Lugnt inför jobbsiffran

De asiatiska börserna har fortsatt uppåt inför publiceringen av den tongivande amerikanska jobbrapporten. Shanghais CSI-index noteras upp 0,1 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,2 procent, Sydneys ASX-index upp 1,55 procent. Tokyobörsens var stängd pga. helgdag.
 
Amerikanska statsobligationsräntor har backat ytterligare 4 punkter. Tioåringen handlas kring 4,14 procent och tvååringen 3,44 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,62 procent och tvååringen 1,90 procent.
 
Dollarn har tappat 10 pips till 1,1915 mot euron, respektive 220 pips till 153,30 mot yenen. Kronan har stärkts 7 öre till 8,86 mot dollarn, respektive 8 öre till 10,56 mot euron. Oljeterminerna ligger stilla. Brentkontraktet handlas kring 69,25 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 64,50 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 135,37 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
 
De amerikanska räntorna föll igår efter en rad datapunkter som antydde att ekonomin kan mattas av, vilket ger Federal Reserve större utrymme att sänka styrräntan. Lägre amerikanska räntor minskar alternativkostnaden för att hålla icke-räntebärande tillgångar som guld. Investerare räknar med minst två räntesänkningar à 25 punkter under 2026, med den första väntad i juni. Nu riktas blickarna mot den försenade sysselsättningsrapporten (Non-Farm Payrolls) för januari, som publiceras senare idag. En Reuters-enkät bland ekonomer pekar mot en ökning på cirka 70 000 jobb i januari, efter att 50 000 jobb tillkom i december.
 
Imorgon samlas EU-ledare för att diskutera hur unionen kan stärka sin ekonomiska konkurrenskraft gentemot en global rival som Kina och en mindre pålitlig allierad som USA, i takt med att den regelbaserade världsordningen eroderar. EU:s tillväxt har varit lägre än USA:s under de senaste två decennierna, och unionen släpar efter i produktivitet och innovation, särskilt inom områden som AI. Samtidigt måste EU hantera president Trumps handelskrig, tullhot kopplade till Grönland, och kinesiska exportrestriktioner på kritiska mineraler som 27-ländernas union snabbt behöver.
 
Eftersom EU behöver större resurser för att klara av både omställningen till ett koldioxidsnålt och digitalt samhälle, och för att stärka försvaret mot ett aggressivt Ryssland, växer insikten om att tiden är kommen för handling. Europeiska rådets ordförande Antonio Costa, som leder EU-toppmötena, bjuder därför in till idéseminariumet på det belgiska 1500-talsslottet Alden Biesen för att diskutera nästa steg. Även Italiens tidigare premiärministrar Mario Draghi och Enrico Letta, författare till två inflytelserika rapporter 2024 om EU:s konkurrenskraft och den inre marknaden, deltar för att ge sina perspektiv.

Alla EU-länder stöttar en mer konkurrenskraftig union, men de är oense om vägen dit. Frankrikes president Emmanuel Macron förnyade på tisdagen kravet på gemensam upplåning för storskaliga investeringar och för att utmana dollarns hegemoni. Frankrike driver också en ”Made in Europe”-strategi med minimikrav på europeiskt innehåll i varor som köps med offentliga medel—en linje som splittrar medlemsländerna och oroar bilindustrin, som hämtar många komponenter utanför EU. Tyskland anser att nyckeln är högre produktivitet snarare än mer skuld, och betonar behovet av handelsavtal som det med Mercosur—något Frankrike motsätter sig, bland annat på grund av franska bönders protester. Inför torsdagens idéseminarium samlas förbundskansler Friedrich Merz och företagsledare idag i Antwerpen vid ett industrimöte där näringslivets krav ska tydliggöras. ”Det fina med europeiska problem är att Europa faktiskt kan lösa dem självt om det vill. Mycket handlar om flexibilitet, mindre byråkrati och mer flexibla arbetslagar,” sade Siemens Energys vd Christian Bruch till Reuters.

Europeiska indexterminer pendlar kring nollstrecket inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index upp 0,1 procent, DAX Index +/- noll procent, CAC40 Index ned 0,3 procent, och OMXS30 ned 0,2 procent.

