De asiatiska börserna inledde veckan generellt uppåt i kölvattnet av lägre räntor och framsteg i fredsförhandlingarna. Shanghais CSI-index noteras ned 0,05 procent, Sydneys ASX-index stängde upp 1,29 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 1,8 procent. Tokyobörsen höll helgstängt.
Amerikanska statsobligationsräntor noteras oförändrade. Tioåringen handlas à 4,06 procent, och tvååringen 3,52 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,67 procent och tvååringen 1,97 procent.
Enligt Hamburg Commercial Banks chefekonom, Cyrius de la Rubia, har europeisk industri saknat tydlig riktning i flera månader, och den övergripande situationen har inte förbättrats. Företagen möter alltjämt en svag efterfrågan, vilket märks i en liten minskning av nya order. Företagen har minskat sina lager av både insatsvaror och färdiga varor mer än föregående månad. Det innebär att lagercykeln fortfarande saknar tecken på att vända upp.
Tillverkningssektorn rör åt samma fel håll i Tyskland och Frankrike. Commerzbank skrev att “den marginella nedgången följer på en betydande ökning i oktober, vilket gör att trenden fortsätter att peka uppåt“. Denna positiva rörelse under de senaste månaderna har dock främst drivits av tjänstesektorn, medan industrin, särskilt i Tyskland och Frankrike, drabbades av ett bakslag i november, varför dagens data endast pekar på en fortsatt måttlig ekonomisk återhämtning. ING Economics noterade att “återhämtningen i tjänstesektorn ger en tillfällig lättnad” och tillade att en stramare finanspolitik däremot signalerar en måttlig utveckling för den franska ekonomin.
Det amerikanska marknadssentimentet stärktes i fredags när John Williams, chef för Federal Reserve i New York, sade att det finns utrymme för Federal Reserve att sänka räntan igen inom kort, i takt med att arbetsmarknaden försvagas. Han menade att nedåtriskerna för sysselsättningen har ökat samtidigt som uppåtriskerna för inflationen har minskat. “Jag ser penningpolitiken som måttligt åtstramande, om än något mindre än före våra senaste åtgärder. Därför ser jag fortfarande utrymme för en ytterligare justering inom kort” av styrräntan, sade han.
Andra ljusglimtar i förra veckan bestod i att USA överväger tillåta export av H200-chip till Kina, Fed-ledamoten John Williams tal om sänkning inom kort och mer positiva signaler över helgen om en fredsplan för Ukraina. “Med tanke på de rörelser vi såg förra veckan, och den potentiella volatilitet som kan uppstå de kommande dagarna, kommer investerare förståeligt nog att vara tveksamma till att satsa allt på ett positivt risksentiment”, sade Nick Twidale på AT Global Markets till Bloomberg News.
USA:s finansminister Scott Bessent sade till NBC i helgen att även om nedstängningen inneburit stora kostnader så ser han ingen recessionsrisk för USA. Förutsättningarna för stark utveckling 2026 finns på plats. Rådgivaren Kevin Hassett sade till Fox News att förväntningarna på fjärde kvartalet halverats, och att han nu ser en tillväxt på cirka 1,5-2 procent. USA:s BNP steg 3,8 procent under andra kvartalet, men något datum för publiceringen av tredje kvartalet är ännu inte satt. Atlanta Feds “GDP Nowcast” visar på en tillväxt (annualiserat) om 4,2 procent under tredje kvartalet. Statistikmyndigheten BLS meddelade i fredags att man inte kommer att publicera något oktober-KPI, och att november-KPI kommer publiceras först den 18 december, det vill säga efter nästa Fed-möte den 10 december. Vid det mötet kommer Fed heller inte ha tillgång till jobbrapporten för november, som publiceras först den 16 december (med vissa delar från oktoberrapporten). Det gör att Fed även vid detta möte kommer behöva utan sedvanliga data.
