Stigande räntor och inflationsoro i kölvattnet av det stigande oljepriset har pressat asiatiska aktier. Shanghais CSI-index noteras ned 0,4 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1,5 procent, Sydneys ASX-index ned 0,52 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 1 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit ytterligare 9 punkter till den högsta nivån sedan våren 2025. Tioåringen handlas kring 4,62 procent och tvååringen 4,09 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,85 procent och tvååringen 2,39 procent.
Dollarn har stärkts 5 pips till 1,1635 mot euron, respektive 45 pips till 158,90 mot yenen. Kronan är oförändrad à 9,42 mot dollarn, respektive 10,96 mot euron. Oljeterminerna har stigit 4 dollar. Brentkontraktet handlas kring 111,30 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 103,20 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 126,21 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Nästan 80 länder har nu infört nödåtgärder för att skydda sina ekonomier från en eventuell i energikris framkallad av Irankriget. Det rapporterar Financial Times. Paul Diggle, chefsekonom på fondförvaltaren Aberdeen, sade att hans team nu undersöker ett scenario där Brent-råolja rusar till 180 dollar per fat, vilket orsakar stigande inflation och lågkonjunkturer i en mängd europeiska och asiatiska länder. ”Vi tar det resultatet på största allvar,” sade han till FT och tillade att det ännu inte var hans huvudscenario. ”Vi lever på lånad tid.” Efterfrågan på luftkonditionering och semesterresor i början av sommaren på norra halvklotet kommer att sätta ytterligare press på tillgången på råolja, bensin, diesel och flygbränsle, när de globala lagren redan faller i den snabbaste takten någonsin.
Australien har lovat att spendera 10 miljarder dollar för att öka sina bränsle- och gödsellager, medan Frankrike har sagt att de kommer att ”ändra omfattningen och omfattningen” av sitt stöd för att skydda sin ekonomi från krisen. Indien har uppmanat allmänheten att inte köpa guld eller semestra utomlands när de försöker stärka sina reserver av utländsk valuta. Internationella energiorganet uppskattar att antalet länder som redan tvingats till nödåtgärder har nått 76, upp från 55 i slutet av mars.
Ekonomer och handlare varnar för att nästa fas av krisen kan medföra ytterligare ett kraftigt hopp i energipriserna, bredare bränsleransonering, industriella nedläggningar och en betydande nedgång i den globala tillväxten. Om Mellanösternkonflikten ”inte tar slut under de kommande veckorna och vi inte har återöppningen av Hormuzsundet, är jag rädd att en global recession kan vara på bordet”, sa EU:s transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas vid en FT-konferens i Aten på torsdagen.
Under årets första kvartal sjönk Swedbanks Boindex till 109, från 113 föregående kvartal. Det innebär att en genomsnittlig köpare i dag behöver lägga drygt 27 procent av sin disponibla inkomst på boendeutgifter. För småhus ligger Boindex på 107 och för bostadsrätter på 115. ”Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader”, säger Arturo Arques, Swedbanks och Sparbankernas privatekonom. I april infördes nya bolåneregler för att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden, med bland annat sänkt krav på kontantinsats och lägre amorteringsgrad. Redan nu märks en ökad aktivitet på marknaden och stigande bostadspriser. När Boindex ligger på 100 betyder det att hushållen behöver använda 30 procent av den disponibla inkomsten på boendeutgifter.
Europeiska indexterminer backar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,3 procent, DAX Index ned 0,8 procent, CAC40 Index ned 1,6 procent, och OMXS30 1 ned procent.
