 miljarder dollar. Vidare steg intäkterna från bolagets datacenterverksamhet, som inkluderar AI-chip för användning i stora språkmodeller, rekommendationssystem och generativa AI-applikationer, steg till 39,1 miljarder dollar under kvartalet. “Den globala efterfrågan på Nvidias AI-infrastruktur är otroligt stark“, sade Nvidias vd Jensen Huang i ett uttalande. Nvidia meddelade att bolaget tagit en engångskostnad om 4,5 miljarder dollar relaterad till överskottslager av H20-chipet. Detta till följd av att USA:s regering under kvartalet beslutade att exporten av chipet till Kina kräver licens. Enligt bolaget hade försäljningen kunnat öka med ytterligare 2,5 miljarder dollar utan denna begränsning. För innevarande kvartal, det andra i bolagets räkenskapsår, spår Nvidia en försäljning på 45,0 miljarder dollar. Inför rapporten räknade marknaden med att Nvidias försäljning i det andra kvartalet skulle öka till 45,9 miljarder dollar. Nvidia skriver att prognosen inkluderar en beräknad intäktsförlust om cirka 8 miljarder dollar kopplad till exportrestriktionerna för H20-chipet.
Notiser från marknaden
– Sveriges BNP sjönk 0,2 procent under det första kvartalet jämfört med föregående kvartal. Det visar SCB:s nationalräkenskaper. Nedgången var huvudsakligen i fasta bruttoinvesteringar men ett starkt exportnetto motverkade denna och bidrog till att hålla BNP-tillväxten kring nollstrecket. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år steg BNP 0,9 procent. Väntat enligt Infronts enkät var +0,1 procent jämfört med föregående kvartal. “Flera av BNP:s komponenter visade små förändringstal. Fasta bruttoinvesteringar minskade däremot tydligt under kvartalet medan en stark varu- och tjänsteexport motverkade trycket på BNP“, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna. BNP-indikatorn visade tidigare en oförändrad BNP under kvartalet. Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent jämfört med föregående kvartal till följd av små förändringar i de flesta konsumtionsändamål. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,1 procent. Lagerinvesteringarnas effekt på BNP-tillväxten var nära noll. Fasta bruttoinvesteringar minskade med 3,8 procent och drog ned BNP-utvecklingen med 1,0 procentenhet. Investeringar i byggnader och anläggningar drev nedgången. Exporten steg med 1,8 procent och importen ökade med 0,3 procent. Sammantaget höjde exportnettot BNP med 0,8 procentenheter. Antalet sysselsatta i hela ekonomin minskade med 0,1 procent, och antalet arbetade timmar sjönk med 0,2 procent i hela ekonomin men steg med 0,1 procent i näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 0,3 procent.