Asiatiska börser har varit något pressade, medan japanska och koreanska aktier stundtals föll rejält; Japan som mest -4,6 procent under morgonen. Shanghais CSI-index noteras upp 0,15 procent, Sydneys ASX-index stängde ned 0,15 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,35 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 2,5 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor noteras oförändrade. Tioåringen handlas à 4,06 procent, och tvååringen 3,56 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,64 procent och tvååringen 1,93 procent.
Dollarn har tappat ytterligare 45 pips till 1,1485 mot euron, och ligger kvar à 153,55 mot yen. Kronan har tappat 8 öre till 9,58 mot dollarn, respektive 11,00 mot euron. Oljeterminerna har sjunkit marginellt. Brentkontraktet handlas kring 64,30 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 60,50 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 21,11 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Nedgången i ISM:s industri-PMI i USA på måndagen har bidragit till sämre sentiment. Index sjönk till 48,7 från 49,1, vilket var åttonde månaden i rad under expansionsnivån. Det väcker frågor om den bredare inverkan av Donald Trumps tullar, som hittills inte haft någon mer avgörande inverkan på inflationen. Sannolikheten för en sänkning i december prissätts för närvarande till 70 procent, ned från över 90. “Eftersom den pågående nedstängningen av den amerikanska regeringen berövar marknaderna officiella data (jobbrapporten för oktober kommer nästan säkert att ställas in senare i veckan), bidrar bristen på ny negativ information till att hålla volatiliteten låg och dollarn efterfrågad“, skrev Monex Europe i en kommentar enligt Wall Street Journal.
Japans finansminister Satsuki Katayama upprepade att regeringen fortsätter att noggrant övervaka valutamarknaden med en hög grad av beredskap. “Vid den förra presskonferensen (i fredags) uttryckte jag mina åsikter mycket tydligt efter att ha följt utvecklingen under de två dagarna. Min ståndpunkt är helt oförändrad. Eftersom vi nu ser ensidiga och snabba rörelser, precis som jag sade då, fortsätter vi att övervaka situationen med högsta vaksamhet“, sade hon. Protokollet från Bank of Japan (BOJ) mötet den 19 september visade att ett växande antal ledamöter anser att förutsättningarna nu börjar falla på plats för en räntehöjning. Två medlemmar ville redan vid septembermötet höja räntan direkt. “Även om förutsättningarna för en höjning gradvis uppfylls, skulle ett räntebesked nu överraska marknaden och borde undvikas”, sade en ledamot.
Inför Riksbanken räntebesked kl. 09.30 skriver Swedbank i sin konjunkturprognos att Riksbanken väntas hålla styrräntan oförändrad i år och nästa år tills resursutnyttjandet normaliseras mot slutet av 2027, samtidigt som inflationen förblir dämpad och kronan stärks något. Risken är samtidigt större för en svagare än en starkare utveckling, och det är därför mer sannolikt att Riksbanken sänker än höjer styrräntan det närmsta året. Samtliga tolv bedömare i Infronts enkät väntar oförändrad styrränta på 1,75 procent vid detta möte, som saknar nya prognoser och räntebana. Marknaden prisar in en mycket låg sannolikhet för en sänkning. I septemberrapporten presenterade Riksbanken två alternativa scenarier. Scenariot som pekar på ytterligare en sänkning före årets slut är externt drivet: en kraftig börsnedgång (i praktiken i USA) som slår mot svenska hushålls förtroende, dämpar inflationen men inte försvagar kronan, likt utvecklingen i våras. “Genom att betona externa risker signalerar Riksbanken att den inte kommer att påverkas nämnvärt av inhemsk inflation eller konjunkturdata på kort sikt. Det skulle krävas en ihållande underskjutning av KPIF eller tydliga tecken på recession för att beslutsfattarna ska ompröva sin hållning“, noterade ING Economics i en kommentar.
På dagens makroagenda står i övrigt flera tjänste-PMI:er, däribland från Silf/Swedbank, EMU, USA (S&P) och ISM-tjänste-PMI.
Europeiska indexterminer sjunker inför öppning. I skrivande stund noteras Londons FTSE Index ned 0,25 procent, Tyska DAX-index ned 0,6 procent, franska CAC-index ned 0,6 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,3 procent.