Nyheter från kvällen
| – GÖTEBORG. Igår besökte Indiens premiärminister Narendra Modi Göteborg för samtal med Sveriges regering, Ursula von der Leyen och europeiska företagsledare. Staden lyftes fram som Nordens teknologiska nav. (Omni) – CANNABISGODIS. Polisen varnar för virala reklamklipp för ”godis” på Tiktok som lockar unga vidare till sajter som säljer narkotikaprodukter. (SVT) – ENIGHET. G7-ländernas finansministrar samlas i Paris för att försöka enas om hur globala obalanser och råvaruförsörjning ska hanteras. Geopolitiska motsättningar väntas samtidigt pröva gruppens sammanhållning. (Reuters) – WHO. Världshälsoorganisationen bedömer fortfarande att hantaviruset utgör låg risk för folkhälsan. Beskedet kom i ett nytt uttalande på måndagen. (DN) – TRE KRONOR. Sverige slog Danmark med 6–2 i hockey-VM och 18-årige Viggo Björck blev den yngste målskytten i Tre Kronors VM-historia. (Omni) – OMSTRIDD. En ny kraftledning i Sörmland är nu så gott som klar, trots år av protester från boende i området. (SVT) – SAMSUNG. Samsung Electronics och det sydkoreanska facket har återupptagit förhandlingar. Konflikten gäller villkor vid chipjättens verksamhet. (Reuters) – GRÖNLAND. Donald Trumps sändebud till Grönland har landat i Nuuk för ett besök som ska pågå i flera dagar. (DN) – MALMÖ. Malmöpolisen satte rekord i skräpböter i fjol och låg klart högre än både Stockholm och Göteborg rapporterar Ekot. (Omni) – JORDBRUK. Varmare klimat ger längre odlingssäsong i Österbotten, där bönderna börjar allt tidigare. (Yle) – SINGAPORE. Singapores telekommyndighet har pausat sin granskning av fusionen mellan M1 och Simba. Beskedet skapar ny osäkerhet kring affären. (Reuters) – DRÖNARE. Saudiarabien har skjutit ner tre drönare som kom in från irakiskt luftrum. Händelsen hör till de senaste spänningssignalerna i Mellanöstern. (DN) – TIDÖPARTIERNA BACKAR. Gapet mellan oppositionen och Tidöpartierna har ökat i en ny mätning. En expert säger att inget svenskt regeringsunderlag tidigare vänt ett så stort underläge så nära valet. (Omni) – TIMMY. Valen Timmy har dött efter flera strandningar och räddningsförsök. (Yle) – ASIEN. Asiatiska börser föll när nya drönarattacker i Gulfregionen pressade upp oljepriset och räntorna. Reuters beskriver samtidigt veckan som ett test för den pågående AI-rallyt. (Reuters) – EBOLA. Enligt Reuters tros ett antal amerikaner i Kongo-Kinshasa ha exponerats för ebolaviruset under det pågående utbrottet. (DN) |
Bolagsnotiser
| – Den tyska fordonskoncernen Mercedes-Benz är öppen för att gå in i försvarsproduktion om det är affärsmässigt motiverat, säger vd Ola Källenius i en intervju med Wall Street Journal. Ola Källenius framhåller att Europa behöver stärka sitt försvar och att fordonsindustrin kan bidra med storskalig tillverkning av avancerade maskiner. Uttalandet kommer samtidigt som flera europeiska industribolag ökar satsningarna på försvarssektorn. Volkswagen uppges exempelvis föra samtal om att tillverka komponenter till Israels Iron Dome-system, medan Rheinmetall expanderar produktionen av bland annat robotar och drönarförsvar. Mercedes har redan kopplingar till försvarsindustrin genom sin tidigare lastbilsverksamhet och militära versioner av G-Klass. Källenius säger dock att försvarsverksamhet endast väntas bli en mindre del av koncernens affär. Mercedes resultat pressas samtidigt av högre amerikanska tullkostnader och ökad konkurrens i Kina. – Homemaid, som bedriver verksamhet inriktat på hushållsnära tjänster och företagsstädning, redovisar ett rörelseresultat för det första kvartalet 2026 på 10,5 miljoner kronor (9,6). Nettoomsättningen steg till 175 miljoner kronor (131). Rörelsemarginalen sjönk till 6,9 procent (8,2). Ebita-resultatet ökade till 11,9 miljoner kronor (10,6) medan ebita-marginalen minskade till 6,9 procent (8,2). ”Den minskade ebita-marginalen beror främst på förvärvet av Rimab, som har större andel offentliga kunder med lägre marginaler i sin portfölj”, skriver Homemaids vd Stefan Högkvist i delårsrapporten. Nettoresultatet landade på 7,4 miljoner kronor (7,0). ”Sammantaget har första kvartalet inneburit en stärkt tillväxttakt för både Hemstäd och Företagsstäd, arbete med bruttomarginalförbättringar inom Hemstäd där vi nu är tillbaka på samma nivå som föregående år och förvärvsverksamhet”, uppger han vidare. |
Notiser från marknaden
– De amerikanska importpriserna steg 1,9 procent i april, jämfört med månaden före. Jämfört med samma månad förgående år steg importpriserna med 4,2 procent. Det framgår av statistik från Bureau of Labor Statistics (BLS). Analytiker hade räknat med att priserna skulle ha stigit 1,0 procent jämfört med föregående månad, enligt Trading Economics konsensusprognos. Exportpriserna steg 3,3 procent jämfört med föregående månad. Analytikerna hade räknat med att dessa priser skulle ha stigit 1,1 procent. I årstakt steg exportpriserna 8,8 procent i april.