De asiatiska börserna har tickat uppåt inför fredsmötet i Washington. Shanghais CSI-index noteras upp 0,9 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,2 procent, Sydneys ASX-index upp 0,25 procent, och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,77 procent till en ny historisk toppnotering.
Amerikanska statsobligationsräntor noteras upp cirka 5 punkter. Tioåringen handlas à 4,31 procent, och tvååringen 3,75 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,50 procent och tvååringen 1,81 procent.
Dollarn har backat 25 pips till 1,1695 mot euron, och samtidigt avancerat 30 pips till 147,40 mot yenen. Kronan har stärkts marginellt till 9,55 mot dollarn, respektive 11,18 mot euron. Oljeterminerna har backat 50 cent. Brentkontraktet handlas kring 66,05 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 63,05 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 62,34 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Under fredagens fredssamtal i Alaska krävde Putin kontroll över Donetsk och Luhansk i utbyte mot en vapenvila – ett krav som Ukraina tidigare har avvisat. Mötet avslutades efter knappt tre timmar, utan avtal och utan nya sanktioner mot Ryssland eller dess oljeexport. Investerare riktar nu blicken mot samtalen senare idag mellan Trump, Zelenskyj och EU:s ordförande Ursula von der Leyen. “Förväntningarna var redan låga inför Trump–Putin-mötet och marknadsreaktionen blir sannolikt begränsad, eftersom mycket fortfarande beror på Ukrainas villighet att acceptera Rysslands krav,” sade Jordan Rochester på Mizuho Corp. “Men utfallet bidrar till att hålla riskaptiten uppe,” tillade han.
Parallellt väntar marknaden på Federal Reserves årliga konferens i Jackson Hole på fredag, där ordförande Jerome Powells tal kan ge besked om en möjlig räntesänkning i september. Vid Fed-symposiet väntas Powell både utvärdera den ekonomiska utvecklingen och ge vägledning kring den penningpolitiska riktningen de kommande månaderna. En analys från Wells Fargo pekar på att Powell sannolikt kommer att lyfta fram lärdomar från de senaste årens penningpolitik, och hur dessa kan forma en långsiktig strategi. Banken förväntar sig även att Fed i sin översyn bekräftar en mer symmetrisk hållning, vilket skulle göra centralbanken mer proaktiv vid en inflationsuppgång.
Senare i veckan kommer Riksbanken med sitt räntebesked. Den höga inflationen gör att Riksbanken mest troligt lämnar styrräntan oförändrad på 2,00 procent, vid mötet den 19 augusti (räntebesked den 20 augusti). Makrobilden öppnar dock för en sänkning i september. Samtliga 13 tillfrågade bedömare i Infronts enkät spår att styrräntan kommer att lämnas oförändrad på 2,00 procent.
De europeiska indexterminerna pendlar kring nollstrecket. I skrivande stund noteras Londons FTSE Index upp 0,15 noll procent, Tyska DAX-index +/- noll procent, franska CAC-index ned 0,05 procent och Stockholms OMXS30 +/- noll procent.
Nyheter från kvällen
| – EXPANSION. Ikea har länge styrt försäljningen via egna varuhus, men nu tar möbeljätten nya vägar. Butiker på Kinas största e-handelsplattformar och i amerikanska – FÖRSENAT. En gemensam handelsdeklaration från EU och USA försenas på grund av oenigheter kring EU:s Digital Services Act — Washington menar att reglerna överbelastar amerikanska techbolag, medan EU försvarar dem som viktiga insatser mot näthat och olagligt innehåll. (Reuters) – EFTERGIFTER. Putin ska ha godkänt att USA och EU erbjuder Ukraina NATO-liknande “Article 5”-garantier, enligt USA:s sändebud. Kiev insisterar på oförändrade gränser och kräver att fredssamtal inkluderar säkerhetsgarantier fullt ut. (Guardian) – ENAT NORDEN. De nordisk-baltiska länderna intygar fortsatt stöd för Ukraina och menar att fred måste byggas på både eldupphör och starka säkerhetsgarantier — och att inga begränsningar får göras på Ukrainas försvarsförmåga. (Reuters) – NORDISK FILM. Den 53:e upplagan av den norska filmfestivalen i Haugesund drog igång 16 augusti. Festivalen öppnades med “The Battle of Oslo” och kommer att innehålla 75 långfilmer, inklusive debuter av nordisk samtidsfilm. (Wikipedia) – KRAFTFULL. OpenAI lanserar GPT-5 — en kraftfull uppgradering av ChatGPT med löften om intelligens på “doktors-nivå “. Modellen lockar uppmärksamhet från forskningsvärlden, trots att den ännu inte lever upp till mänsklig prestanda. (Wikipedia) – EVIGHETSKEMIKALIER. Forskare vid University of Adelaide har upptäckt ett sätt att använda solljus för att bryta ner evighetskemikalier, som PFAS-föroreningarna, till ofarliga beståndsdelar såsom fluorid. (Wikipedia) – KÄRNKRAFT TILLBAKA. Kärnkraft är tillbaka i värmen tack vare inflytelserika profiler och en ökad klimatpolitisk acceptans. Offentligt stöd för kärnkraft har stigit från 43 % till 60 % på några år. (Wall Street Journal) |
Bolagsnotiser
