De asiatiska börserna har backat i skuggan av globalt stigande statsobligationsräntor. Shanghais CSI-index noteras ned 0,2 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,7 procent, Sydneys ASX-index ned 1,27 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 1,34 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit ytterligare 4 punkter. Tioåringen handlas kring 4,65 procent och tvååringen 4,10 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,84 procent och tvååringen 2,36 procent.
Dollarn har stärkts 35 pips till 1,1600 mot euron, och tappat marginellt till 159,00 mot yenen. Kronan har stärkts ett öre till 9,41 mot dollarn, respektive 5 öre till 10,91 mot euron. Oljeterminerna backat 40 cent. Brentkontraktet handlas kring 109.95 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 102,90 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 86,14 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Den amerikanska 30-årsräntan steg på tisdagen till som högst 5,20 procent, den högsta nivån sedan 2007, inför finanskrisen. Uppgången kommer i spåren av stigande energipriser kopplade till konflikten mellan USA och Iran, vilket har förstärkt farhågorna om att inflationen ska ta ny fart och tvinga centralbanker att hålla en stram linje längre än väntat. Även obligationsmarknaderna i Europa och Japan pressades, samtidigt som ränteuppgången smittade av sig på aktiemarknaden i USA.
”Obligationsmarknaden prisar in att räntorna kommer att förbli högre under en längre tid, vilket syns tydligast i den långa delen av räntekurvan där känsligheten för löptid är som störst”, sade Liz Templeton, senior produktchef på Morningstar, till Bloomberg News. Hon pekade på fortsatt osäkerhet kring Fed-politiken, energidrivna kostnadstryck och ökande obligationsutgivning från amerikanska staten.
De stigande marknadsräntorna riskerar att bromsa den amerikanska ekonomin genom högre finansieringskostnader för både hushåll och företag, trots att ekonomin hittills visat motståndskraft. Kreditmarknaden riktar nu fokus mot protokollet från Federal Reserves aprilmöte, där centralbanken lämnade styrräntan oförändrad men visade den största splittringen inom direktionen sedan 1992 [en ledamot förespråkade räntesänkning, medan tre andra ville frångå duvaktiga formuleringar]. Protokollet publicera klockan 20 ikväll svensk tid. Marknaden har även att begrunda inriktningen för amerikansk penningpolitik framgent, och Federal Reserves oberoende under ledning av nye chefen, Kevin Warsh.
Ränteoron fortsätter att tynga råvarorna. Kopparpriset backade medan järnmalmen föll för femte dagen i rad, då investerare oroar sig för att centralbanker globalt ska inta en mer hökaktig hållning för att bekämpa inflationsimpulser från Mellanösternkonflikten. ”Förväntningarna på räntesänkningar i de större ekonomierna har avtagit efter inflationsuppgången”, sade Wei Ying, analytiker vid China Industrial Futures, till Bloomberg News.
Asiatiska börser föll på onsdagen inför Nvidias kvartalsrapport. Sydkoreanska Kospi tappade över 2,5 procent, samtidigt som Samsung föll mer än 4 procent efter att bolagets förhandlingar med facket brutit samman.
Japanska tioåriga statsobligationer steg till 2,81 procent, den högsta nivån på omkring 30 år. Enligt Kiyoshi Ishigane på Mitsubishi UFJ Asset Management riskerar räntor över 3 procent att bli en tydlig belastning för ekonomin genom högre finansieringskostnader och svagare efterfrågan.
På hemmaplan ser dock utsikterna ljusare ut för bostadsmarknaden. Handelsbanken bedömer i sin senaste fastighetsrapport att kombinationen av stärkt köpkraft, stabila boräntor och lättade bolåneregler kan lyfta bostadspriserna med omkring 4–5 procent i år och ytterligare 6 procent nästa år. ”På samma sätt som dessa regler dämpade utlåning och bopriser när de infördes räknar vi nu med att de ger en extra skjuts till bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning”, skriver Handelsbanken.
Europeiska indexterminer backar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,4 procent, DAX Index ned 0,3 procent, CAC40 Index ned 0,25 procent, och OMXS30 ned 0,3 procent.
