Kursutvecklingen på Asiens börser har varit generellt positiv sedan president Trump igår otippat uttryckte beundran för Kina, dess ekonomi, president Xi Jinping, och att USA borde avstå från att införa strafftullsavgifter. Japanska aktier bromsades av att Bank of Japan (BOJ) höjde sin styrränta till den högsta nivån sedan 2008. Shanghais CSI-index noteras upp 0,77 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 1,7 procent, Sydneys ASX-index upp 0,37 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,07 procent.
De amerikanska statsobligationsräntorna med lång löptid har stigit marginellt medan korträntorna har sjunkit något. Tioåringen noteras upp tre punkter à 4,62 procent, och tvååringen ned två punkter à 4,26 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen à 2,36 procent och tvååringen 1,98 procent.
Dollarn har backat 70 pips till 1,0465 mot euron, och 130 pips till 155,35 mot yenen. Kronan har stärkts 6 öre till 10,95 mot dollarn och noteras oförändrad à 11,46 mot euron. Oljeterminerna har sjunkit 50 cent per fat efter gårdagens kommentar från president Trump att han vill se lägre priser. Brentkontraktet noteras kring 77,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 74,60 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 34,59 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Yenen stärktes och japanska marknadsräntor har stigit i kölvattnet av BOJ:s beslut att, som väntat, höja räntan med 25 punkter till 0,50 procent. BOJ skriver att den ekonomiska aktiviteten i stort rört sig i linje med bankens prognos, och att prognosens träffsäkerhet har ökat. Det finns ökade tecken på att företagen ska höja lönerna stadigt i vårens förhandlingar, vilket följer på solida löneökningar förra året. Den underliggande inflationen har samtidigt stigit gradvis mot målet, och väntas ligga på cirka 2,5 procent under nästa budgetår, delvis drivet av högre importpriser. Med relativt stabila finansmarknader såg därför BOJ skäl att höja räntan, och minska graden av penningpolitisk lättnad. BOJ upprepade att man är redo att höja räntan igen om utsikterna i prognosen för den ekonomiska aktiviteten och priserna realiseras. “Deras logik är densamma. De är fortfarande långt ifrån neutral nivå, så det är naturligt att göra en justering. Det är inte nödvändigtvis en åtstramning, snarare mindre lättnad på ett sätt“, Naka Matsuzawa på Nomura Securities till Reuters. Han tillade dock att om inte BOJ ändrar logik, eller höjer bedömningen om den neutrala räntan (som de ser ligga någonstans runt 1 procent), finns det inte så mycket utrymme för marknaden att prisa in fler räntehöjningar framöver.
President Donald Trump uttryckte på torsdagen en ovilja att införa tullar på Kina, och antydde att ett handelskrig mellan världens största ekonomier skulle kunna undvikas. “Vi har en mycket stor makt över Kina, och det är tullar, och de vill inte ha dem. Och jag föredrar att inte behöva använda det. Men det är en enorm makt över Kina“, sade han i en intervju med Fox News enligt Bloomberg News. Trump hotade under sin andra dag som president att införa tullar på 10 procent mot Kina redan den 1 februari för att landet orsakat fentanyl att flöda in i Amerika. Igår beskrev Trump Kinas president Xi Jinping som “min vän” och att ett samtal med honom nyligen “gick bra“.
“Prisrörelserna kommer att vara volatila eftersom dessa förhandlingar kanske inte leder till ett resultat. Men läget börjar definitivt att vända sig bort från det värsta scenariot som befarades om USA-tullar. Det är fortsatt tidigt, och Trump är oberäknelig, men det tycks alltmer som att USA:s handelspolicy mot Kina ligger på förhandlingsbordet“, sade Alvin Tan på Royal Bank of Canada till Bloomberg News.
Ett annat uppmärksammat Trump-utspel under gårdagen var att han vill att Federal Reserve ska sänka styrräntan, med argumentet att han förstår sig på penningpolitik bättre [än Federal Reserve]. “I och med de fallande oljepriserna kräver jag att räntorna sänks omedelbart, och de bör även sänkas över hela världen“, sade han vid ett videolänksanförande till symposiet i Davos. Federal Reserve har möte i nästa vecka och väntas där allmänt lämna styrräntan oförändrad. Sett till hela året har marknaden inprisat cirka 40 punkters sänkning inprisat.