Förväntningarna om en amerikansk räntesänkning har stigit och marknaden prissätter för närvarande sannolikheten till cirka 70 procent. Dock har prissättningen varierat kraftigt den senaste veckan. Oenigheter inom centralbankens policykommitté var tidigare sällsynta under Fed-chefen Jerome Powell, men har ökat i år. I takt med att Fed-ledamöterna brottats med motstridiga mål, att stödja en svagare arbetsmarknad samtidigt som inflationen hålls i schack, har det inte varit någon enig omröstning sedan juni. Databristen under Shutdown har sedermera försvårat deras möjligheter att enas om vilket mål som ska prioriteras. “Genom att Powell inte är ute och uttalar sig just nu låter han varje enskild medlem i kommittén få en röst och bli hörd. Han ger dem utrymme att ha denna oenighet, och det är faktiskt bra eftersom det här är svårt och man bör ha dessa debatter“, sade Claudia Sahm, chefekonom på New Century Advisors och tidigare ekonom vid Federal Reserve.
På dagens makroagenda står främst tyska IFO-index. Under veckan inväntas USA-detaljhandel (september) och KI-barometer, men störst fokus kanske ligger på omfattningen av konsolideringen i den brittiska budgeten på onsdagen.
Europeiska indexterminer avancerar inför öppning. I skrivande stund noteras Londons FTSE Index upp 0,6 procent, Tyska DAX-index upp 0,8 procent, franska CAC-index upp 0,8 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,9 procent.
Nyheter från kvällen
| – AGENDAMISS. SVT:s Agenda visade ett AI-genererat videoklipp som äkta; redaktionen uppger att rutiner ses över efter publiceringen. (DN) – NORSK SKATTEFLYKT. Norges förmögenhetsskatt utlöser utflyttning bland rika entreprenörer, medan regeringen försvarar skatten som jämlikhetsdrivande. (Reuters) – POLISJAKT. En bil voltade efter en kort polisjakt strax efter midnatt i Mölndal. Tre personer fördes till sjukhus och platsen spärrades för teknisk undersökning. (SVT) – FINSKT GRÄNSSTÄNGSEL. Helsingfors bygger cirka 200 kilometer stängsel mot Ryssland på utsatta vägsträckor för att stärka gränsskyddet; lokala invånare i Lappland ställer sig positiva. (SVT) – UDO KIER DÖD. Den tyske skådespelaren Udo Kier har avlidit, 81 år gammal; han medverkade i allt från arthouse till Lars von Triers tv-serier. (Omni) – UPPSKOV. EU skjuter upp delar av de hårdaste kraven i AI-lagstiftningen till 2027 efter kritik och tekniska invändningar; kommissionen lovar fortsatt hög skyddsnivå. (Reuters) – CHARKIV. En “massiv” rysk drönarattack mot Charkiv krävde flera liv och skadade; attacken sammanföll med samtal om ett nytt fredsramverk. (The Guardian) – MINERALAVTAL. EU signalerar direktinvesteringar i australiska projekt för kritiska mineraler via andelsköp och långa avtal; syftet är mindre beroende av Kina. (Reuters) – RAMVERK. USA och Ukraina meddelar att ett uppdaterat fredsramverk tagits fram. Europeiska invändningar mot delar av planen kvarstår. (DN) – KOMPAKT STÄNGS. Svenska Dagbladets “Kompakt” stängs den 26 november efter två år; erfarenheterna flyttas till den nya tjänsten ”SvD Bas”. (SvD) – BÖRSNOTERING. E-handelskoncernen We Sports aviserar börsnotering på First North efter år av förvärv; DNB går in som ankarinvesterare. (Omni) – UKRAINA ATTACKER. Fler civila dödade och skadade i Kharkivregionen efter robot- och drönarattacker; myndigheter rapporterar omfattande skador på bostäder. (Reuters) – ÄNDRAD RISKBILD. Ny Reuters-briefing pekar på att europeiska försvarsaktier backat i takt med att fredsplanen diskuteras och riskbilden omvärderas. (Reuters) |
Bolagsnotiser
– Detaljhandelskedjan Clas Ohlson ska investera cirka 400-450 miljoner kronor i sin distributionscentral i Insjön. Det framgår av ett pressmeddelande. “Efter noggrann analys har Clas Ohlson beslutat om en uppgradering av befintlig distributionscentral i Insjön, med ökad automation och kapacitet att hantera större volymer till både butiker och e-handel“, heter det. Totalt kommer kapaciteten i varuhanteringen att öka med cirka 15-20 procent. Dessutom finns möjlighet att expandera verksamheten ytterligare vid behov, med bland annat större lagringskapacitet, heter det. Upphandling av bygg- och automationspartners pågår och arbetet beräknas påbörjas i mars 2026 med färdigställande under andra halvåret 2027. Bedömningen är att ombyggnationen inte kommer att påverka resultatet negativt under projekttiden, skriver Clas Ohlson. “Med ökad kapacitet att hantera större produktvolymer till en lägre kostnad beräknas investeringen återbetalas på cirka fyra år efter att automationen är fullt implementerad. Investeringskostnaden väntas till största del belasta verksamhetsåret 2026/27“, skriver bolaget.
