Förbättrad stämning präglade idag de asiatiska börserna i samband med Kinas folkkongress. Shanghais CSI-index noteras upp 0,45 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 2,9 procent, Sydneys ASX-index ned 0,67 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,23 procent.
De amerikanska statsobligationsräntor har studsat tillbaka efter gårdagens bottenkänning. Tioåringen handlas upp 7 punkter à 4,24 procent och tvååringen upp tre punkter à 3,96 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,34 procent och tvååringen 1,95 procent.
Dollarn har backat 180 pips till 1,0660 mot euron, och samtidigt avancerat 10 pips till 149,45 mot yenen. Kronan har stärkts 15 öre till 10,39 mot dollarn, och backat tre öre till 11,08 mot euron. Oljeterminerna ligger kvar i gårdagens intervall. Brentkontraktet handlas kring 71,05 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 68,00 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 3,75 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Tillträdande förbundskanslern Friedrich Merz och hans parti CDU är överens med socialdemokratiska SDP om att rejält lätta på skuldbromsen för försvarsatsningar och även inrätta en infrastrukturfond på 500 miljarder euro under tio år. Enligt förslaget skulle försvarsutgifter över 1 procent av BNP undantas av skuldbromsen, vilket i praktiken lyfter bort taket. Förslaget ska läggas fram till parlamentet i nästa vecka, och tanken är att rösta igenom det med nuvarande majoritet, innan en mer sårbar majoritet i spåret av nyvalet tillträder. Tyska bedömare gapar över hastigheten i den nuvarande utvecklingen. “I väntan på mer klarhet i denna fråga, och med medvetenhet om vissa risker i genomförandet, anser vi att detta är ett av de mest historiska paradigmskiftena i Tysklands efterkrigshistoria“, sade Robin Winkler, chefekonom på Deutsche Bank, till Reuters. Han ser det som tydligt att det nu finns en klar uppåtrisk för deras tillväxtprognos på 1,0 procent för 2026. George Saravelos på samma bank noterade att händelseutvecklingen sker i en “häpnadsväckande” takt. Förändringar på EU-nivå om undantag från stabilitetspakten innebär i praktiken ingen begränsning för försvarsutgifterna. Det ger en mer positiv syn på Europas ekonomi samtidigt som det lyfts frågetecken om USA:s utveckling i spåren av bland annat tullåtgärderna. Holger Schmieding på Berenberg Bank noterar att Merz i valkampanjen sade att han vill bevara den nuvarande skuldbromsen, och att nuvarande vändning är remarkabel.
President Donald Trump höll ett rekordlångt tal till nationen under natten till onsdagen svensk tid. Bland många ämnen tog han upp tullarna som han ser som ett mycket bra medel att stärka ekonomin på sikt, även om han medgav att det kan skapa vissa störningar på kort sikt. Han talade om satsningar på en ny naturgasledning i Alaska och utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Vad gäller kriget i Ukraina välkomnade han president Volodymyr Zelenskyjs senaste öppning för förhandlingar, men gav inga nya besked om hur ett fredsavtal skulle kunna se ut. Det kom heller inget nytt om ett mineralavtal med Ukraina. USA:s tullar riktade mot Mexiko och Kanada är nu införda, men handelsminister Howard Lutnick indikerade på tisdagen att det snart kan bli en kompromiss där de sänks. Detta kan ske redan på onsdagen.
I Kina meddelade premiärminister Li Qiang inför folkkongressen att man sätter tillväxtmålet för i år på “cirka 5 procent“, samma som förra året. Detta trots stora utmaningar och det största förändringarna i världen på ett sekel. Underskottsmålet sätts till 4 procent av BNP, högre än förra året. Dessutom tillåts större upplåning i särskilda långa statsobligationer. “Dessa politiska mål tyder på att beslutsfattarna kommer att använda stimulanser för att kompensera för tullarna. Med det sagt är mars för tidigt för någon större politisk stimulans, eftersom beslutsfattarna behöver mer tid för att se den faktiska effekten av handelskriget. I det här läget kommer de att hålla sina kort nära bröstet“, Larry Hu på Macquarie till Reuters. Data på onsdagen visade att Caixins tjänste-PMI i Kina steg till 51,4 i februari från 51,0 i januari.
