Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit blandad i kölvattnet av chipjättens kvartalsrapport. Shanghais CSI-index noteras ned 0,1 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1,1 procent, Sydneys ASX-index upp 0,53 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,41 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor driver sidledes. Tioåringen handlas kring 4,04 procent och tvååringen 3,46 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,59 procent och tvååringen 1,89 procent.
Dollarn har försvagats 10 pips till 1,1815 mot euron, och stärkts 35 pips till 156,15 mot yenen. Kronan ligger kvar kring 9,01 mot dollarn, respektive 10,65 mot euron. Oljeterminerna noteras oförändrade. Brentkontraktet handlas kring 70,85 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 65,60 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 65,11 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Publiceringen igår kväll av halvledarjätten Nvidias delårsrapport för fjärde kvartalet 2025 fick initialt ett positivt mottagande i den amerikanska efterhandeln, men vände sedan ned till att handlas kring oförändrat. Nvidia slog förväntningarna både på resultat- och omsättningsnivå, där även prognosen för det innevarande kvartalet var bättre än väntat. Marknaden tog dock fasta på signaler om oro för en överhettad AI-ekonomi, skriver Bloomberg. Handlarnas förväntningar på Nvidia var högt ställda. Även om Nvidia betonade robust tillväxt i efterfrågan på AI-beräkningar och tillfälligt motståndskraftiga marginaler, adresserades inte fullt ut det ”potentiella hotet mot marknadsandelar från egenutvecklade chip hos kunderna”, kommenterade Dilin Wu, strateg på Pepperstone Group, till nyhetsbyrån.
Sentimentet har pendlat mellan optimism och tvekan kring AI-temat de senaste veckorna. Investerare har oroat sig både för avkastningen på de stora investeringarna och för att tekniken kan välta hela branscher – samtidigt som få vill stå helt vid sidlinjen. Analytiker har också pekat på att AI-boomen inte längre kommer att vara den ”tidvattenvåg som lyfter alla båtar”. Samtidigt fortsatte geopolitiken att lägga en skugga över marknaderna. Amerikanska och iranska förhandlare ska mötas i Genève senare på torsdagen för den tredje samtalsrundan i år om Irans kärnverksamhet. Parallellt har USA byggt upp en stor militära närvaro i Mellanöstern inför eventuella attacker mot den islamiska republiken. President Trump redogjorde kort för sitt resonemang om en möjlig attack mot Iran i sitt ”State of the Union”-tal tidigare i veckan. Han sade att han i första hand vill lösa frågan diplomatiskt, men att han inte kommer att tillåta att Teheran skaffar kärnvapen. Iran säger att landets kärnaktivitet syftar till civil energiproduktion. Den amerikanska retoriken bidrog till att hålla oljepriserna uppe i Asien, pga. oro för potentiella leveransstörningar om konflikten skulle fördjupas.
Alltför hög inflation är fortfarande ett problem som centralbanken behöver hantera. Det sade Jeff Schmid, chef för Kansas City Fed, på onsdagen enligt Reuters. ”Jag tycker att vi har arbete kvar att göra när det gäller inflationen,” sade han och tillade att sysselsättningen samtidigt befinner sig ”i ett ganska bra läge”. Han avstod dock från att specificera hur denna kombination av faktorer påverkar hans syn på den framtida penningpolitiken. Jeff Schmid berörde även Feds balansräkning och uppgav att interna diskussioner kretsar kring att fastställa en lämplig nivå på reserverna i det finansiella systemet. Han påpekade att Feds stora innehav av bostadsobligationer från tidigare köpprogram fortfarande pressar ned bostadslåneräntorna. Enligt Schmid är räntorna ”förmodligen 75 till 100 räntepunkter lägre idag än de annars skulle ha varit” till följd av innehaven. Han var skeptisk till Feds strävan att sänka kostnaden för kortfristig upplåning förra året, då beslutsfattarna sänkte målintervallet för styrräntan till mellan 3,5 och 3,75 procent. Marknaden har inprisat fler räntesänkningar från Fed i år, men tjänstemännen har hittills gett begränsad vägledning.
På dagens makroagenda står USA–Iran-förhandlingarna, och USA:s veckovisa statistik över nya arbetslöshetsansökningar.
