Det har varit en blandad kompott i Asien kantad av blygsamma uppställ på börserna i Japan och Australien medan Kina ryggade tillbaka något när handeln återupptogs efter Fastlandskinas veckolånga nyårsfirande. Shanghais CSI-index noteras ned 0,58 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1 procent, Sydneys ASX-index upp 0,53 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,09 procent.
De amerikanska statsobligationsräntorna har börjat röra sig nedåt. Tioåringen noteras ned 8 punkter à 4,49 procent och tvååringen ligger kvar kring 4,21 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,22 procent och tvååringen 1,84 procent.
Dollarn har försvagats 80 pips till 1,0395 euron, respektive 200 pips till 153,30 mot yenen. Kronan har avancerat ytterligare 16 öre till 10,94 och 7 öre till 11,37 mot euron. Oljeterminerna har stigit något. Brentkontraktet noteras kring 75,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 72,60 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 30,79 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Federal Reserves vice-chef Philip Jefferson anser det lämpligt att Fed går försiktigt fram med eventuella räntesänkningar så länge ekonomin och arbetsmarknaden förblir starka, sade han i ett tal under natten mot onsdagen, enligt Bloomberg News. “Jag fortsätter att se en gradvis minskning av nivån på penningpolitisk återhållsamhet som läggs på ekonomin när vi går mot en mer neutral hållning som det mest sannolika resultatet“, sade Jefferson. Kollegan Mary Daly, Fed-chef i San Francisco, förklarade USA:s ekonomi i gott skick, och att centralbanken på kort sikt inte behöver bemöta Trumpadministrationens politik.
USA:s president Donald Trump överraskade natten mot onsdagen med att USA borde ta över Gazaremsan och utveckla området ekonomiskt efter att palestinierna bosatt sig någon annanstans. Trumps utspel kom vid en gemensam presskonferens på tisdagen med Israels premiärminister Netanyahu. Trump sade också att han inte har bråttom att tala med Kinas president Xi Jingping för att avstyra ett nytt handelskrig mellan världens två största ekonomier i skuggan av de 10-procentiga tullar på all kinesisk import som Trumpadministrationen har verkställt. Kina svarade igår med riktade tullar på USA:s import och satte flera företag, inklusive Google, under varsel om möjliga sanktioner, som svar på de amerikanska tullarna. “Det är bra“, sade Trump i Vita huset när han blev tillfrågad om Kinas vedergällning.
“Handelsförbindelserna mellan USA och Kina förblir en risk, men om den amerikanska tullsatsen på 10 procent och Kinas reaktionsåtgärder skulle skjutas upp kommer det att vara bra för marknaden“, sade Kenny Wen, chef för investeringsstrategi på KGI Asien, till Bloomberg News. “Å andra sidan kan tvisterna eskalera igen“, tillade han.
Japanska räntor är svagt upp, vilket bidragit till att yenen stärks mot dollarn. Det sammanvägda inköpschefsindexet för Japans industri och tjänstesektor (composite) steg till 51,1 i januari, upp från 50,5 föregående månad. Inköpschefsindex för tjänstesektorn steg till 53,0, från 50,9 föregående månad. Preliminärt rapporterades 52,7. Annan makrodata från Japan visade att de nominella lönerna oväntat steg med 4,8 procent i december 2024 jämfört med samma månad året innan. En betydande ökning av vinterbonusar drog upp och uppgången var den största på närmare tre årtionden. Högre minimilöner bidrog också.
Capital Economics skriver i en kommentar att japanska löner sannolikt kommer att förbli positiva under de kommande månaderna, vilket så småningom kommer att leda till konsumtionstillväxt. Ännu viktigare, enligt banken, är att baslönen har stigit med cirka 2,9 procent de senaste tre månaderna, vilket är ganska nära BOJ:s syn på hållbar lönetillväxt om 3 procent. “Stark lönetillväxt och ett expansivt tjänste-PMI stödjer BOJ:s policynormalisering, eftersom en stark lönetillväxt sannolikt kommer att leda till konsumtionstillväxt och hålla inflationen över 2 procent. Marknaden prissätter för närvarande ytterligare en höjning i juli med tanke på BOJ:s försiktiga inställning, men vi tror att en tidigare höjning i maj är möjlig“, skriver Capital Economics.
Hideo Hayakawa, tidigare BOJ-ledamot, sade på tisdagen att BOJ sannolikt kommer att höja styrräntorna till en nivå som ligger högre än vad som nu prisas in av marknaderna. Han ser en chans till två höjningar till i år. “Min grundsyn är att det kommer mycket mer“, sade Hayakawa i en intervju med Bloomberg tisdag. “Det finns liten logisk anledning att tro att räntehöjningar kommer att sluta tidigt”, tillade han.
