De asiatiska börserna har inlett veckan nedåt i kölvattnet av kinesiska industriproduktionssiffror. Shanghais CSI-index noteras ned 0,3 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,15 procent, Sydneys ASX-index ned 0,61 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,68 procent.
De amerikanska statsobligationsräntorna är tillbaka i den övre delen av förra veckans intervall. Tioåringen handlas à 4,52 procent och tvååringen à 3,98 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,36 procent och tvååringen 1,92 procent.
Dollarn är oförändrad à 1,1205 mot euron, och tappat 25 pips till 145,10 mot yenen. Kronan har försvagats 5 öre till 9,75 mot dollarn, respektive 6 öre till 10,93 mot euron. Oljeterminerna har stigit 30 cent. Brentkontraktet handlas à 64,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 62,45 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 38,01 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Efter svensk stängning i fredags sänkte kreditvärderingsinstitutet Moody’s USA:s kreditbetyg ett steg från från Aaa (högsta möjliga) till Aa1. Moody’s motiverade sänkningen med det snabbt växande amerikanska budgetunderskottet, som enligt byrån inte visar tecken på att avta. Kreditvärderingsinstitutet Moody’s blir därmed den tredje stora aktören – efter Fitch och S&P – att sänka USA:s rating från Aaa. Enligt Moody’s väger inte längre USA:s strukturella styrkor upp för försämringarna i de offentliga finanserna. USA:s finansminister Scott Bessent tonade i helgen ned betydelsen av nedgraderingen i tv-intervjuer, och varnade samtidigt för att handelspartner som inte agerar i ”god tro” kommer att mötas av maximala tullar.
Enligt Bloomberg News godkände Representanthusets budgetkommitté sent på söndagskvällen Trumps omfattande skatte- och utgiftspaket, efter helgens förhandlingar med fyra ultrakonservativa republikaner som i fredags röstat med Demokraterna för att stoppa förslaget. En uppgörelse nåddes där partiledningen gick med på att påskynda nedskärningarna i sjukvårdsprogrammet Medicaid, vilket banade väg för att förslaget kunde gå vidare.
Kinesiska aktier noterade i Hongkong återhämtade en del av sina tidigare förluster efter att industriproduktionen i april ökat med 6,1 procent i årstakt, klart över förväntningarna på 5,5 procent. Övrig statistik visade att priserna på nya bostäder var oförändrade jämfört med mars, medan årstakten visade en nedgång om 4 procent. Arbetslösheten sjönk till 5,1 procent i april, från 5,2 procent månaden före. Samtidigt rapporterade Bloomberg News att Kina har minskat sina innehav av amerikanska statsobligationer, vilket innebär att Storbritannien nu är näst största utländska innehavare, efter Japan.
Bank of Japans vice centralbankschef Shinichi Uchida sade på måndagen att centralbanken är beredd att höja räntan ytterligare om ekonomin återhämtar sig från effekten av högre amerikanska tullar, rapporterar Reuters. Inför parlamentet sade Uchida att inflationen kan ligga kvar nära målet på 2 procent, men att de senaste prisökningarna till stor del beror på stigande import- och livsmedelspriser, särskilt på ris. ”Vi är medvetna om att dessa prisökningar påverkar människors levnadsstandard och konsumtion negativt”, sade han. ”Om vår prognos infrias kommer vi att fortsätta höja styrräntan”, tillade Uchida.
ECB:s ordförande Christine Lagarde sade i helgen till La Tribune Dimanche att dollarns senaste försvagning är ”kontraintuitiv”, men speglar minskat förtroende för amerikansk politik – något som enligt henne kan gynna euron. Sentimentet för euron fick också stöd av den mittenorienterade kandidaten Nicusor Dans seger i Rumäniens presidentval över högerpopulisten och Trumpanhängaren George Simion. Enligt officiella siffror fick Dan 54 procent av rösterna, mot Simions 46 procent. Dan har kampanjat på löften om att bekämpa korruption, behålla stödet till Ukraina – där Rumänien spelat en viktig logistisk roll – och att hålla landet förankrat i EU och Nato. Under valnatten skanderade hans anhängare i Bukarest: ”Ryssland, glöm inte – Rumänien är inte ditt.” Mittenpartier gick även framåt i valen i Polen och Portugal.
