Det har varit en försiktigt positiv stämning på Asiens börser mot bakgrund av lägre marknadsräntor och relativt stabila valutakurser. Shanghais CSI-index noteras ned 0,3 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,3 procent, Sydneys ASX-index upp 0,17 procent och Tokyobörsen Nikkei-index upp 0,84 procent.
De amerikanska statsobligationsräntorna har fallit tillbaka cirka 10 punkter. Tioåringen handlas kring 4,36 procent och tvååringen 3,86 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,30 procent och tvååringen 1,78 procent.
Dollarn har återhämtat 80 pips till 1,1340 mot euron, respektive 90 pips till 143,30 mot yenen. I samma veva har kronan tappat 7 öre till 9,74 mot dollarn, men noteras oförändrad à 11,06 mot euron. Oljeterminerna har stigit cirka 20 cent. Brentkontraktet handlas à 65,10 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 61,85 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 28,56 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Igår uppgav President Trump att han överväger en justering av de 25-procentiga tullarna på bilar och bildelar från Mexiko, Kanada och andra länder. Tullarna riskerar att höja bilpriserna med flera tusen dollar, enligt presidenten, som tillade “de behöver lite tid eftersom de ska börja tillverka här“. Uttalandet kom efter fredagens besked om att smartphones, datorer och viss annan elektronik undantas från USA:s så kallade “ömsesidiga” tullarna. Samtidigt har administrationen intensifierat granskningen av halvledarimporter, sedan Trump på söndagen meddelade att tullnivån för dessa produkter kommer att offentliggöras inom en vecka. “När vissa sektorer får undantag börjar marknaden se tullarna som mindre heltäckande – vilket öppnar för att lättnader faktiskt kan bli verklighet,” sade Illiana Jain, ekonom på den australiensiska banken Westpac, till Reuters.
Vissa bedömare anser att gårdagens kommentarer från Fed-guvernören Christopher Waller ligger till grund för det senaste dygnets räntesättning. Waller beskrev Trumps tullpolitik som en betydande ekonomisk chock som kan tvinga Federal Reserve att sänka räntan för att motverka recession – “även om inflationen förblir hög“. Fed-chefen i Atlanta, Raphael Bostic, upprepade samtidigt att centralbanken bör förhålla sig avvaktande tills det finns större klarhet i det ekonomiska läget. “Var ekonomin slutligen hamnar beror i hög grad på var politiken landar… Eftersom vi inte vet det ännu, är det ytterligare en anledning att inte agera för kraftfullt åt något håll just nu”, sade han. Marknaden prissätter nu omkring 85 punkters räntelättnad fram till december, med en bred förväntan att Fed lämnar räntan oförändrad vid nästa möte i maj, enligt Reuters.
“Dollarn har bytt beteendemönster – den reagerar nu mer på kapitalflöden än på räntedifferenser“, sade Bharat Sachanandani på Société Générale till Reuters. “Utsikten att amerikanska bolag blir mindre lönsamma, konsumenter möter högre priser och utländska investerare tappar intresset för amerikanska tillgångar pressar valutan“, tillade han.
Bank of Japan väntas avvakta med ytterligare räntehöjningar till följd av osäkerheten kring USA:s handelspolitik, som bedöms kunna slå mot Japans exportberoende ekonomi. Det sade Kenzo Yamamoto, tidigare chef vid centralbanken, i en intervju. “De kommer att inta en avvaktande hållning ett tag. Vi vet inte om det verkligen handlar om ett 90-dagars uppehåll, men BOJ vill sannolikt se hur samtalen med USA utvecklas“, sade han enligt Bloomberg News. Uttalandet kommer inför veckans planerade handelsförhandlingar mellan USA och Japan.
På dagens europeiska makrodatakalender står EMU:s industriproduktion för februari och ZEW-index för april i Tyskland. Här hemma presenterar regeringen sin vårbudget. I USA publiceras importpriser för mars och Empire Manufacturing-index för april.
Merparten av europeiska indexterminer noteras upp cirka en halv procent inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,45 procent, Tyska DAX-index upp 0,5 procent, franska CAC-index ned 0,4 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,35 procent.
