Utvecklingen på de asiatiska börserna har kantats av kinesisk oro för deflation, medan Australien och Japan rörde sig marginellt uppåt. Shanghais CSI-index noteras ned 0,39 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1,8 procent, Sydneys ASX-index upp 0,16 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,38 procent.
De amerikanska statsobligationsräntor noteras något högre. Tioåringen handlas upp en punkt à 4,27 procent och tvååringen upp två à punkter 3,97 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,61 procent och tvååringen 2,14 procent.
Dollarn har stärkts 15 pips till 1,0820 mot euron, och noteras oförändrad à 147,60 mot yenen. Kronan har stärkts två öre till 10,09 mot dollarn och fem öre till 10,92 mot euron. Oljeterminerna har stigit cirka 50 cent per fat. Brentkontraktet handlas à 70,35 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 67,10 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 94,47 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Det finns en växande oro för USA:s konjunktur. Amerikanska obligationsräntor har sjunkit på senare tid i skuggan av den nya administrationens handelstullar. “Det börjar att bli svårare att se konturerna i ekonomin genom dimman av Trumps 2.0-avskedanden och tullar. Det är inte så konstigt att aktiemarknaderna defaultläge blir ‘risk av’ och att börserna har korrigerats“, sade Ed Yardeni på Yardeni Research till Bloomberg News. Donald Trump erkände i en intervju med Fox News på söndagen problem på kort sikt. Hans ekonomiska mål kommer att ta tid och att det blir en övergångsperiod innan de ger resultat. På frågan om han förväntar sig en recession sade han: “Jag avskyr att förutsäga sådana saker. Det finns en övergångsperiod, eftersom det vi gör är väldigt stort. Vi för tillbaka välstånd till Amerika. Det är en stor sak. Och det finns alltid perioder där det tar lite tid“, sade Trump. Huruvida handelstullar på amerikanska importvaror skulle driva upp inflationen, svarade han: “Det kan hända. Men vet du vad? Räntorna har sjunkit.” Även finansminister Scott Bessent har sagt att det kan bli viss påverkan på ekonomin under en “anpassningsperiod“. Handelsminister Howard Lutnick avvisade tanken på en recession och sade att priserna kommer sjunka när de ömsesidiga tullarna börjar verka och amerikanska företag kan blomstra igen. Han bekräftade också att stål- och aluminiumtullarna kommer att införas denna vecka.
Frågan är hur mycket aktiemarknaderna kan falla innan det påverkar president Trumps beslutsamhet om tullarna. Det talas om en så kallade “Trump put” (en sorts latent säljoption, varvid penningpolitiken kommer till räddningen om börsen faller för mycket). “Det är Trumps nonchalanta inställning till ekonomisk politik som skakar marknadssentimentet. Han är genuint fokuserad på omfattande strukturella förändringar i ekonomin, även om det sker på bekostnad av kortsiktig tillväxt. Det går helt emot ett ganska avgörande marknadsaxiom – att det finns en relativt strikt ‘Trump put’ som alltid skulle stödja aktiemarknaden“, sade Kyle Rodda på Capital.com till Bloomberg News.
Fed-chefen i San Francisco, Mary Daly, sade i helgen att den växande osäkerheten bland företagen kan dämpa efterfrågan i den amerikanska ekonomin men att det inte kräver någon ränteändring. Fed-chefen Jerome Powell erkände också en ökad osäkerhet kring USA:s ekonomiska utsikter på fredagen, men sade att den amerikanska ekonomin ändå är på en bra plats. “Vi behöver inte ha bråttom, och är väl positionerade för att vänta på större klarhet“, sade han. Federal Reserve har nu gått in i sin tysta period inför nästa policymöte den 18-19 mars, där räntan väntas hållas oförändrad. Förväntningarna om en sänkning i maj dämpades något efter Powells tal i fredags.
På dagens agenda står bland annat svenska utfallsdata för januari, tysk industriproduktion för samma månad och norsk inflation för februari. I USA publiceras New York Feds mätning över hushållens inflationsförväntningar. Senare i veckan väntas bland annat USA-KPI på onsdagen.
De europeiska indexterminerna stiger inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,2 procent, Tyska DAX-index upp 0,85 procent, franska CAC-index upp 0,5 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,3 procent.