I Kina sjönk däremot inköpschefsindex för tjänstesektorn till 51,0 i januari jämfört med 52,2 i december, enligt det inköpschefsindex som sammanställs av Caixin Insight och S&P Global. Capital Economics noterar att sysselsättningskomponenten föll kraftigt till tvåårslägsta, vilket tyder på att arbetsmarknaden inte är så stram som den låga arbetslöshetsnivån antyder.
På dagens europeiska makroagenda står fransk industriproduktion, definitivt tjänste-PMI för eurozonen & Storbritannien, samt Eurostats PPI för december. Här hemma publicerar Silf/Swedbank sitt tjänste-PMI för januari. I eftermiddag väntar amerikanska ADP-statistik över privat sysselsättning i januari, handelsbalans för december samt definitivt tjänste-PMI och ISM tjänste-PMI, båda för januari.
De europeiska indexterminerna är oregelbundna inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras ned 0,35 procent, Tyska DAX-index ned 0,45 procent, franska CAC-index ned 0,35 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,45 procent.
Nyheter från kvällen
– SVART DAG. Sverige är i sorg efter den värsta skolskjutningen i landets historia då elva personer mördades. (DN/SvD)
– UKRAINA. Enligt Finlands utrikesminister Elina Valtonen har Donald Trump en bra analys av kriget i Ukraina och kommer inte att överge landet. (SvD)
– KAFFEKRISEN. Rosterierna pressas av att världsmarknadspriset på kaffe har ökat med nära 60 procent sedan i november. Men mot privatkunder har priserna inte stigit lika mycket. Enligt SCB är priset 17 procent högre än för ett år sedan. (SvD)
– TULLAR. Donald Trumps tullar kan inledningsvis leda till högre inflation, men trots det kan Riksbanken tvingas sänka räntan, enligt Jesper Hansson, en av Riksbankens tidigare toppchefer. (SvD)
– KLIMATET. Klimatpolitiken i Sverige går åt fel håll under täckmantel av rättvisa och bristande opinion. I verkligheten finns ett starkt folkligt stöd för en lång mer ambitiös klimatpolitik, enligt ledarna för bland annat LO, TCO och Saco. (DI Debatt)
Bolagsnotiser
– För- Handelsbanken redovisar ett rörelseresultat om 9.177 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2024. Det kan jämföras med förväntade 7.745 miljoner kronor, enligt en sammanställning av 17 analytikerprognoser gjord av Infront. Räntenettot uppgick till 11.745 miljoner kronor, jämfört med ett analytikersnitt om 11.310 miljoner. Provisionsnettot blev 3.067 miljoner. Där låg förväntningarna på 2.989 miljoner. Nettot av finansiella transaktioner uppgick för kvartalet till 1.147 miljoner kronor, mot förväntade 527 miljoner. Kreditförlusterna var netto -232 miljoner kronor, alltså kreditförluståtervinningar. Det var ljusare än analytikers förväntningar om kreditförluster på 171 miljoner kronor. Avkastningen på eget kapital var 14,2 procent, jämfört med förväntanssnittet om 12,1 procent. Kärnprimärkapitalrelationen, som är ett riskviktat storleksmått på bankens kapitalbas, uppgick vid periodens slut till 18,8 procent, jämfört med förväntade 18,7 procent. Den totala utdelningen föreslås bli 15,00 kronor per aktie, att jämföra med förväntade 13,50 kronor. Året före var utdelningen 13,00 kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen består av ordinarie utdelning på 7,50 kronor (6,50) samt extra utdelning på 7,50 kronor per aktie (6,50).
Notiser från marknaden
– Inköpschefsindex för svensk tjänstesektor sjönk till 50,1 i januari, från 51,2 föregående månad. “Återhämtningen i tjänstesektorn går trögt och inledningen av 2025 har inletts svagare samtidigt som företagen avvaktar med att anställa när konjunkturåterhämtningen inte tar fart“, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex, i en kommentar. Delindex för leveranstider svarade för det största bidraget till nedgången i PMI, följt av sysselsättning och orderingång. Index för rå- och insatsvarupriser steg till 60,4 från 57,5 i december, den högsta nivån på över ett år. Det kombinerade inköpschefsindexet (tjänster och industrin) sjönk samtidigt till 50,9 från 51,5 föregående månad, den tredje månaden i rad med nedgång. Det är den lägsta nivån sedan september och under dess historiska snitt på 55,2. Indexet är en sammanställning av bedömningen bland cirka 200 inköpschefer vad gäller den ekonomiska utvecklingen och presenteras av Swedbank och Silf, organisationen för inköp och logistik.