– I en intervju med danska Børsen uppger Novo Nordisks nytillträdde vd Mike Doustdar att bolaget har gett marknaden höga förhoppningar som sedan inte har kunnat infrias. “Det är lite vad vi gjorde med marknaden. Det är inte bra att lova något och sedan inte leverera”, sade Mike Doustdar till Børsen enligt Placera. I december 2024 visade övergripande resultat i fas 3 för kombinationspreparatet cagrisema mot fetma på en viktnedgång på knappt 23 procent efter 68 veckors behandling. Förväntningarna inför studieutläsningen låg samtidigt på viktnedgångar om över 25 procent. Novo Nordisk-aktien har sedan utläsningen av den berörda studien fallit med nästan 56 procent jämfört med fredagens stängningskurs på 325,90 danska kronor. Många analytiker tror att Novo Nordisk kommer att förlora innovationskampen mot konkurrenten Eli Lilly. Denna bedömning delar däremot inte Mike Doustdar. “Vem ska leverera det första orala GLP-1-läkemedlet mot fetma? Det kommer att vara vi. Utan tvekan“, säger han till Børsen. Novo Nordisk vd utlovar även besparingar. Däremot tycks han ännu inte ge någon precisering i form av konkreta belopp. “Vi kommer att titta på allt som kostar pengar – från det här glaset vatten till den här anställdes lön“, säger Novo-chefen och pekar enligt Børsen på sig själv. Utnämningen av Mike Doustdar som bolagets nya vd har varit ifrågasatt på marknaden. “Att jag är annorlunda än Lars [dvs. Lars Fruergaard Jørgensen] kommer att vara halva lösningen, eftersom min inställning till saker och ting helt enkelt skiljer sig från Lars”, sade Mike Doustdar.
Notiser från marknaden
– Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare kommer på måndagen att uppmana Donald Trump att klargöra sina säkerhetsgarantier för Ukraina. Detta sker mot bakgrund av Vladimir Putins krav på att Kiev ska avstå territorium i utbyte mot en vapenvila med Ryssland. Det skriver Finanacial Times. Uppmaningen till klarhet från USA kommer strax före ett hastigt sammankallat möte i Vita huset. Där ska Ukrainas president tillsammans med västerländska ledare försöka enas om en gemensam linje för att sätta stopp för Rysslands fullskaliga invasion. Under helgen arbetade Zelenskyj och europeiska ledare intensivt med att samordna sina positioner med USA, sedan Trump släppt sitt krav på en omedelbar vapenvila efter mötet med Putin i Alaska i fredags. På söndagskvällen ökade dock Trump pressen mot Zelenskyj inför mötet. “Zelenskyj kan avsluta kriget med Ryssland nästan omedelbart, om han vill, eller så kan han fortsätta att slåss“, skrev han på Truth Social. Trots den skarpa tonen såg Ukrainas ledning en viss öppning i Trumps antydan om säkerhetsgarantier för landet efter krigets slut, för att avskräcka nya ryska angrepp. Men Zelenskyj betonade på X att dessa garantier “måste vara mycket konkreta, ge skydd på land, i luften och till sjöss, och utvecklas tillsammans med Europa“. USA:s hållning förblev dock oklar på söndagen, trots uttalanden från flera högt uppsatta företrädare. Steve Witkoff, USA:s särskilda sändebud, sade i en intervju med CNN att Putin under sitt möte med Trump hade gått med på att USA och dess allierade skulle kunna ge Ukraina säkerhetsgarantier jämförbara med Natos kollektiva försvar. “Vi kunde vinna följande eftergift: att USA skulle kunna erbjuda ett skydd liknande artikel 5, vilket är en av huvudorsakerna till att Ukraina vill gå med i Nato“, förklarade Witkoff. Samtidigt betonade utrikesminister Marco Rubio att Moskvas medgivande fortfarande krävs. “Ukrainarna vill inte hamna i den här situationen igen. De vill kunna återuppbygga sitt land och leva sina liv. Det är en rimlig begäran. Det är något vi arbetar på – men det är också något som Ryssland måste förstå“, sade han. “Ukraina har, precis som alla andra suveräna stater, rätt att ingå säkerhetsallianser och avtal med andra länder.” Enligt brittiska tjänstemän var Witkoffs uttalanden viktiga, eftersom de låg i linje med Trumps budskap till europeiska ledare och väntas bli en central punkt under måndagens samtal i Vita huset. Frankrike och Storbritannien har tidigare föreslagit en “försäkrande styrka” i ett efterkrigsscenario. Zelenskyj menade dock att detaljer saknas: “Det finns inga klara besked om hur det ska fungera, och vilken roll USA respektive Europa kommer att spela.” Till mötet i Washington väntas bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, Storbritanniens premiärminister Sir Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron, Italiens premiärminister Giorgia Meloni, Finlands president Alexander Stubb samt Natos generalsekreterare Mark Rutte. På frågan om territoriella eftergifter sade Rubio på söndagen att en lösning kan kräva kompromisser från båda sidor. “Ryssland kan behöva lämna ifrån sig områden de nu kontrollerar, men Ukraina måste kanske också överväga att dra sig tillbaka från vissa territorier. I slutändan är det upp till dem att avgöra vad de kan leva med. Kanske är svaret att de inte accepterar några kompromisser alls – men det är precis det vi måste utforska.“