Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit mestadels positiv efter fredagens återhämtning i Europa och USA. Shanghais CSI-index noteras ned 0,24 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,7 procent, Sydneys ASX-index upp 0,87 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,93 procent.
De amerikanska statsobligationsräntor har stigit något. Tioåringen handlas upp två punkter à 4,30 procent och tvååringen upp 6 punkter à 4,02 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,70 procent och tvååringen 2,17 procent.
Dollarn har förlorat 40 pips till 1,0880 mot euron, och samtidigt stärkts 5 pips till 148,85 mot yenen. Kronan har stärkts 8 öre till 10,13 mot dollarn, respektive 4 öre till 11,02 mot euron. Oljeterminerna driver sidledes. Brentkontraktet handlas à 71,05 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 67,70 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 82,48 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Sent på fredagskvällen avvärjdes en nedstängning av amerikanska statsapparaten när senaten antog representanthusets förslag om en fortsatt finansiering till september. Förslaget gick igenom eftersom tillräckligt många demokrater, med minoritetsledaren Chuck Schumer i spetsen, röstade för förslaget. Schumers ställningstagande möttes av hård kritik från andra demokrater, och enligt amerikanska medier börjar hans roll nu att ifrågasättas på allvar.
Preliminära Michiganindex för mars reste vidare en rad svåra frågor för räntemarknaden på fredagseftermiddagen. Indexet, som mäter hushållens ekonomiska sentiment, föll till 57,9 i början av mars från 64,7 i februari. Det var den lägsta noteringen sedan november 2022 och långt under väntade 63,1. Det var framför allt förväntningarna på sikt som försvagades medan nulägesomdömet dämpades mer måttligt.
Samtidigt som det fallande hushållssentimentet indikerade ökad recessionsrisk, fortsatte inflationsförväntningarna stiga i en oroande takt. Ettårsförväntningarna steg till 4,9 procent i början av mars, från 4,3 procent i februari, vilket var den högsta nivån sedan november 2022. Femårsförväntningarna steg från 3,5 till 3,9 procent, den högsta nivån sedan 1993. Wells Fargo noterade i en kommentar att rapporten kan göra det svårt för beslutsfattarna i Federal Reserve att beskriva inflationsförväntningarna som “väl förankrade“. Wall Street Journal citerade Samuel Tombs, makroanalytiker vid Pantheon Macroekonomics, som beskrev rapporten som “hemsk“. “Förhöjd osäkerhet om den ekonomiska politiken och det kraftiga fallet på aktiemarknaden har kraftigt underminerat konsumenternas förtroende“, sade Tombs. USA:s finansminister Scott Bessent sade till NBC:s “Meet the Press” på söndagen att han inte oroar sig över raset på aktiemarknaderna, “korrektioner är hälsosamma, de är normala”, sade han.
Data från Kina på morgonen visade att industriproduktionen steg 5,9 procent i januari-februari jämfört med samma period 2024, över väntade 5,3 procent. Detaljhandeln steg samtidigt 4,0 procent, i linje med prognos medan investeringarna steg 5,4 procent (väntat +3,6). Arbetslösheten steg däremot oväntat till 5,4 procent i februari från 5,1 procent i december (väntat 5,1 procent). En talesperson för Kinas statistikbyrå sade efter statistiken att Kinas ekonomin förblir uthållig, men den externa miljön blir mer komplex och utmanande och att det inte blir lätt att uppnå årets tillväxtmål. Kinas State Council annonserade på söndagen en “särskild åtgärdsplan” för att stötta den inhemska konsumtionen. Planen, som bland annat inkluderar åtgärder kring invånarnas inkomster och ett program för bidrag för barnomsorg, skickas ut till alla regioner och departement för att “kraftfullt lyfta konsumtionen, expandera inhemsk efterfrågan i alla riktningar, förbättra konsumtionskapaciteten genom att öka inkomster och lätta bördor“.
På måndagens datakalender står amerikansk detaljhandel för februari och Empire Manufacturing index för mars, samt lager osålda varor i januari och NAHB:s husbyggarindex för mars.
De europeiska indexterminerna pendlar kring nollstrecket inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,1 procent, Tyska DAX-index upp 0,1 procent, franska CAC-index ned 0,1 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,15 procent.