Nyheter från kvällen

– SANKTIONER. EU planerar ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som omfattar energi, finans och handel. (Europaportalen) – STARMER. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tänker inte avgå trots kritik inom partiet. (SvD) – UTREDNING. Norska parlamentet utser en extern granskning av utrikesdepartementets kopplingar till Jeffrey Epstein-affären, enligt ny rapportering. (Reuters) – SKOLSKJUTNING. Minst sju personer har dött i en skolskjutning i Kanada, där misstänkte gärningsmannen också avled, uppger polisen. (ABC News) – BÖTER. EU överväger nya miljardböter mot Tiktok för att appens beroendeframkallande funktioner anses skada unga användare, enligt EU-kommissionen. (Europaportalen) – TILLSLAG. Två personer har dödats i en amerikansk militäraktion mot ett misstänkt narkotikasmugglingsfartyg i Stilla havet, meddelar US Southern Command. (SvD) – IRAN-USA. Irans toppsäkerhetstjänstmedlem befinner sig i Oman för fortsatta kärnförhandlingar med amerikanska delegater. (Al Jazeera) – EUROPA. EU-rådets möten fokuserar alltjämt på migrationsfrågor, handel och klimatpolitik inför vårens stora beslut. (Europaportalen) – LEDARPOSTER. USA meddelar överföringar av tunga ledarposter inom Nato till europeiska befäl, vilket ses som strategiskt drag i försvarsalliansen. (GP) – DESINFORMATION. Internationell samverkan mot falska nyheter och desinformation lyfts som ett växande globalt problem. (SVT Kultur) – AVSIKTSFÖRKLARING. FN:s medlemsländer antog en historisk global deklaration för att bekämpa icke-smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa. (WHO) – MONKEYPOX. Fall av monkeypox rapporteras fortsatt globalt, med utbrott i flera länder enligt folkhälsomyndigheter. (CDC)

Bolagsnotiser

– Det tyska industribolaget Siemens Energys rapport för det första kvartalet redovisade en nästintill trefaldigande av nettovinsten, kopplat till AI-relaterad efterfrågan. Det framgår av bolagets kvartalsrapport för det första kvartalet 2026. AI-boomen har tiofaldigat Siemens Energys börsvärde under de senaste två åren. Bolaget värderas innan tysk börsöppning på onsdagen till 130 miljarder euro, vilket gör dem till Tysklands sjätte mest värdefulla bolag. Nettovinsten för kvartalet som avslutades i december uppgick till 746 miljoner euro, upp från 252 miljoner euro under fjolåret och över analytikernas prognos på 732 miljoner euro enligt en sammanställning av LSEG. ”En fortsatt hög efterfrågan inom våra verksamheter för gasturbiner och elnätsteknik bidrar i betydande grad till den övergripande utvecklingen”, säger vd Christian Bruch i rapporten. Verksamhetsdelen och dotterbolaget Siemens Gamesa, som ägnar sig åt vindkraft, utgjorde en fortsatt svagare punkt. Divisionen minskade dock sin rörelseförlust till 46 miljoner euro under kvartalet, jämfört med -374 miljoner euro under samma period i fjol.

Notiser från marknaden

– Förra året var ett mörkt år för grön stål- och järnproduktion, som handlar om visionen att tillverka produkterna utan de enorma växthusgasutsläppen som branschen är förknippad med.  ”Vi ser en inbromsning i momentum. Det är betydligt färre som presenteras och det finns en del projekt som har satts på paus eller som stoppats framför allt i Europa”, säger Aaron Maltais. Han är gruppledare för enheten för klimat, energi och samhälle vid SEI och arbetar med Green Steel Tracker, som följer utvecklingen i branschen.  Den luxemburgska stålproducenten Arcelor Mittal meddelade förra året att man skrotar två stora projekt i Tyskland, och skjuter satsningar i Spanien och Frankrike på framtiden. Tyska Salzgitter och svenska SSAB tillhörde bolagen som försenade sina gröna satsningar, i Salzgitters fall i tre år. Höga vätgaspriser, i kombination med låga stålpriser, försvårar.  ”Det är inte en helt lätt ekvation att få ihop. Man har haft väldigt höga ambitioner för några år sedan och när man försöker implementera dem så visar det sig svårare än man tänkt.” Det finns ingen storproducent av grönt stål eller järn i dag. Men svenska satsningarna Hybrit och Stegra ligger långt framme.  Stegra, där anläggningen i Boden är byggt till 60 procent, ligger längst fram. ”Att få den första storskaliga produktionsanläggningen på plats är väldigt viktigt för att kunna visa att marknaden för grönt stål finns där, att affären kan gå ihop och att tekniken kan fungera i stor skala”, säger Maltais.  Samtidigt dras projektet med finansiella problem, och vissa bedömare tror att det kan haverera. Maltais tror dock inte att det skulle innebära slutet för grönt stål. EU:s utsläppshandelssystem gör att bolagen inte kan blunda för kraven, enligt Aaron Maltais. ”Det kanske tar några år innan vi ser ett uppsving igen. Men alla stora bolag måste hantera den här frågan. De måste ha en strategi och kommer inte kunna blunda för kraven på att ställa om.”