De asiatiska börserna har skakat av sig oron för amerikanska handelshinder och avancerat på allmän AI-optimism. Shanghais CSI-index noteras upp 0,92 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 2,3 procent, Sydneys ASX-index upp 0,65 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,42 procent.
De amerikanska statsobligationsräntorna med lång löptid stiger fortsatt. Tioåringen noteras upp 4 punkter à 4,54 procent och tvååringen upp en punkt à 4,29 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,37 procent och tvååringen 1,97 procent.
Dollarn har backat 60 pips till 1,0365 euron och samtidigt stärkts 170 pips till 153,50 mot yenen. Kronan har avancerat 6 öre till 10,86 mot dollarn, och noteras oförändrad à 11,26 mot euron. Oljeterminerna är oförändrade. Brentkontraktet noteras kring 76,40 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 72,90 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 111,06 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Marknaden inväntar dagens inflationsrapport från USA i hopp om ledtrådar kring Federal Reserves penningpolitik. Även president Trumps handelstullar väntas spela stor roll framöver. Senast i måndags införde Trump-administrationen nya tullar på import av stål och aluminium om 25 procent. I samband med detta avskaffades land- och produktbaserade undantag, och kort därefter aviserade president Trump globala reciprocitetsbaserade tullar, möjligtvis med undantag för Australien.
Fed-chefen i New York, John Williams, sade igår att inflationen kommer att fortsätta närma sig Feds mål på 2 procent pga. av den relativt restriktiva penningpolitiska hållningen. Williams konstaterade dock att de politiska osäkerheterna, speciellt beträffande potentiell finanspolitik, handel, immigration och regulatoriska policyer, skymmer de ekonomiska utsikterna.
I en marknadskommentar skriver ING Economics att vägen framåt är inte fastställd eftersom inkommande data är avgörande för om, och när, Fed väljer att sänka räntan ytterligare. Feds decemberprognos antydde att centralbanken ansåg att två räntesänkningar i år och två nästa var den mest troliga vägen framåt. ING Economics bedömer att Trumps politiska beslut som innefattar lätta regleringar och lägre skatter i kombination med hot om tullar och hårdare invandringspolitik kan resultera i lägre tillväxt och högre inflation.
I Sverige visar data från Arbetsförmedlingen att arbetslösheten stigit till 7,2 procent under januari, med 381.000 personer inskrivna som arbetslösa hos AF. I januari 2024 låg arbetslösheten på 6,8 procent. Antalet långtidsarbetslösa, de som varit utan arbete i mer än 12 månader, uppgick till 151.634 personer i januari, en ökning från 140.560 föregående år. Totalt varslades 5.236 personer om uppsägning i januari, vilket kan jämföras med 4.995 samma period 2024. Arbetsförmedlingen konstaterar att arbetsmarknaden fortsatt är svag, men att arbetslösheten tenderar att stiga i januari, vilket gör att siffrorna sticker ut. “Arbetslösheten följer ett säsongsmönster. Antalet inskrivna arbetslösa brukar vara som högst i januari, och som lägst i maj. Denna säsongseffekt, i kombination med den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden, har lett till att vi nu har den högsta arbetslöshetsnivån sedan januari 2022. Särskilt oroande är att vi också ser att långtidsarbetslösheten öka“, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen. Trots den dystra statistiken bedömer Arbetsförmedlingen att en vändning snart kan vara på väg.
Dagens fokus riktas mot KPI för januari från USA. Efter en lugn period mellan maj och oktober 2023 återkom prisökningarna i november, och KPI steg med 0,4 procent i december jämfört med november, vilket var över förväntade 0,3 procent och den högsta ökningen sedan februari-mars 2023. Kärn-KPI (exklusive energi och livsmedel) dämpades dock till 0,2 procent i december efter fyra månader med 0,3 procent. Marknadens konsensus pekar nu på en ökning på 0,3 procent för både KPI och kärn-KPI i januari.
De europeiska indexterminerna har stigit marginellt inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras +/- noll procent, Tyska DAX-index upp 0,2 procent, franska CAC-index upp 0,15 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,15 procent.
