De asiatiska börserna har präglats av försiktig optimism inför onsdagkvällens besked från president Trump beträffande omfånget av amerikanska tullavgifter. Shanghais CSI-index noteras upp 0,1 0,01 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,1 procent, Sydneys ASX-index upp 0,15 procent och Tokyobörsen Nikkei-index upp 0,31 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor driver sidledes med små rörelser. Tioåringen handlas à 4,18 procent och tvååringen 3,89 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,60 procent och tvååringen 2,18 procent.
Dollarn har stärkts 20 pips till 1,0790 mot euron, och trampar vatten kring 149,85 mot yenen. Kronan noteras oförändrad à 10,01 mot dollarn, respektive upp två öre à 10,82 mot euron. Oljeterminerna har ryggat tillbaka cirka 40 cent. Brentkontraktet handlas à 74,45 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 71,25 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 29,70 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
USA-räntorna dippade tillfälligt igår i kölvattnet av förhållandevis svaga USA-data, industri-ISM, Jolts, men vände tillbaka när fokus började skiftade över mot onsdagens besked om nya USA-tullar, som president Trump har kallat ”Befrielsedagen”. Bloomberg News rapporterar att president Trumps medarbetare arbetar in i det sista med olika alternativ om tullarna, men Vita Huset ska ännu inte ha fattat något slutgiltigt beslut. Flera olika förslag cirkulerar fortsatt, enligt ett alternativ kan tullarna landa på antingen 10 eller 20 procent, beroende på respektive ländernas tullar och andra hinder amerikanska USA-varor. Mer skräddarsydda tullar verkar dock fortfarande ligga i vågskålen. Vita Husets pressekreterare meddelade att tullarna kommer att träda i kraft omedelbart, men president Trump sägs vara öppen för senare förhandlingar. “Definitivt, presidenten är alltid redo att ta ett telefonsamtal, alltid redo för bra förhandlingar“, sade hon
Igår informerade, USA:s finansminister, Scott Bessent, kongressledamöter att tullarna kommer att vara ett tak, det vill säga att de ska spegla den högsta nivå de kommer att vara, och att de påverkade länderna ska få möjlighet att vidta åtgärder för att sänka tullarna. President Trump och finansminister Bessent väntas gemensamt presentera tullarna vid en presskonferens klockan 22.00 svensk tid.
Fedchefen i Chicago, Austan Goolsbee, sade till Fox News på tisdagskvällen att USA:s underliggande ekonomi är solid, men införandet av breda importtullar kan leda till förnyad inflation eller till en ekonomisk nedgång. Han noterade att USA:s import endast motsvarar 11 procent av ekonomin, vilket talar för att tulleffekterna på priserna överlag bör bli måttliga. Men risken är att effekterna kan bli större, antingen genom att tullar införs på komponenter och delar vilket höjer produktionskostnader i bredare delar av industrin, eller om “folk börjar bli skrämda och ändra sitt beteende“. “Och om konsumenterna slutar att spendera eller om företag slutar investera för att de är osäkra eller är rädda för vart vi är på väg, då skulle det bli något av en röra“, sade Goolsbee.
På dagens europeiska makrodatakalendern står endast ett tal av ECB-direktionsledamoten Isabel Schnabel. I USA publiceras ADP-rapporten om sysselsättningen i den privata sektorn i mars, och februari månads industriorder. Allt fokus riktas dock mot kvällens tullbesked.
De europeiska indexterminerna pendlar kring nollstrecket inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras ned 0,3 procent, Tyska DAX-index ned 0,15 procent, franska CAC-index ned 0,1 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,15 procent.
Nyheter från kvällen
– BANKPOLIS. Banktjänstemän, polis och andra myndigheter flyttar ihop för att bilda en ny underrättelseorganisation. Målet är att vara ett vapen i kampen mot den växande organiserade brottsligheten. (SvD)
– VANDELKRITIK. Migrationsminister Johan Forsell anser att de flesta förstår exakt vad han menar med att den som uppvisar “bristande vandel” ska kunna bli av med eller nekas uppehållstillstånd. Men kritiken mot förslaget är hård. (DN)
Bolagsnotiser
– Dustin redovisar ett justerat ebita-resultat på 110 miljoner kronor för det andra kvartalet (december-februari) i det brutna räkenskapsåret 2024/2025. Enligt det av Infront sammanställda snittestimat, baserat på tre analytikers prognoser, väntades ett justerat ebita-resultat på 81,3 miljoner kronor. Omsättningen uppgick till 5.480 miljoner kronor och den organiska försäljningstillväxten var 3,7 procent. Analytikerna hade väntat sig en omsättning på 5.063 miljoner kronor och en organisk försäljningstillväxt på -3,8 procent. Den justerade ebita-marginalen blev därmed 2,0 procent, mot väntade 1,6 procent.
– Systemair vd Roland Kasper lämnar bolaget efter tio år på positionen. Det framgår av ett pressmeddelande. Roland Kasper kvarstår i sin roll fram till att en ny ordinarie vd och koncernchef tillsatts, uppger Systemair.
