Utvecklingen på Asiens börser har varit blandad inför veckans stundande, fullspäckade makrodatakalender. Shanghais CSI-index noteras upp 0,1 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,15 procent, Sydneys ASX-index upp 0,33 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,39 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har fortsatt nedåt. Tioåringen handlas ned 5 punkter à 4,26 procent och tvååringen à 3,77 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,35 procent och tvååringen 1,84 procent.
Dollarn har stärkts marginellt till 1,1340 mot euron, respektive 143,80 mot yenen. Kronan har tappat 9 öre till 9,70 mot dollarn respektive 10 öre till 11,01 mot euron. Oljeterminerna har stärkts något jämfört med förra veckans stängning. Brentkontraktet handlas à 66,00 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 63,30 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 25,25 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Oklarheter kring USA:s handelspolitik präglade räntehandeln i fredags. Bidragande till marknadens oro var motsägelsefulla budskap från USA och Kina om huruvida det överhuvudtaget pågår några förhandlingar länderna emellan. USA:s finansminister Scott Bessent kunde på söndagskvällen inte bekräfta om det pågår några förhandlingar med Kina, inte heller om president Trump har talat med Kinas president Xi Jinping. Bessent sade i ABC-programmet “This Week” på söndagen att amerikanska och kinesiska företrädare hade samtalat i samband med IMF:s vårmöte förra veckan, och att han själv hade samtalat med Kinas finansminister. “Jag har haft kontakt med min kinesiske motpart, men det var mer om vanliga saker, som finansiell stabilitet, tidiga varningar för den globala ekonomin… Jag vet inte om president Trump har talat med president Xi“, sade han. I en intervju med NBC upprepade Bessent att Kina-tullarna var “ohållbara“, och att landet snart kommer att engagera sig i handelssamtal. Men han sade inget om när sådana samtal kan inledas. EU:s ekonomikommissionär sade så sent som i fredags att det återstår mycket arbete för att nå fram till ett handelsavtal med USA.
Definitiva Michiganindex för april visade en marginell förbättring i amerikanskt hushållssentiment jämfört med den mycket svaga preliminära rapporten. Michiganuniversitetet noterade dock att indexförväntningarna nu har fallit 32 procent på tre månader, vilket är den brantaste nedgången sedan recessionen 1990. Enligt en studie från ekonomer vid Federal Reserve, som publicerades på fredagskvällen, har det dock under perioden sedan pandemin varit stora skillnader mellan vad konsumenterna säger och vad de faktiskt gör. “Konsumenterna säger att det känns sämre, men fram till slutet av 2024 har de köpt mer – inte bara spenderat mer – än de gjorde 2019″, skrev Fed-ekonomerna. Detta kontrasterar mot de normala resultaten i hushållsundersökningar sedan 1960-talet, men det liknar resultaten andra perioder med hög inflation. “Hushållssentimentet var under 2024 närmare relaterat till oro för högre priser än oro för lägre inkomster”, konstateras i studien.
Reuters rapporterade i helgen, med hänvisning till sex källor, att beslutsfattarna i ECB blir allt mer övertygade om att styrräntan kan sänkas på nytt i juni eftersom inflationen fortsätter att dämpas. Men det finns inget större intresse för en stor sänkning.
På dagens makroagenda står svensk PPI-data för mars. Senare i veckan inväntas bland annat tidiga beräkningar av BNP för första kvartalet från Sverige, EMU och USA, preliminära aprilinflationsdata för euroområdet samt den amerikanska jobbrapporten för april.
De europeiska indexterminerna avancerar något inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,15 procent, Tyska DAX-index upp 0,115 procent, franska CAC-index upp 0,25 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,1 procent.
