Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit blandad i väntan på amerikansk inflationsstatistik som publiceras i eftermiddag. Shanghais CSI-index noteras ned 0,64 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,25 procent, Sydneys ASX-index ned 0,22 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,08 procent.
De amerikanska statsobligationsräntorna pendlar fortsatt inom veckans intervall. Tioåringen noteras upp en punkt à 4,76 procent, och tvååringen ned två punkter à 4,35 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen à 2,50 procent och tvååringen 2,03 procent.
Dollarn har tappat 55 pips till 1,0305 mot euron, respektive 35 pips till 157,05 mot yenen. Kronan har stärkts 6 öre till 11,16 mot dollarn, och noteras oförändrad à 11,50 mot euron. Oljeterminerna rör sig sidledes medan marknaden inväntar besked från fredsförhandlingarna i Mellanöstern. Brentkontraktet handlas ned en dollar kring 79,75 dollar per fat, medan det amerikanska WTI-kontraktet noteras 78,05 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 72,31 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Ett svagare PPI-utfall än väntat i USA på tisdagen triggade något lägre räntor och vikande dollar. PPI-utfallet har framförallt bäring på PCE-inflationen, Feds föredragna mått, vars decembersiffra publiceras den 31 januari. Fokus idag riktas däremot mot KPI. Väntat enligt Trading Economics konsensusprognos är en uppgång med 0,3 procent för KPI och 0,2 procent för kärn-KPI, vilket skulle dra upp KPI-inflationen från 2,7 till 2,8 procent medan kärninflationen skulle ligga kvar på 3,3 procent. Enligt medianen i Bloomberg News enkät väntas kärn-KPI ha stigit 0,3 procent under månaden, samma takt som de senaste fyra månaderna. Spannet skiljer sig dock avsevärt mellan analytikerna; 39 bedömare förväntar sig 0,3 procent [i linje med den avrundade medianen], medan 32 prognosmakare förväntar sig 0,2 procent. “Decembers KPI-rapport kommer sannolikt att öka oron för att framstegen med att dämpa inflationen har stannat av. Marknaden spekulerar kring om den tioåriga statsobligationsräntan kan överstiga 5 procent. Kombinationen av en stark KPI-rapport och annan makrodata under veckan skulle tyda på att det är en verklig möjlighet“, skrev Anna Wong och Chris Collins på Bloomberg Economics. Bedömare kommer bland annat att titta på komponenter som hyror och resande i KPI.
KPI-utfallet kan påverka Fed-förväntningarna. En rad starka utfall för den amerikanska ekonomin har pekat mot ett minskat utrymme för räntesänkningar. Marknaden inprisar för närvarande endast en sänkning med 25 punkter i år. Tjänste-ISM, JOLTS och jobbrapporten har varit positiva och Atlanta Feds “GDP Now” visar en annualiserad tillväxttakt om 2,7 procent under fjärde kvartalet, bara måttligt svagare än tredje kvartalets 3,1 procent. Protokollet från det senaste Fed-mötet visade på försiktighet framöver, samtidigt innebär Donald Trumps tillträdande nästa vecka ett osäkerhetsmoment. En del lyfter fram att det goda utgångsläget borde tala för att mer sitta stilla i båten. “Framgång för Trump-administrationen skulle vara att inte göra något som skadar den exceptionella utvecklingen i ekonomin som han tar över“, sade Mark Zandi på Moody’s Analytics enligt Reuters. På papperet så ser kombinationen av policyåtgärder i form av tullar, deportationer och skattesänkningar som inflationsökande.
Yenen har stigit något mot dollarn under onsdagen. BOJ-chefen Kazuo Ueda sade att man avser höja räntan och justera den penningpolitiska stimulansen om förbättringen i ekonomin och prisförhållandena fortsätter. De kommer att ha en diskussion om en eventuell räntehöjning vid nästa veckas möte, rapporterar Reuters. Ueda upprepade samtidigt att utvecklingen i den amerikanska ekonomin och vårens löneförhandlingar blir viktiga.
På dagens makroagenda står det svenska definitiva KPIF-utfallet för december, med detaljerna om delkomponenterna. Det preliminära utfallet visade att KPIF-inflationen sjönk till 1,5 från 1,8 procent, medan KPIFXE-inflationen sjönk till 2,1 från 2,4 procent. Senare under dagen väntas ett tal från riksbankschef Erik Thedéen om aktuell penningpolitik. Nästa räntebesked kommer den 29 januari, då de svenska storbankerna väntar sig en ny räntesänkning med 25 punkter till 2,25 procent.