Europeiska indexterminer är blandade inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index upp 0,1 procent, DAX Index ned 0,1 procent, CAC40 Index upp 0,2 procent, och OMXS30 upp 0,15 procent.
Nyheter från kvällen
| – FRIHANDELSGRUPP. Storbritannien formaliserar ett nytt handelsavtal med en grupp asiatiska ekonomier för att stärka exportmöjligheter. (Sky News) – SUEZKANALEN. Efter flera veckors störningar förbättras åter trafiken genom Suezkanalen, vilket minskar logistiska flaskhalsar för global handel. (Reuters) – FORTSATT STÖD. USA bekräftar nya leveranser av avancerade luftvärnssystem till Ukraina som en del av fortsatt militärt stöd. (Reuters) – IRLAND. Irländska regeringen inför skärpta regler för sociala medieplattformar i syfte att motverka spridning av desinformation. (BBC) – LIVSMEDELSPRISER. FN:s livsmedelsprogram rapporterar att priset på baslivsmedel globalt fortsätter att stiga, vilket hotar livsmedelssäkerheten i fattigare regioner. (Reuters) – VÅLDSVÅG. Mexikanska myndigheter har satt in ytterligare 2 000 soldater till delstaten Jalisco för att stävja oroligheterna efter knarkbossen “El Menchos” död. Enligt rapporter har mediabilden av våldet överdrivits av kartellerna genom desinformation i sociala medier (Reuters) – SAMTAL. Reuters rapporterar att flera rundor av fredssamtal mellan Ukraina, Ryssland och USA hållits i Abu Dhabi och Genève utan resultat. (Reuters) – INGA LÖFTEN. Flera EU-länder nobbar en tidsplan för Ukrainas medlemskap trots Kyivs önskemål om datum. (TT) – CENTER. EU lanserar ett nytt center för att stärka demokratisk motståndskraft mot desinformation och utländsk inblandning. (TT) – SPÄNNINGAR. USA drar tillbaka viss militär personal från Mellanösternbaser efter hot relaterade till Iran och regionala spänningar. (Al Jazeera) – STORBRITANNIEN. Diskussioner fortsätter om brittisk-kinesiska relationer och handelsbalanser efter premiärminister Starmers besök i Kina. (AFP) |
Bolagsnotiser
– Schweiziska läkemedelsbolag Novartis planerar att investera 23 miljarder dollar, motsvarande drygt 200 miljarder kronor, i USA på en tillverkningsenhet för radiofarmaka, det vill säga läkemedel som används för strålning av tumörer inifrån kroppen genom en kombination av biomolekyler med radioisotoper. Det skriver läkemedelssajten Fierce Pharma. Investeringen i anläggningen som ska ligga i Denton, Texas kommer inte långt efter beskedet om en ny tillverkningsenhet för denna läkemedelsklass i Florida, USA som väntas stå klar under 2029. Byggstart för anläggningen i Texas väntas ske i år med ett förväntat färdigställande under 2028. Med de två planerade anläggningarna kommer Novartis att ha femtillverkningsanläggningar för RLT:s i USA. Novartis har redan två godkända RLT:s (radioligand therapy) i USA. ”RLT har potential att revolutionera cancervården”, sade Novartis vd doktor Vas Narasimhan i en kommentar till ett pressmeddelande. Astra Zenecas vd Pascal Soriot har tidigare uppgett att radiokonjugat finns bland det som kan komma att utgöra framtidens läkemedel.
– Franska Schneider Electric, som inom vissa områden konkurrerar med ABB, redovisar intäkter på 11,1 miljarder euro för det fjärde kvartalet 2025, vilket var en organisk ökning med nära 11 procent. Det skriver Reuters. Analytiker hade enligt siffror som industribolaget samlat in i snitt räknat med kvartalsintäkter på 10,9 miljarder euro. För helåret, alltså inte kvartalet, uppgick det justerade ebita-resultatet till 7,5 miljarder euro. Analytiker hade räknat med ett justerat ebita-resultat på just 7,5 miljarder euro för helåret. Schneider är bland annat verksamma inom utrustning för datacenter som kylning, serverrack och utrustning för kraftdistribution. Bolaget uppger att det räknar med en organisk tillväxt på mellan 7-10 procent 2026 och att den justerade ebita-marginalen ska öka med 0,5-0,8 procentenheter för året. ABB delårsrapporterade för det fjärde kvartalet redan i slutet av januari.