På dagens makroagenda står tjänste-PMI från en rad länder, och Federal Reserves Beige Book. Förväntningarna är fortsatt lågt ställda på att Fed agerar vi policymötet den 19 mars.
De europeiska indexterminerna stiger inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,6 procent, Tyska DAX-index upp 2,4 procent, franska CAC-index upp 2,2 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 1,3 procent.
Nyheter från kvällen
– ANDERSSON VANN. Precis som på skiathlonen, blev 10 km klassiskt en ursinnig kamp mellan Therese Johaug och Ebba Andersson där svenskan på nytt slog norskan med minsta möjliga marginal. (SVT)
– TILLBAKA. Enligt biträdande regionpolischef Niclas Hallgren är majoriteten av poliserna som deltog i insatsen vid skjutningen på Campus Risbergska tillbaka i tjänst. Ett fåtal är fortfarande sjukskrivna.
– INSIKT. Vi måste inse att USA inte bara kommer att bedriva handelskrig, utan man förbereder en bred ekonomisk krigsstrategi, med regleringar, sanktioner, valutainterventioner och räntestyrning mot envar som motsätter sig MAGA-strategin, skriver Klas Eklund, chefsstrateg för Dahlgren Capital. (DI)
– STOR UPPGIFT. Europa står inför en stor militär uppgift om USA skulle dra sig tillbaka. Forskare talar om totalt 300 000 nya soldater, investeringar i satelliter, spaningsflyg – och tusentals stridsfordon. (DN)
– ÖKAD UPPLÅNING. EU-kommissionen föreslår lån för försvarsinvesteringar och undantag från budgetregler för att hjälpa Europa att rusta upp. Men det är bråttom att rusta upp. (DI)
– RUSTAR SNABBT. Sverige och Europa vill rusta upp snabbt, men vapenindustrins kapacitet räcker inte till. Generaldirektören för Försvarets materielverk, FMV, säger att det krävs mer av svenska staten eller EU om produktionen ska öka tillräckligt. (DN)
– HÖGRE PRISER. Matpriserna fortsätter att stiga. I februari blev ökningen den största på två år, enligt Matpriskollen. (SvD)
Bolagsnotiser
– Produktionstakten i Bolidens koppargruva Aitik beräknas bli drygt 9 mton i det första kvartalet. Det framgår av ett pressmeddelande. För helåret 2025 beräknas produktionen till knappt 40 Mton. Kopparhalten beräknas till 0,16 procent vilket är i linje med vad som tidigare kommunicerats. “I samband med nytt omtag i Aitik har produktionsutmaningar uppstått till följd av höga förekomster av den mycket hårda bergarten diorit“, skriver Boliden. Aitik inledde under 2024 ett nytt omtag vilket innebär att brytning sker från marknivån och att dagbrottet därmed utvidgas. I detta område, där cirka hälften av Aitiks produktion nu pågår, är malmen delvis oxiderad och har förekomster av den mycket hårda bergarten diorit, skriver bolaget i pressmeddelandet.