Nyheter från kvällen
– STIMULERAR. Även i den här budgeten har regeringen prioriterat åtgärder som stimulerar konjunkturen och stöttar ekonomin, med direkta konjunkturstimulanser om 5,8 miljarder kronor, skriver regeringen inför vårbudgeten. (DI)
– SÄGER NEJ. Socialdemokraterna röstar nej till regeringens lagförslag om att med stora statliga stöd bygga ut ny kärnkraft. Och partiet öppnar för att riva upp regeringens kärnkraftspolitik vid en eventuell valvinst. (DI)
– SKEPTISK. Anna-Karin Hatt föreslås bli nästa partiledare för Centerpartiet. Hon utlovar ett tydligt besked i regeringsfrågan i god tid före valet efter en intern process. Men något samarbete med Sverigedemokraterna ser hon inte ligger i korten. (DI)
– MER UTLÅNING. För små och medelstora bolag har det lossnat på finansieringsfronten. Efter att ha backat eller legat still, ökar nu bankernas utlåningstakt. (DI)
– TAR ÖVER. Det kinesiskägda bolaget British Steel tas över av brittiska staten för att rädda ståltillverkningen i Storbritannien. (DN)
– PRESSAR PRISER. Handelskriget mellan USA och Kina kan få stora konsekvenser i Europa. När Kina letar nya marknader kan priserna dumpas, och pressa företag. (SvD)
Bolagsnotiser
– Telekombolaget Ericssons justerade ebita-resultat blev 6,9 miljarder kronor för det första kvartalet 2025. Genomsnittet av 20 analytikers prognoser, som Infront sammanställt inför rapporten, låg på 4,9 miljarder kronor. Den justerade ebita-marginalen uppgick till 12,6 procent, mot snittestimatet om 8,8 procent, och den justerade bruttomarginalen var 48,5 procent. Analytikernas snittestimat var en bruttomarginal på 45,8 procent. Det rapporterade rörelseresultatet, inklusive engångsposter, blev 5,9 miljarder kronor, mot snittestimatet 3,4 miljarder kronor. Försäljningen uppgick till 55,0 miljarder kronor för perioden. Här låg snittestimatet enligt Infront på 55,6 miljarder kronor.
Notiser från marknaden
– Vårändringsbudgeten innehåller reformer för totalt 11,5 miljarder kronor. Det skriver regeringen i vårbudgeten. Budgeten fokuserar på att ta Sverige genom lågkonjunkturen, stärka försvarsförmågan, öka tryggheten och fortsätta offensiven mot organiserad brottslighet. Detta samtidigt som regeringen fortsätter stötta Ukraina. “I osäkra och oroliga tider står Sverige starkt. Med statsfinanser i världsklass kan regeringen lägga en vårbudget som stöttar ekonomin samtidigt som vi investerar i trygghet och säkerhet“, säger finansminister Elisabeth Svantesson i en kommentar. Vårändringsbudgeten innehåller ett paket med direkta konjunkturstimulanser om 5,8 miljarder kronor, där höjt ROT-avdrag är en stor del. Andra delar är förstärkt vägunderhåll och fler utbildningsplatser. En annan betydande satsning är mer pengar till Industriklivet.
– Arbetslösheten väntas öka till 8,6 procent i år, från 8,4 procent förra året, för att därefter sjunka till 8,2 procent nästa år och till 7,8 procent under 2027. Det skriver regeringen i vårbudgeten. Regeringen konstaterar att arbetsmarknaden väntas utvecklas fortsatt svagt under 2025, men att en återhämtning väntas påbörjas nästa år. “Indikatorer pekar dock på fortsatt svaga utsikter i närtid“, skriver regeringen och pekar på att konkurser och varsel var på höga nivåer under hela 2024 jämfört med sina respektive historiska genomsnitt, och att anställningsplanerna enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer indikerar endast en svagt ökande sysselsättning. “Den svaga inhemska efterfrågan under inledningen av 2025 och ökad osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen väntas leda till att företag avvaktar med att nyanställa”, skriver regeringen.