Nyheter från kvällen
– SVERIGE UPPÅT. Efter flera knackiga år visar svensk ekonomi äntligen tecken på återhämtning. Sveriges välskötta statsfinanser är en del av vår försvarsförmåga, enligt riksbankschefen Erik Thedéen. (DN lör)
– INTE OROAD. Inflationen har stigit oväntat mycket under årets första månader, men än så länge är inte finansminister Elisabeth Svantesson oroad. (SvD mån)
– KONTANTER BRA. Riksbanken rekommenderar alla att ha kontanter för en veckas inköp av nödvändiga varor och ha minst två olika betalkort. (DN sön)
– VILL ERSÄTTA. Europa smider planer för att slippa beroendet av Elon Musks Starlinksatelliter. Både statliga och privata aktörer kan kliva in, men ett viktigt projekt kommer inte vara i gång förrän om flera år. (DN mån)
– REFORMBEHOV. Erfarenheterna från pandemin visar att dagens system för korttidsarbete inte är utformat för att hantera en omfattande kris, anser fack och arbetsgivare inom industrin. (DI lör)
– ENERGIMÖTE. Regeringen har kallat oppositionen till energisamtal. Bland annat om hur ny kärnkraft ska finansieras. (DN lör)
– SVALT INTRESSE. Regeringen har satsat 500 miljoner på en skrotningspremie till den som köper en elbil, men intresset är mycket lågt. (DN sön)
– SITTER KVAR. USA:s utrikesminister Marco Rubio sitter sannolikt säker ett tag till, trots det öppna bråket med Elon Musk. (SvD lör)
– OENIGHET. EU:s planer på att investera 150 miljarder euro i försvarsindustrin har utlöst ett bråk mellan Frankrike och Tyskland. Tyskland vill att vapen ska köpas från allierade utanför EU, som Storbritannien och Norge. Frankrike å andra sidan vill att pengarna ska gå till europeisk produktion inom EU. (FT)
– INTE NOG. President Trump nöjer sig inte med ett undertecknat mineralavtal för att återstarta vapenleveranser till och dela underrättelser med Ukraina, uppger källor för NBC News.
– AVGICK. Igår avtackades Justin Trudeau som partiledare för Kanadas Liberal Party. ”Kanadensare står inför en existentiell utmaning från vår granne”, sa han under sitt avgångstal sent på söndagen svensk tid. (Reuters)
Bolagsnotiser
– Lastbilstillverkaren Scania, som ingår i lastbilskoncernen Traton, ökade orderingången 10 procent till 24.599 fordon under det fjärde kvartalet 2024. Det framgår av ett pressmeddelande. Under kvartalet minskade däremot Scanias nettoomsättning med 4 procent till 57,4 miljarder kronor (60,0). Scanias justerade rörelseresultat uppgick till 7,7 miljarder kronor (7,4) och den justerade rörelsemarginalen var 13,3 procent (12,3) det fjärde kvartalet. Leveranserna under kvartalet minskade med 3 procent till 28.014 fordon. “Trots en mer avvaktande lastbilsmarknad i Europa som påverkats av hög inflation gav Scanias Super-drivlina, vars kvaliteter stärker både Scanias och kundernas lönsamhet, en god utväxling. Tack vare det ökade Scanias europeiska marknadsandel med över 2 procent till 17,8 procent. I Latinamerika ökade Scanias marknadsandel till 17,3 procent, och efterfrågan förblev stark, särskilt i Brasilien“, uppger Scania.
Notiser från marknaden
– Sveriges BNP sjönk 0,5 procent i januari jämfört med föregående månad. Jämfört med samma månad föregående år steg BNP 2,0 procent. Det framgår av SCB:s snabberäknade indikator över BNP-utvecklingen. Månadsförändringen är säsongsrensad, årsförändringen kalenderkorrigerad. “Svensk ekonomi inledde det nya året med en nedgång från höga nivåer i december med minskningar i såväl hushållens konsumtionsutgifter som för produktion i tillverkningsindustri och byggverksamhet“, säger Mattias Kain Wyatt, nationalekonom på SCB. Hushållens konsumtion sjönk 0,7 procent under månaden, medan produktionsvärdeindex var ned 0,8 procent.
– Den före detta centralbankschefen Mark Carney vann kampen om att bli ledare för Kanadas styrande liberala parti och kommer att efterträda Justin Trudeau som premiärminister.Det visar resultatet i den interna partiomröstningen på söndagen, enligt Reuters. Mark Carney, som inte har någon direkt politisk erfarenhet, fick 86 procent av de avgivna rösterna och besegrade den tidigare finansministern Chrystia Freeland. “Det finns någon som försöker försvaga vår ekonomi. Han attackerar kanadensiska arbetare, familjer och företag. Vi kan inte låta honom lyckas“, sade han med anspelning på USA:s president Donald Trump som infört tullar riktade mot Kanada. Carney sade att det inte kommer att vara “business as usual“, utan de kommer att behöva göra saker de aldrig tidigare föreställt sig, i en takt de inte trodde var möjlig. Trudeau meddelade i januari att han skulle avgå efter mer än nio år vid makten, då hans förtroendesiffror rasat. Carney hävdade att han var bäst lämpad att återuppliva partiet och leda handelsförhandlingarna med Trump. Trudeau har infört tullar på 30 miljarder kanadensiska dollar mot USA som svar på Trumps tullar. “Min regering kommer att hålla våra tullar på plats tills amerikanerna visar oss respekt”, sade Carney. Carney har varit chef för såväl Bank of Canada som Bank of England. Liberala partiet har tagit in på det konservativa partiet, som leds av den erfarne politikern Pierre Poilievre, och ligger nu relativt jämnt. Trots det visar opinionsmätningar att varken liberalerna eller de konservativa ser ut att kunna bilda en majoritetsregering. Ett val måste hållas senast den 20 oktober. Två källor inom Liberala partiet uppgav att Carney planerar att utlysa val inom de kommande veckorna, vilket innebär att det kan ske mycket tidigare än väntat.