Notiser från marknaden
– USA:s president Donald Trump medger att det kan bli en “anpassningsperiod” när hans tullar träder i kraft, men försvarar sin strävan att omforma USA:s ekonomi och anser att “momentum är tillbaka“. Det sade han i ett anförande (State of the Union) inför kongressen på tisdagen, enligt Bloomberg News. “Tullar handlar om att göra Amerika rikt igen och att göra Amerika stort igen. Och det händer, och det kommer att hända ganska snabbt. Det kommer att bli en liten störning, men det är vi okej med. Det blir inte mycket“, sade han. I sitt tal presenterade han nya projekt, inklusive en ny naturgasledning och initiativ för att öka produktionen av kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller. Trump beskrev gasledningen som “en av de största i världen” och sa att länder som Japan och Sydkorea skulle delta i initiativet med investeringar på flera tusen miljarder dollar var. Trump sade att han vidtar åtgärder för att hantera konsumenters oro, från äggpriser till energikostnader, samtidigt som han expanderar viktiga industrier. Han anklagade sin föregångare Joe Biden för att ha lämnat efter sig “en inflationsmardröm” och hävdade att hans egen politik redan hjälper ekonomin att återhämta sig. Han upprepade sitt hot om 25 procent tullar på aluminium och stål och aviserade “ömsesidiga tullar” mot alla länder som inför handelshinder mot USA. “Vad de än tar ut i tull på oss, tar vi ut på dem. Vad de än beskattar oss, beskattar vi dem. Om de inför icke-tariffära hinder för att hålla oss ute från deras marknad, inför vi icke-tariffära hinder för att hålla dem ute från vår marknad“, sade han. Trump sade att hans tullar var mer effektiva för att skapa jobb än Bidens Chips and Science Act, som erbjuder subventioner för inhemsk halvledarproduktion. Han uppmanade kongressen att avskaffa lagen och lovade att inte ge några fler statliga medel till chipföretag. Trump tog även upp sina ansträngningar att få ett slut på kriget i Ukraina efter en offentlig konflikt med president Volodymyr Zelenskyj. Han sade att han uppskattade det brev han fått ett brev från Zelenskyj före talet, där denne skrev att Ukraina var redo att förhandla och ingå ett avtal som skulle låta USA dra nytta av Ukrainas naturresurser. Han sade också att han haft “seriösa diskussioner med Ryssland” och fått “starka signaler om att de är redo för fred.” Trump lyfte även sin invandringspolitik och upprepade sina krav på massdeportationer, färdigställandet av muren vid gränsen till Mexiko, och en terroriststämpling av mexikanska karteller. Han sade att han skulle skicka “en detaljerad finansieringsförfrågan” till kongressen för att slutföra det “största deportationsuppdraget i amerikansk historia.”
– Den nordamerikanska marknadens orderingång på tunga lastbilar (Class 8), som är en viktig marknad för Volvo, uppgick preliminärt till 18.300 fordon i februari 2025. Det motsvarar en nedgång med 34 procent jämfört med i februari 2024. Det visar orderingångssiffror från ACT Research. “Class 8-orderingången tog ytterligare ett steg tillbaka i februari till en nivå nära tvåårslägsta efter en stark avslutning på 2024 och kom in under våra, och som vi tror, investerares förväntningar“, skriver Citi. Tidigare har Citi vädrat förväntningar om att man skulle få se en eventuell förköpseffekt, inför tullarna, under februari. Det verkar inte ha inträffat, konstaterar ACT som menar att Class 8-orderingången i februari fortsätter att reflektera en svag fraktmarknad. Jämfört med i januari 2025 sjönk Class 8-orderingången säsongsjusterat med 28 procent, till 16.700 fordon. Det motsvarar en säsongsjusterad årstakt på 198.000 enheter, vilket är den lägsta årstakten på närmare två år, skriver ACT. “Efter den starka avslutningen på 2024, har de två senaste månaderna i stort definierats av handels- och ekonomipolitisk osäkerhet“, kommenterar ACT-analytikern Carter Vieth och hänvisar till att den nya amerikanska administrationen har bidragit till att försvåra verksamhetsplaneringen, enligt pressmeddelandet. “Om avmattningen i orderingången är ett resultat av en dämpning i den ekonomiska aktiviteten eller ett svar på den nya osäkerheten är fortsatt en öppen fråga“, kommenterade Carter Vieth.