Nyheter från kvällen
| – HEDERSUTNÄMNING. Gråsuggan utnämns till Årets Trädgårdskryp. De är som små underjordiska trädgårdsmästare, säger Erik Hansson, projektledare för folkbildningsprojektet Rikare trädgård, som utser Årets Trädgårdskryp. (SR) – STOPP. Den amerikanska senaten har blockerat president Trump från att beordra nya attacker mot Iran. Omröstningen ses som ett tydligt politiskt bakslag för presidenten. (Washington Post) – GRÖNLAND. Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen säger att självbestämmandet inte är förhandlingsbart efter mötet med Trumpadministrationens särskilda Arktis-sändebud Jeff Landry. (AP) – MANIFEST. Ett 75 sidor långt manifest har hittats hos de misstänkta gärningsmännen efter moskéskjutningen i San Diego. Amerikanska medier beskriver innehållet som ett uttryck för brett hat mot flera grupper. (Omni) – LÅSNING. Förhandlingarna om Danmarks regeringsunderlag beskrivs fortsatt som svåra. Lars Løkke Rasmussen låter pessimistisk efter nya samtal med Venstreledaren Troels Lund Poulsen. (Omni) – PERSONALBRIST. Skinnskatteberg står inför ett akut räddningstjänstproblem sedan samtliga 20 deltidsbrandmän sagt upp sig från hösten. Kommunen riskerar därmed att stå utan lokal beredskap. (P4) – FRISKOLOR. Tidöpartierna är överens om ett vinststopp för nya friskolor under de första fem åren efter etablering. Förslaget innebär också begränsningar vid ägarbyten och kvalitetsbrister. (Omni) – GRANATER. En tolvårig flicka bedöms skyldig till att ha kastat två handgranater i Hulta i Borås i november. Granaterna detonerade aldrig men hittades vid ett flerfamiljshus. (BT) – LÅNEFINANSIERING. Statsminister Ulf Kristersson försvarar att det nya krisstödet om 17,5 miljarder kronor finansieras med lån. (TT) – SPÄDBARN. Ett spädbarn i Malmö har omhändertagits efter att ha testats positivt för narkotika på barnakuten. Föräldrarna har gripits misstänkta för grov misshandel. (Polisen) – RAFFINADERI. Ukraina uppges ha genomfört en större drönarattack mot mål i Ryssland under natten. Enligt uppgifter ska oljeraffinaderiet i Rjazan ha träffats och en omfattande brand brutit ut. (Kyiv Independent) – UTREDNING. En parlamentarisk tillsynskommitté i Storbritannien har inlett en utredning av partiledaren Nigel Farage gällande en gåva värd flera miljoner pund. (BBC) – NOVOVIRUS. Över 1 000 passagerare hålls kvar på ett kryssningsfartyg i Bordeaux efter misstänkt norovirusutbrott. En 90-årig passagerare har dött efter att ha smittats. (AFP) – RELIK. Tjeckisk polis utreder stölden av en 800 år gammal relik från en kyrka i Jablonne. Det rör sig om sankt Zdislava av Lemberks dödskalle. (AFP) – KÖPER. Familjen Persson fortsätter att köpa aktier i H&M. Av flaggningsmeddelanden till Finansinspektionen framgår att familjen har passerat två tredjedelar av aktiekapitalet. (FI) – BOKFÖRINGSBROTT. Hovrätten fastställer fängelsedomen mot artisten Ken Ring. Han döms till åtta månaders fängelse för bokföringsbrott, varav ett bedöms som grovt. (Expressen) |
Bolagsnotiser
| – Essitys största ägare Industrivärden har ökat sitt innehav i hygien- och hälsobolaget genom köp av 600.000 B-aktier för drygt 153 miljoner kronor. Det framgår av Finansinspektionens insynsregister. Aktieköpen gjordes den 19 maj till kurser i intervallet 255–255,80 kronor. Industrivärden hade före köpet ett innehav i Essity om närmare 12 procent av kapitalet och 29,5 procent av rösterna, enligt ägardatatjänsten Holdings. – President Trump köpte under våren aktier i läkemedelsbolaget Eli Lilly till ett värde om cirka 700 000 dollar, motsvarande cirka 6,4 miljoner kronor. Aktieköpen gjordes samtidigt som de myndigheter han ansvarar för fattade flera beslut som gynnade läkemedelsbolaget. Det skriver läkemedelssajten Fierce Pharma. Enligt Fierce Pharma sticker aktieköpet av Eli Lilly ut bland presidentens övriga aktieköp, bland annat Microsoft, Nvidia och Boeing, därför att tajmingen av förvärven sammanfaller med flera fördelaktiga beslut från administrationen som gynnar den amerikanska läkemedelstillverkarens verksamhet inom fetmaläkemedel i klassen GLP-1. |
Notiser från marknaden
– Storbritannien lättar på delar av sanktionerna mot rysk olja som raffinerats till diesel och flygbränsle i tredjeländer. Beslutet börjar gälla på onsdagen och kommer efter kraftiga prisökningar på energi sedan konflikten mellan USA, Israel och Iran lett till en effektiv blockad av Hormuzsundet. Det rapporterar BBC. Lättnaderna innebär i praktiken att Storbritannien åter kan importera flygbränsle från bland annat Indien och Turkiet, där stora mängder rysk råolja raffineras. Regeringen inför även ett tillfälligt undantag för sjötransporter av rysk LNG fram till den 1 januari. Flygbränslepriserna i Europa steg till mer än dubbla nivåer efter krigsutbrottet men ligger nu omkring 50 procent högre än tidigare. Samtidigt fortsätter brittiska bensinpriser att stiga. Enligt RAC nådde priset på bensin i måndags den högsta nivån sedan konflikten startade. Beslutet har mött kritik eftersom Storbritannien samtidigt driver på för hårdare sanktioner mot Ryssland för invasionen av Ukraina. Energianalytikern Robin Mills säger till BBC att lättnaderna skickar signalen att västländer är beredda att backa från sanktionerna när energimarknaden pressas. Storbritanniens regering uppger samtidigt att de samlade sanktionerna mot Ryssland skärps och att undantagen behövs för att skydda energiförsörjningen och stabiliteten på marknaden.