Nyheter från kvällen
– HINDER? Det finns frågetecken kring finansieringen av Colombias förestående köp av Jas Gripen värderad till runt 2 miljarder dollar. Just nu pågår förhandlingar om detaljerna mellan Saab och Colombia kring affären, men Sveriges Radio rapporterar att Colombias ekonomiska läge oroar. Landets finansminister, Germán Ávila, hävdar att Colombia inte behöver betala för köpet av de svenska stridsflygplanen förrän om flera år. (SR)
– VÄXER. I väntan på att en ny tysk regering ska tillträda fortsätter högerpartiet AFD att växa. Enligt vissa mätningar är partiet till och med störst. (Ekot-sön)
– EXPLOSION. En kvinna och hennes barn i förskoleåldern är allvarligt skadade efter en misstänkt explosion och efterföljande brand i ett radhus i Tumba söder om Stockholm i natt. ”Vår bedömning i nuläget är att det är någon utomstående som ligger bakom”, sade Anna Westberg vid polisen. Den efterföljande branden kunde släckas inom två timmar. Ingen är gripen. (Aftonbladet)
– BUSCH. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch vill fortsätta att vara murbräcka och kan bli den som först säger ja till Sverigedemokraterna i regeringen. (TT-SvD-sön)
– LÅGPRISPRODUKTER. USA:s höga tullar väntas leda till att kinesiska företag försöker sälja ännu mer lågprisprodukter och kläder till Europa – till ett ännu billigare pris. EU arbetar sedan tidigare med att införa tullar mot e-handelsjättar som Shein, och kritiken har ofta handlat om hur handeln påverkar miljön och klimatet. (Ekot-sön)
Bolagsnotiser
Det tyska lastbilsbolaget Traton, där Scania ingår, redovisar ett resultat för det första kvartalet som ligger i linje med bolagets tidigare lämnade preliminära besked. Kvartalets omsättning sjönk med 10 procent till 10,6 miljarder euro (11,8). Orderingången ökade med 12 procent till 74.307 fordon (66.434). Det justerade rörelseresultat blev 646 miljoner euro (1.106) för det första kvartalet 2025, med en justerad rörelsemarginal på 6,1 procent (9,4). Den 9 april varnade Traton för att resultatet under det första kvartalet skulle bli lägre än marknadens förväntningar, med ett preliminärt justerat rörelseresultat på 645 miljoner euro och en motsvarande marginal på 6,1 procent. Det rapporterade rörelseresultatet blev 651 miljoner euro (1.057). Traton förväntar sig en bättre utveckling under det andra halvåret och står fast vid sina utsikter för helåret 2025 om en justerad rörelsemarginal på 7,5-8,5 procent. Försäljningen, i volym och intäkter, väntas liksom tidigare utvecklas inom intervallet -5 procent till +5 procent.
– Fastighetsbolaget Wihlborgs redovisar hyresintäkter om 1.045 miljoner kronor för det första kvartalet 2025. Analytikerna i Infronts sammanställning av tio estimat hade räknat med 1.065 miljoner kronor. Driftsöverskottet uppgick till 731 miljoner kronor, mot väntade 742 miljoner kronor. Förvaltningsresultatet blev 463 miljoner kronor mot förhandstipset 460 miljoner kronor. Värdeförändringar för fastigheter summerade till 69 miljoner kronor jämfört med -59 miljoner kronor föregående år. Värdeförändringar för derivat uppgick till 38 miljoner kronor, mot 103 miljoner kronor föregående år. Periodens resultat blev 431 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år om 348 miljoner kronor.
– Fastighetsbolaget Wallenstams hyresintäkter uppgick till 772 miljoner kronor i det första kvartalet 2025. Analytikerna i Infronts sammanställning av sju analytikers estimat hade väntat 761 miljoner kronor. Driftöverskottet blev 570 miljoner kronor mot väntade 564 miljoner kronor, medan förvaltningsresultatet landade på 314 jämfört med förhandstipset på 311 miljoner kronor. Värdeförändringarna på fastigheter var 123 miljoner kronor jämfört med -15 motsvarande period föregående år. Efter skatt blev resultatet 573 miljoner kronor (333). VD Hans Wallenstam konstaterar att bolaget fått “en bra start på 2025 och att efterfrågan på bolagets kommersiella lokaler är stark, särskilt i city.”
Notiser från marknaden
– Svenska producentpriser sjönk med 3,0 procent i mars, jämfört med föregående månad, och sjönk 0,3 procent jämfört med samma månad föregående år. Det var första gången sedan oktober 2024 som årstakten var negativ. Det visar statistik från SCB. På exportmarknaden sjönk priserna med 3,5 procent och på hemmamarknaden sjönk de med 2,8 procent. På importmarknaden sjönk priserna med 2,8 procent. “Lägre priser för raffinerade petroleumprodukter bidrog nedåt på samtliga marknader i mars 2025“, kommenterade prisstatistiker Jörgen Fagerlund. Priserna på hemmamarknaden för handel med elektricitet sjönk med 28,2 procent i mars jämfört med februari. Priserna sjönk även inom raffinerade petroleumprodukter, kemikalier och kemiska produkter och fjärrvärme. Nedgången motverkades något av prisuppgångar på livsmedel och datorer, elektronikvaror och optik. Årstakten för konsumtionsvaror inom prisindex för inhemsk tillgång sjönk till 3,5 procent i mars från 4,4 procent i februari. I februari steg producentpriserna med 3,4 procent jämfört med samma månad året före.