Nyheter från kvällen
– GRÖNT LJUS. Regeringen ger klartecken för byggstart av Norrbotniabanan till Skellefteå. Samtidigt är kommunens toppolitiker, Lorents Burman (S), rädd för fler dröjsmål. “Nu får det vara slut med hacken i skivan”, säger han. (Di)
– DYRT SKATTEANSTÅND. Skatteanstånden efter pandemin blev mångdubbelt dyrare än beräknat och gynnade framför allt mindre livskraftiga bolag. Förklaringen är att regeringen underskattade riskerna och Skatteverket hade för dåliga kontrollmekanismer, slår Riksrevisionen fast i en ny rapport. Anstånden borde ha stoppats redan 2021, är budskapet.(Di)
– MILJARDER PÅ HÖG. Elkunder har betalat hundratals miljarder till Svenska kraftnät de senaste åren. Tanken är att pengarna ska gå till att stärka elnätet – men en stor del har bara lagts på hög, visar DN:s genomgång. (DN)
Bolagsnotiser
– Omsorgsbolaget Ambea redovisar ett ebita-resultat om 344 miljoner kronor (286) för det fjärde kvartalet 2024. Rörelseresultatet, ebit, blev 318 miljoner kronor (264). Nettoomsättningen uppgick till 3.637 miljoner kronor (3.412). En utdelning om 2,20 kronor per aktie (1,50) föreslås för helåret 2024.
– Lindab, verksamt inom produkter och systemlösningar för byggbranschen inom bygg- och ventilationssektorn, redovisar ett justerat rörelseresultat om 177 miljoner kronor (261) för det fjärde kvartalet 2024. Vilket var i linje med den preliminära siffran som angavs i mitten av januari. Rapporterat rörelseresultat uppgick till -101 miljoner kronor (261). Omsättningen blev 3.308 miljoner (3.274), även det i linje med det preliminära beskedet. Den organiska tillväxten uppgick till -5 procent. En utdelning om 5,40 kronor per aktie föreslås för 2024, oförändrat från föregående år.
– Nischbanken Resurs redovisar ett rörelseresultat om 56 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2024 (-331). De totala intäkterna uppgick till 881 miljoner kronor, jämfört med 889 miljoner kronor motsvarande period året före. Utlåningen till allmänheten växte 3 procent jämfört med ett år tidigare. Vid utgången av det tredje kvartalet uppgick låneboken till 39,3 miljarder kronor. Kärnprimärkapitalrelationen var 13,9 procent vid utgången av kvartalet (14). Kreditförlusterna uppgick till 363 miljoner kronor, jämfört med 615 miljoner kronor motsvarande kvartal i fjol. Ingen utdelning föreslås för 2024. Året innan var utdelningen 0,91 kronor per aktie.
Notiser från marknaden
– Bank of Japan (BOJ) kommer att bedriva en penningpolitik som tar hänsyn till riskerna med de höga livsmedelspriserna och deras påverkan på människors inflationsförväntningar. Det sade BOJ-chefen, Kazuo Ueda, skriver Reuters. “Vi är djupt medvetna om att prisökningar på färska livsmedel och andra basvaror med mer än 2 procent påverkar människors liv negativt“, sade Ueda. Han betonade också att prisökningar på livsmedel, inklusive färska varor, inte nödvändigtvis är tillfälliga och att de kan påverka människors syn på inflation och prisutveckling. Uedas uttalande kommer efter att Bank of Japan i förra månaden höjde räntorna till 0,50 procent, en högsta nivå på 17 år. Beslutet signalerade att centralbanken bedömer att ekonomin är på väg mot mer hållbara, lönedrivna prisökningar. I december steg totala KPI med 3,6 procent jämfört med motsvarande månad året innan, vilket var en snabbare ökning än kärnindexet på 3,0 procent. Ueda har tidigare sagt att detta kostnadsdrivna inflationstryck troligen kommer att avta mot mitten av året. För att bedöma om inflationen på ett hållbart sätt kan nå målet på 2 procent fokuserar Bank of Japan på den underliggande inflationen – den breda prisutvecklingen exklusive tillfälliga faktorer som bränsle- och livsmedelspriser.