De asiatiska börserna har stigit i samklang med Europa och USA. Shanghais CSI-index noteras upp 1,7 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 2,4 procent, och Sydneys ASX-index upp 0,22 procent, och Tokyobörsens Nikkei-index upp 1,56 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har ryggat tillbaka efter de senaste dagarnas uppgång. Tioåringen handlas kring 4,36 procent och tvååringen 3,86 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,80 procent och tvååringen 2,44 procent.
Dollarn har backat 75 pips till 1,1610 mot euron, respektive 100 pips till 158,55 mot yenen. Kronan har återhämtat 6 öre till 9,33 mot dollarn, respektive två öre till 10,82 mot euron. Oljeterminerna har stigit cirka 5 dollar. Brentkontraktet handlas kring 109,30 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 101,60 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 34,36 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Enligt Wall Street Journal har Saudiarabien givit USA:s militär tillgång till flygbasen King Fahd, vilket innebär en tydlig kursändring från tidigare policy att inte tillåta landets baser för attacker mot Iran. Samtidigt uppges Förenade Arabemiraten ha stängt iranskägda företag, vilket bedöms begränsa Irans närvaro och verksamhet i landet. Den negativa tonen förstärktes av att Irans vice talman avfärdade möjligheten till samtal med USA. Sentimentet har svängt efter gårdagens lättnadsrally, då Wall Street steg och oljepriserna föll när president Trump drog tillbaka hotet om attacker mot Irans energiinfrastruktur. Nattens marknadsrörelser tyder på en mer behärskad optimism. Förnyade spänningar riskerar att hålla oljepriserna på en förhöjd nivå, vilket kan driva inflationen och stärka förväntningar om att centralbanker skjuter upp lättnader eller till och med stramar åt ytterligare. ”Den underliggande situationen är fortfarande oerhört skör, eller explosiv”, sade IG:s marknadsanalytiker Tony Sycamore enligt Reuters. ”Det verkar inte som att parterna är ense. Trump kan säga vad han vill, men sundet är stängt, och det är där problemet ligger”, tillade han.
Inflationstrycket från energipriserna har fått investerare att överge förhoppningar om ytterligare penningpolitiska lättnader globalt och i stället börja prisa in räntehöjningar i de flesta utvecklade ekonomier. Federal Reserve väntas nu lämna räntan oförändrad i år, samtidigt som terminspriser indikerar en möjlig höjning. Samtidigt väntas både Bank of England och Europeiska centralbanken höja räntorna
ECB måste vara ”mycket snabbrörlig och vaksam” för att hålla priserna i schack när kriget med Iran för med sig ökade risker för stagflation. Det sade ECB-ledamoten Boris Vujcic enligt Bloomberg News. Vujcic menade att man sannolikt snart kommer att veta om följderna av striderna kräver högre räntor. Han varnade dock för att den senaste utvecklingen pekar på ökande risker för hög inflation i kombination med svag ekonomisk tillväxt. ”Vi ser inte stagflation, men risken rör sig i riktning mot stagflation. Hur långt vi kommer i den riktningen är mycket svårt att förutsäga”, sade han. En del ECB-ledamöter har flaggat för att ECB kan behöva överväga en räntehöjning redan vid nästa möte, men Vujcic håller alla alternativ öppna. ”I dagens värld är det lång tid fram till april. Det kommer mycket ny data och nyheter”, och i sådana situationer är allt möjligt sade han. Enligt ECB:s huvudscenario kommer inflationen uppmäta 2,6 procent i år, men skulle kunna nå 4,4 procent om negativa faktorer sammanfaller.
En nedtrappning av konflikten och ett öppnande av Hormuzsundet skulle definitivt skulle minska inflationstrycket, och därmed sannolikheten för räntehöjningar. Om ECB däremot skulle möta högre priser och lägre tillväxt på grund av ett långvarigt krig, bör fokus vara tydligt, varnade Vujcic. ”Vårt uppdrag är mycket tydligt, det är ett enda mål: prisstabilitet,” sade han. Även om lägre tillväxt normalt dämpar priserna, ”måste vi föra en politik som håller inflationen nere vid 2 procent”, sade han. Även om risken för andrahandseffekter är mindre nu än 2022, efter Rysslands invasion av Ukraina, har ECB lärt sig av den erfarenheten, sade han.