Nyheter från kvällen
| – KVARTERSPOLISER. Lokala polisområden återinför kvarterspoliser med fasta tider i centrum och på skolor. Syftet är snabbare lägesbild och lägre tröskel för tips. (Polisen) – TUNNELBANEÖVNING. En stor insats testar utrymning, rökventilation och kommunikation i underjordsmiljö. Erfarenheterna ska inkluderas i nästa beredskapsplan. (SVT) – LÅSBARHET. Kommuner startar riktat renoveringsprogram för skoltoaletter med bättre ventilation, belysning och låsbarhet för ökad trygghet och trivsel. (DN) – CHATTAKUT. Regioner lanserar kvällsöppen chatt för akut psykiskt stöd med direktkoppling till vårdcentral eller jour. Målet är kortare väntetider och tidiga insatser. (SR) – NATTVANDRING. Kommunen finansierar fler nattvandringslag kring resecentrum och nöjesstråk. Utbildning ges i konfliktdämpning och första hjälpen. (TT) – CYKELSKOLA. Gratis cykelkurser för lågstadiet införs i stadsdelar med få cyklister. Föräldrar får hjämtips och reflexpaket vid genomförd kurs. (SVT) – PARKERINGSZONER. Parkeringszoner för elskotrar målas upp vid knutpunkter och felparkering bötfälls striktare. Operatörer ska visa zonerna tydligt i appen. (DN) – HJÄRTSTARTARE. Offentliga hjärtstartare får utvändiga skåp med larm och värme vid idrottsplatser och nav. HLR-kvällar erbjuds gratis. (Räddningstjänsten) – SÄKRARE DOMSTOLAR. Tingsrätter inför avskilda väntrum för målsägande och vittnen samt separata inpasseringar vid riskmål. Syftet är ökad trygghet. (SR) – NYA UNGDOMSGÅRDAR. Nya e-sportytor med vuxennärvaro, spelfria zoner och läxhjälp. Regler mot spel om pengar betonas. (TT) |
Bolagsnotiser
– Nordea har lagt fram nya finansiella mål inför bankens kapitalmarknadsdag på onsdagen. Det framgår av ett pressmeddelande. Målet för strategiperioden 2026-2030 är att ha en avkastning på eget kapital som överstiger 15 procent under hela perioden. Under 2030 ska avkastningen vara “avsevärt högre“, enligt Nordea. Nordeas nuvarande mål, för 2025, är en avkastning på eget kapital på över 15 procent. Bankens k/i-tal, relationen mellan kostnader och intäkter, ska 2030 vara 40-42 procent, exklusive lagstadgade avgifter. Nordea har som ett tidigare delmål siktat mot ett k/i-tal på 44-46 procent. Nordea räknar med att begränsa den årliga genomsnittliga kostnadsökningen till cirka 2 procent under perioden 2026-2030, jämfört med 2025 års nivåer, säger bankens finanschef Ian Smith i en kommentar i pressmeddelandet. Målen ska understödjas av årliga kreditförluster på cirka 10 punkter och en årlig utdelningskvot på 60-70 procent. Utdelningskvoten på 60-70 procent är oförändrad från tidigare mål. Utdelningar ska framöver ske två gånger om året med en delårsutdelning baserad på 50 procent av resultatet för räkenskapsårets första sex månader och som utbetalas efter delårsrapporten i juli eller augusti. Resterande utdelning betalas ut efter årsstämman.
– Sök- och annonsbolaget Eniro redovisar ett rapporterat ebitda-resultat om 40 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2025 (50). Ebitda-marginalen uppgick till 17,0 procent (21,4). Rörelseresultatet blev 24 miljoner kronor (32). Nettoresultatet landade på 22 miljoner kronor (30), motsvarande ett resultat per aktie om 0,03 kronor (0,04). Försäljningen blev 237 miljoner kronor (235).
– Wästbyggs rörelseresultat uppgick till -64 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2025 (-47). Omsättningen uppgick till 3.093 miljoner kronor (3.303) och orderingången till 3.048 miljoner kronor (1.631). Orderstocken uppgick till 3.991 miljoner kronor per den 30 september (4.514). “De åtgärder vi vidtagit under de senaste åren börjar nu ge tydliga resultat. Vi har en engagerad och effektiv organisation, ett attraktivt kunderbjudande och en tydlig strategi för att driva lönsam tillväxt framåt“, skriver vd Patrik Mellgren i rapporten.
Notiser från marknaden
– Zohran Mamdani har valts till New Yorks 111:e borgmästare i en historisk seger som placerar en uttalad demokratisk socialist i ledningen för världens finansiella huvudstad. Det rapporterar Bloomberg News. Mamdani fick 50,3 procent av rösterna, medan tidigare guvernör Andrew Cuomo, som ställde upp som oberoende efter att ha förlorat mot Mamdani i primärvalet, fick 41,6 procent, med 88 procent av rösterna räknade, enligt Associated Press. Republikanske Curtis Sliwa fick 7,2 procent. När Mamdani svärs in den 1 januari blir den 34-årige delstatsledamoten från Queens den yngsta borgmästaren på ett sekel. Han efterträder Eric Adams, som drog sig ur valet efter låga opinionssiffror och en rad skandaler. Valet var ett av de mest jämna och uppmärksammade på över ett decennium i USA:s största stad, med ett valdeltagande på över två miljoner, det högsta sedan 1969, enligt New York City Board of Elections. Mamdani kampanjade på löften om att frysa hyrorna för över en miljon reglerade lägenheter samt finansiera gratisbussar och allmän barnomsorg genom nya skatter på företag och höginkomsttagare. Han vill även avskaffa borgmästarens direkta kontroll över stadens skolor, skapa en särskild enhet inom polisen för att hantera larm om svåra psykiska kriser och öppna fem kommunala livsmedelsbutiker för att motverka stigande matpriser. En av hans första utmaningar som borgmästare blir att hantera relationen till Vita huset. President Donald Trump har vid upprepade tillfällen angripit Mamdani, kallat honom en “kommunistisk galning” och hotat att hålla inne federala medel till staden. “Det är min bestämda uppfattning att New York City kommer att bli en fullständig ekonomisk och social katastrof om Mamdani vinner“, skrev Trump på Truth Social på måndagen. “Jag tänker inte kasta goda pengar efter dåliga“, skrev Trump. Kort efter att valet avgjordes sade representanthusets talman Mike Johnson att konsekvenserna “kommer att kännas i hela landet” och att resultatet “cementerar Demokratiska partiets förvandling till ett radikalt, storstatligt socialistiskt parti“. Uttalandet kom samtidigt som mer moderata demokrater segrade i andra delstater. Abigail Spanberger, tidigare CIA-agent, vann enkelt guvernörsvalet i Virginia, och Mikie Sherrill, före detta åklagare och marinofficer, segrade i New Jersey.