– Medicover har förvärvat Synlabs Groups lokala verksamheter i Rumänien, Turkiet, Cypern, Slovenien, Kroatien och Nordmakedonien. Verksamheterna genererade 48 miljoner euro i intäkter 2024, har cirka 675 anställda och består av 25 laboratorier och 80 blodprovscentraler.Det framgår av ett pressmeddelande. “Förvärvet stärker Medicovers erbjudande och närvaro i regionen och innebär inträde på tre nya marknader”, heter det.
– Hexagon har slutfört förvärven av 3D Systems Geomagic-mjukvarusvit samt Septentrio, efter att ha erhållit nödvändiga myndighetsgodkännanden och uppfyllt andra sedvanliga villkor. Det framgår av ett pressmeddelande. Jämförelsestörande poster avseende transaktionskostnader, överlappande teknologi och integrationskostnader i samband med ovan nämnda förvärv, samt kostnader för separationen av divisionerna Asset Lifecycle Intelligence och Safety, Infrastructure & Geospatial förväntas uppgå till cirka 40 miljoner euro. Dessa kostnader kommer att återspeglas i delårsrapporten för första kvartalet 2025, skriver Hexagon.
Notiser från marknaden
– CNN och NBC News har utropat den liberala kandidaten Susan Crawford, som stöttas av Demokraterna, som vinnare i valet att fylla den lediga platsen i Wisconsins högsta domstol. Hon segrar därmed över den konservativa motkandidaten Brad Schimel, och den liberala sidan behåller därmed en majoritet i domstolen. CNN noterar att valet officiellt inte var partipolitiskt, men Crawfords seger ses ändå som en tydlig ljuspunkt för Demokraterna givet att hon slog ut den kandidat som president Trump hade ställt sig bakom i det första stora politiska testet under Trumps andra mandatperiod. Crawford och hennes demokratiska allierade har också arbetat för att göra valet till en omröstning om Elon Musk, som hade satsat miljontals dollar på den konservative Schimel i valkampanjen.
– Efter en nedgång under 2023 började den svenska ekonomin återhämta sig, och uppgången väntas fortsätta i år och nästa år med stöd av den ekonomiska politiken. Det skriver IMF i en Sverigerapport som publicerades på tisdagskvällen. IMF räknar nu med att Sveriges BNP kommer att öka 1,9 procent i år och 2,2 procent 2026, för att därefter “konvergera” till den potentiella tillväxttakten på 1,5–1,75 procent på medellång sikt. I den preliminära Sverigerapporten i februari bedömde IMF att Sveriges BNP skulle öka 1,5 procent i år. IMF noterar vidare att inflationen i Sverige har “framgångsrikt förts under kontroll” och den väntas förbli förankrad nära 2-procentsmålet under prognosperioden. Det finansiella systemet i Sverige är enligt IMF “sunt“, och buffertarna är “robusta“, men sårbarheter kvarstår. Riskbalansen för tillväxten lutar över mot nedsidan, inklusive geopolitisk fragmentering, osäkerhet om handel och ökad protektionism, samt en svag privatkonsumtion. Riskerna mot inflationen är tvåsidiga. IMF konstaterar att hög osäkerhet och en mer utmanande extern bakgrund väntas testa Sveriges exportorienterade ekonomi, och en allt svagare produktivitetstillväxt och åldrande befolkning tynger tillväxten på längre sikt. Men “Sveriges fundamentala makroekonomiska och institutionella styrkor – solida policyramverk, ett välfungerande finansiellt system, robusta statsfinanser, stora externa överskott, heltäckande skyddsnät, högt utbildad arbetskraft, exceptionellt starka innovationskapacitet, och en stark historia av sund policyimplementering – placerar landet väl att navigera dessa utmaningar”, skriver IMF.
– Hushållen behöver ha marginaler för att kunna hantera en osäker framtid. Det skriver Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport på onsdagen. FI konstaterarar att efter några år med hög inflation och ökande räntenivåer började många hushåll få något bättre ekonomiska förutsättningar under 2024. Den mest synbara förbättringen för hushåll med bolån var att Riksbanken inledde sänkningar av styrräntan. I spåren av en något förbättrad ekonomisk situation för hushållen steg också bostadspriserna under 2024. Hushållens totala bolån ökade något snabbare under slutet av året. Den genomsnittliga storleken på det nya bolånet i stickprovet steg för första gången sedan 2021. “Hushållen har varit hårt pressade de senaste åren. Det har lättats något men för många är det fortsatt tufft. Det råder osäkerhet om hur ekonomin utvecklas framöver och hushållen behöver ta höjd för att det kommer att vara fortsatt dyrt att leva“, säger Daniel Barr, generaldirektör för FI. Det genomsnittliga nya bolånet 2024 var större än det var under 2023. Samtidigt ökade hushållens inkomster i samma utsträckning. Hushållens genomsnittliga skuldkvot var därför oförändrad och andelen nya bolånetagare med en hög skuldkvot minskade något.