Notiser från marknaden
– USA och Ukraina kommer på måndagen fortsätta arbetet med en plan för fred mellan Ukraina och Ryssland, efter att ha gått med på att ändra ett tidigare förslag som allmänt sågs som alltför fördelaktigt för Moskva. Det rapporterar Reuters. De två sidorna uppgav i ett gemensamt uttalande att de hade utarbetat en “förfinad fredsram” efter samtal i Genève på söndagen, även om de inte gav några detaljer. Samtalen beskrevs som “konstruktiva, fokuserade och respektfulla”. Vita huset sade separat att den ukrainska delegationen hade meddelat dem att planen “återspeglar deras nationella intressen” och “tillgodoser deras centrala strategiska krav“, även om Kiev inte publicerade något eget uttalande. Det var oklart hur den uppdaterade planen skulle hantera en rad frågor, bland annat hur Ukrainas säkerhet ska garanteras mot kvarstående hot från Ryssland. USA och Ukraina sade att de skulle fortsätta “intensivt arbete” inför torsdagens deadline, även om USA:s utrikesminister Marco Rubio, som ledde den amerikanska delegationen under samtalen, flög tillbaka till Washington sent på söndagen. “Det är förmodligen den mest produktiva dag vi har haft i den här frågan, kanske under hela vårt engagemang, men definitivt på mycket länge. Men arbetet återstår, och eftersom detta fortsatt är en pågående process vill jag inte utropa någon seger eller slutpunkt här” sade Rubio till reportrar. USA:s president Donald Trump har fortsatt pressa Ukraina att nå ett avtal. På söndagen sade han att Ukraina visat “noll tacksamhet” för de amerikanska insatserna kring kriget, vilket fick ukrainska tjänstemän att betona sin uppskattning för Trumps stöd. Trump satte tidigare en deadline på torsdag för att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska acceptera en fredsplan, men Rubio sade på söndagen att den tidsfristen kanske inte är absolut. Zelenskyj kan resa till USA redan denna vecka för att diskutera de mest känsliga delarna av planen med Trump, enligt källor. Det ursprungliga 28-punktsförslaget, som USA lade fram förra veckan, uppmanade Ukraina att avstå territorium, acceptera begränsningar av sin militär och överge sina ambitioner att gå med i Nato. Dessa villkor skulle betraktas som kapitulation av många ukrainare efter nästan fyra års strider i Europas dödligaste konflikt sedan andra världskriget. Den ursprungliga planen kom som en överraskning för amerikanska tjänstemän i hela administrationen, och två källor sade att den utformades vid ett möte i Miami i oktober. Europeiska och andra västerländska ledare sade på lördagen att den amerikanska fredsplanen, som stöder centrala ryska krav, var en grund för samtal för att avsluta kriget men behövde “ytterligare arbete“, eftersom de försöker få fram ett bättre avtal för Kiev före torsdagens deadline. En källa inom den tyska regeringen sade att ett europeiskt utkast till fredsplan, som baseras på det amerikanska förslaget, hade skickats till Ukraina och till den amerikanska administrationen.