Europeiska indexterminer driver sidledes inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index upp 0,25 procent, DAX Index upp 0,2 procent, CAC40 Index upp 0,2 procent, och OMXS30 +/- noll procent
Nyheter från kvällen
| – COLOMBIA. Minst 66 personer uppges ha dött när ett militärplan av typen Hercules C-130 kraschade i Colombia. Myndigheter arbetar med identifiering och haveriutredning. (Omni) – DANMARK. Danmark går till val i skuggan av Trumps krav och bråk om Grönland, vilket dominerat slutspurten. Mette Frederiksen kan enligt bedömare gynnas av en ”Grönland-effekt”, trots missnöje om levnadsomkostnader. (Reuters) – FRIHANDELSAVTAL. EU och Australien har slutit ett frihandelsavtal efter flera års förhandlingar. Nästan alla tullar ska bort och avtalet lyfts som ett sätt för EU att bredda handeln bortom traditionella partners. (Reuters) – AVHOPP. Flera liberaler lämnar uppdrag eller aviserar att de inte ställer upp igen efter partiets interna möte. Kritiker menar att demokratiska principer har satts åt sidan i processen. (Omni) – VÄSTERBOTTEN. Liberaler i Västerbotten överväger att plocka bort Simona Mohamsson från riksdagsvalsedeln. Bakgrunden är missnöje med SD-linjen och hur beslutet fattats. (Omni) – BELARUS. Ukraina säger att Ryssland planerar att öppna flera kontrollstationer för långdistansdrönare i Belarus. Ukraina uppger att informationen kommer från militär underrättelsetjänst. (Reuters) – STATSMINISTERPOSTEN. Magdalena Andersson säger att det nu framstår som alltmer sannolikt att SD kan ta statsministerposten. Hon kallar Liberalernas vägval ”sorgligt och allvarligt”. (Omni) – SYDKOREA. Sydkoreas president uppmanar till en nationell energisparkampanj, inklusive begränsningar kring biltrafik. Åtgärderna motiveras med behov av att minska sårbarhet i energisystemet. (Reuters) – BUSCH. Ebba Busch säger att Liberalernas beslut ger regeringssidan ett ”glasklart övertag”. Hon signalerar att SD-frågan nu kan drivas mer offensivt. (Omni) |
Bolagsnotiser
| – Den japanska spelkoncernen Nintendo minskar produktionen av spelkonsolen Switch 2 efter svagare efterfrågan än väntat under julhandeln, särskilt i USA. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor. Bolaget planerar att tillverka cirka 4 miljoner enheter under det innevarande kvartalet, ned från tidigare planerade 6 miljoner. Den lägre produktionstakten väntas fortsätta in i april. Spelkonsolen fick en rekordstart vid lanseringen i juni förra året men har sedan dess inte lyckats leva upp till bolagets förväntningar, även om en billigare variant haft god efterfrågan i Japan. – Den Stockholmsnoterade nischbanken Morrow Bank köper Medmera Bank från Kooperativa Förbundet. Köpeskillingen uppgår till närmare 2 miljarder kronor. Morrow Bank, som nyligen flyttade från Oslobörsen till Stockholmsbörsen, skriver att köpet gör banken till en ledande nordisk plattform inom konsumentfinansiering. ”Förvärvet av Medmera Bank stärker vår ställning, intjäningsförmåga och avkastningsprofil. Vi allokerar kapital till en högkvalitativ tillväxtmöjlighet till en attraktiv värdering, i linje med våra prioriteringar där vi föredrar återinvestering framför utdelning”, säger Øyvind Oanes, vd för Morrow Bank, i ett pressmeddelande. Köpeskillingen vid tillträdet uppgår till 1.960 miljoner kronor. Finansieringen sker genom en kombination av befintligt överskottskapital, emission av närmare 33 miljoner nya aktier i Morrow Bank – vilka i dag skulle vara värda drygt 390 miljoner kronor – till säljaren, en planerad nyemission om cirka 600 miljoner kronor samt emission av AT1- och T2-obligationer om cirka 500 miljoner kronor. |