Nyheter från kvällen
– SKATT 1. En ökad svensk försvarssatsning kan kickstartas med upplåning, men den löpande resursförbrukningen bör bekostas med löpande inkomster. För detta krävs skattehöjningar och/eller utgiftsnedskärningar. Sannolikt både och, skriver ekonomerna Klas Eklund och Hans Sterte. (DN-Debatt-lör)
– SKATT 2. Lån, höjda skatter och nedskärningar är vad som krävs om Sverige ska rusta upp försvaret enligt professor Lars Calmfors, som är kritisk både till regeringens och oppositionens “otillräckliga” förslag. (SvD-mån)
– FÖRSVAR. Finansminister Elisabeth Svantesson ser en “modern krigsekonomi” framför sig, och i den kommande vårpropositionen ska regeringen lägga fram en finansieringsplan för försvarssatsningarna. Vårbudgeten kommer innehålla reformer och förslag för 11,5 miljarder kronor. (SvD-sön)
– USA. USA:s senat har röstat igenom Republikanernas budgetförslag för att undvika en nedstängning av statsapparaten. (TT)
Bolagsnotiser
– Läkemedelsbolaget Astra Zeneca förvärvar Esobiotec, ett bioteknikföretag verksamt inom in vivo-cellterapier. Det framgår av ett pressmeddelande. Astra Zeneca kommer att betala upp till 1 miljard dollar för förvärvet, med en initial betalning på 425 miljoner dollar och upp till 575 miljoner dollar i utvecklings- och regulatoriska milstolpar. Esobiotec har en plattform, Enabl, som använder lentivirus för att för att leverera genetiska instruktioner till specifika immunceller, såsom T-celler, direkt in i kroppen för att programmera dem att känna igen och förstöra tumörceller. Transaktionen förväntas slutföras under det andra kvartalet 2025, med förbehåll för sedvanliga avslutningsvillkor och regulatoriska godkännanden.
– Fintechbolaget Klarna har lämnat in en ansökan om börsnotering i USA på New York Stock Exchange under symbolen KLAR Det framgår av medieuppgifter på fredagskvällen. I samband med tillkännagivandet, redovisade bolaget en 24-procentig intäktsökning under 2024. Nettoresultatet uppgick till 21 miljoner dollar för helåret 2024. Intäkterna var 2.81 miljarder dollar.
Notiser från marknaden
– Kanadas nyvalde premiärminister Mark Carney har givit landets försvarsminister Bill Blair i uppdrag att se över landets inköp av amerikanska stridsflygplan av typen F-35 och att se ifall det finns andra alternativ, givet föränderliga omständigheter i ljuset av handelskriget med USA. Det rapporterade nyhetsbyrån AP i lördags. Kanada tecknade avtal om att köpa F-35 för två år sedan och har gjort finansieringsåtaganden för de första 16 flygplanen. Den kanadensiska försvarsministerns pressekreterare framhåller att avtalet om att köpa F-35 inte har sagts upp, men att Kanada måste säkerställa att kontraktet i dess nuvarande form ligger i Kanadas intresse givet de förändringar som pågår, heter det. USA:s president Donald Trump har genomfört tullhöjningar gentemot Kanada och hotat att göra landet till en delstat i USA, något som har rört upp mycket känslor i Kanada och lett till vissa konsumentbojkotter mot grannlandet i söder. I den tidigare upphandlingen var Boeings stridsflygplan Super Hornet och Saabs modell Gripen konkurrenter. Portugals försvarsminister Nuno Melo uteslöt tidigare i förra veckan att landet skulle köpa det amerikanska stridsflygplanet F-35 i spåren av den osäkerhet som den nya amerikanska Trump-administrationen har skapat gentemot Nato och Europa. Det framgick av en intervju i den portugisiska tidningen Público efter den senaste tidens amerikanska signaler om att Europa måste ta ett större ansvar för Europas säkerhet, att USA kanske inte kommer att försvara Nato-länder som inte satsar tillräckligt på försvaret och det amerikanska beslutet att åtminstone tillfälligt avbryta det militära stödet till Ukraina. Försvarsministern framhöll att Portugal måste känna förvissning om att det stridsflygplan man köper kommer att fungera i alla scenarier, och att användningen inte kan begränsas när det gäller exempelvis underhåll, mjukvara eller komponenter utifrån politiska beslut. Portugal måste känna att landets allierade står bakom dem i alla lägen, resonerar Nuno Melo. Portugal har för närvarande amerikanska stridsflygplan av typen F-16 som så småningom kommer att behöva ersättas. Landets flygvapen har förespråkat F-35, något som ministern alltså inte längre ser som en möjlighet.