Dagens makrofokus riktas mot EMU-PMI, där det kombinerade väntas ha stigit marginellt till 49,7 i januari.
De europeiska indexterminerna driver uppåt inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,1 procent, Tyska DAX-index upp 0,3 procent, franska CAC-index upp 0,7 procent, och Stockholms OMXS30 Index upp 0,1 procent.
Nyheter från kvällen
MER SATSNING. Ökad efterfrågan på digitalisering och AI-tjänster kräver ny satsning på datacenter, enligt skriver företrädare från branschen och Techsverige. (DI)
– MÅSTE GODKÄNNA. Regeringen beställer ett förslag som innebär att LO-medlemmar måste samtycka till att en del av medlemsavgiften går till Socialdemokraterna, trots att brett samförstånd saknas i den parlamentariska insynskommittén. (SvD)
– INGET STÖD. Bara 16 procent av amerikanerna anser att Trump bör pressa Danmark att sälja Grönland, enlig en opinionsundersökning. 29 procent anser att USA ska återta kontrollen över Panamakanalen. (DN)
– INTERN KRITIK. Hanteringen av säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm får hård kritik inom Moderaterna och de andra partierna i regeringsunderlaget. (DN)
– PÅVERKAR VAL. På mindre än ett halvt år har tre våldsdåd skett som upprört Tyskland. Att förövarna har invandrarbakgrund kommer sannolikt att påverka förbundsdagsvalet. (DN)
– NY GRUVA. Miljötillståndet var redan hemma, nu har dessutom regeringen i praktiken kört över Kiruna kommun. Därmed är det mesta klart för nya grafitgruvan utanför byn Vittangi. (DN)
– TEKNIKJÄTTAR ETT HOT. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez vill att EU ska förbjuda anonyma konton i sociala medier, och anklagar nätjättarna för att medvetet underminera demokratin. (DI)
Bolagsnotiser
– Telekombolaget Ericssons justerade ebita-resultat blev 10,2 miljarder kronor för det fjärde kvartalet 2024. Genomsnittet av 18 analytikers prognoser, som Infront sammanställt inför rapporten, låg på ett justerat ebita om 11 miljarder kronor. Den justerade ebita-marginalen uppgick till 14,1 procent, mot snittestimatet om 15,1 procent, och den justerade bruttomarginalen var 46,3 procent. Analytikernas snittestimat var en bruttomarginal på 45,6 procent. Försäljningen uppgick till 72,9 miljarder kronor för perioden. Här låg snittestimatet enligt Infront på 72,6 miljarder kronor. Styrelsen föreslår en utdelning om 2,85 kronor per aktie för helåret 2024 (2,70). Analytikerna väntade en utdelning om i snitt 2,88 kronor. Ericssons justerade bruttomarginal, exklusive omstruktureringskostnader, uppgick till 46,3 procent under det fjärde kvartalet 2024, en ökning jämfört med 41,1 procent motsvarande period föregående år. Jämfört med tredje kvartalet 2024, då bruttomarginalen var 46,3 procent, var det därmed oförändrat. Enligt Infronts sammanställning låg snittestimatet på en justerad bruttomarginal om 45,6 procent för det fjärde kvartalet. Ökningen drevs främst av Networks, som resultat av fördelaktig marknadsmix och effektivitet i leveranskedjan. För affärsområdet Networks uppgick den justerade bruttomarginalen till 49,1 procent fjärde kvartalet (43,2). Analytikernas snittförväntningar låg på en justerad bruttomarginal för Networks om 48,4 procent, enligt Infront.
Notiser från marknaden
– Riksbanken väntas sänka räntan med 25 punkter till 2,25 procent i nästa vecka. Det framgår av SEB:s återkommande enkät bland stora aktörer på den svenska räntemarknaden, enligt ett kundbrev. Räntebeskedet lämnas den 29 januari. 85 procent av de tillfrågade ränteaktörerna tror att styrräntan kommer att sänkas med 25 punkter, medan 4 procent tror på 50 punkter. Resterande tror på oförändrat. Efter marsmötet tror 88 procent att räntan ligger på 2,25 procent, medan resterande ser en ränta om 2,00 procent. Enkäten genomfördes under perioden 20-23 januari.