De europeiska indexterminerna stiger något inför börsöppning. Londons FTSE-index upp 0,4 procent, Tyska DAX-index upp 0,2 procent, franska CAC-index upp 0,3 procent, och Stockholms OMXS30 Index upp 0,1 procent.
Nyheter från kvällen
– KRÄVS AGERANDE 1. Sveriges tillväxt är i EU:s bottenliga, nyföretagandet det lägsta sedan finanskrisen och arbetslösheten ökar. Sverige behöver en ny riktning enligt oppositionspolitikerna Magdalena Andersson (S) och Mikael Damberg (S).
– KRÄVS AGERANDE 2. Sverige behöver politiskt mod för att utveckla konkurrenskraften. Det krävs samarbete från politik och företag för att ta tillvara på de bästa lösningarna, enligt Linda Fagerlund, vd Danske Bank Sverige. (DI)
– ÖKAR NÄRVARO. Nato ökar sin närvaro i Östersjön, meddelar ledare för Natos åtta Östersjöländer vid ett extrainsatt toppmöte. En ny operation, Baltic Sentry, inleds. (DN)
– ANHÅLLEN. Sydkoreas avstängda president Yoon Suk-Yeol, som är föremål för en just igångsatt riksrättsprocess, har gripits efter en flera timmar lång polisinsats. (DN)
Bolagsnotiser
– Styrelsen i Millicom har antagit en ny utdelningspolicy och bolaget föreslår kvartalsutdelningar under återstoden av 2025 och våren 2026. Det framgår av ett pressmeddelande. Enligt utdelningspolicyn ska Millicom återuppta löpande utdelningar, behålla eller öka utdelningarna varje år samt bibehålla en passande kapitalstruktur med ett långsiktigt skuldsättnigsmål om 2,0-2,5x. Efter att bolaget betalat en utdelning om 1,00 dollar den 10 januari i år avser styrelsen godkänna ytterligare en utdelning om 0,75 dollar per aktie för utbetalning i april 2025. Vidare avser styrelsen föreslå årsstämman, som hålls den 21 maj, en ytterligare utdelning om 3 dollar per aktie som ska betalas ut i fyra delar (0,75 dollar) i juli 2025, oktober 2025, januari 2026 och april 2026.
– Eli Lilly släppte på tisdagen försäljningssiffror för de storsäljande läkemedlen Mounjaro och Zepbound för det fjärde kvartalet. Under en presentation vid JP Morgans hälsovårdskonferens i San Francisco uppgav Eli Lillys vd David Ricks under en presentation att ändrade regler för den offentliga sjukförsäkringen kan ha pressat försäljningen av Mounjaro i december 2024. Det skriver Marketwire. De nya reglerna gör att patienter inte längre behöver två recept i december, för att slippa betala ur egen ficka i januari. I försäljningsprognosen för 2025 har Eli Lilly tagit höjd för de nya sjukförsäkringsreglerna och utelämnat en återhämtning i december, som vanligen inträffade under de gamla reglerna.
Notiser från marknaden
– I slutet av december var 376.517 personer, 7,1 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa på någon av landets arbetsförmedlingar. Det visar Arbetsförmedlingens, AF, månadsstatistik. I november uppgick arbetslöshetsnivån till 6,9 procent, och i december 2023 var arbetslösheten 6,6 procent. I december hade 149.647 personer varit arbetslösa i mer än tolv månader, jämfört med 139.328 personer i december 2023. 4.280 personer varslades om uppsägning, jämfört med 4.456 i december 2023. Arbetsförmedlingen konstaterar att decemberutfallet sätter punkt för ett år som präglades av en försvagad arbetsmarknad. I genomsnitt var 357.000 personer inskrivna som arbetslösa år 2024, vilket kan jämföras med ett snitt på 334.000 personer året innan. “Arbetslösheten ökade brett. Såväl bland kvinnor som män, bland inrikes och utrikes födda samt bland yngre och äldre är fler inskrivna som arbetslösa idag än för ett år sedan“, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen. Lågkonjunkturen fördjupades under fjolåret, vilket tydligt syntes i antalet nyanmälda lediga platser. Under året publicerades 100.000 platser i genomsnitt per månad, vilket kan jämföras med 147.000 platser året innan. Arbetsgivarna ser något ljusare på framtiden men återhämtningen på den svenska arbetsmarknaden bedöms bli utdragen. “Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks“, säger Eva Samakovlis.