På dagens makroagenda står KPI för april från EMU, och USA:s ledande indikatorer för april.
De europeiska indexterminerna handlas strax under nollstrecket. Londons FTSE-index noteras ned 0,4 procent, Tyska DAX-index ned 0,25 procent, franska CAC-index ned 0,2 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,2 procent.
Nyheter från kvällen
– SJUK. USA:s tidigare president Joe Biden, 82, har diagnostiserats med en aggressiv form av prostatacancer. Cancern har spridit sig till skelettet, och nu ses olika behandlingsalternativ över. (SVT)
– VINNARE. Den EU-vänlige mittenkandidaten Nicusor Dan vinner det rumänska presidentvalet framför högernationalisten George Simion. (DN)
– BOJKOTTAR. Över 600 forskare och professorer vid svenska lärosäten bojkottar allt samarbete med israeliska statliga universitet på grund av kriget i Gaza. (DN)
– STÄLLER KRAV. Dörren till SD hålls stängd – samtidigt sätter Centerpartiet upp hårda krav för att kunna stödja en ny S-ledd regering. Sänkta skatter på arbete och företagande är ett måste, anser Anna-Karin Hatt. (DI)
– STÅR FÖR NOTAN. Allt fler bostäder hotas av klimatrisker. Nu föreslår en statlig utredning att fastighetsägare själva ska vara med och betala för skyddet mot översvämningar och stigande havsnivåer. (DI)
– UTVISNINGAR. USA:s högsta domstol avslår en överklagan från Trump-administrationen som snabbt vill återuppta deporteringarna av venezuelaner. Deporteringarna skedde med hänvisning till den så kallade Alien enemies act (AEA) från 1798, och de utvisade männen påstods av Vita huset vara gängmedlemmar. (SvD)
– ORO. Gulfstaterna får de amerikanska chip de hett eftertraktar. Oron är att det utnyttjas av Kina. Det finns en risk att USA ger upp strategiska fördelar för kortsiktiga vinster, hävdar analytikern Janet Egan. (SvD)
Bolagsnotiser
– Homemaid, som bedriver verksamhet inriktat på hushållsnära tjänster och företagsstädning, hade en nettoomsättning om 129 miljoner kronor (118) under det första kvartalet 2025. Utvecklingen var positiv inom både Hemstäd och Företagsstäd som växte med 11 respektive 8 procent i kvartalet. Rörelseresultatet före avskrivningar, ebitda, ökade till 15,1 miljoner kronor (10,5). Rörelseresultatet före förvärvsrelaterade avskrivningar, ebita, var 10,6 miljoner kronor (6,5). ”Den starka utvecklingen på ebita härrör primärt från en stärkt bruttomarginal i kombination med den ökade omsättningen. Eftersom 80 procent av våra intäkter kommer från abonnemangskunder, och således är återkommande, har den positiva trenden från 2024 fortsatt in i 2025”, skriver vd Stefan Högkvist i delårsrapporten.
– Netel har fått ett kontrakt från tyska telekomoperatören Envia Tel, som ingår i E.on-koncernen, värt 19 miljoner euro. Det framgår av ett pressmeddelande. Avtalet sträcker sig över två år och innebär att Netel får helhetsansvaret för byggande av fibernät i Erzgebirgskreis.
Notiser från marknaden
– Moodys nedgradering av USA:s kreditbetyg har ökat investerarnas oro för en växande skuldkris som kan trigga så kallade ”bond vigilantes” – obligationsinvesterare som kräver större finanspolitisk disciplin från Washington. Det rapporterar Reuters. Kreditvärderingsinstitutet sänkte i fredags USA:s tidigare toppbetyg med ett steg och blev därmed det sista av de stora aktörerna att nedgradera landet. Beslutet motiveras med oro för den växande statsskulden, som nu uppgår till 36.000 miljarder dollar. Nedgraderingen sammanföll med att Republikanerna i kongressen försöker driva igenom ett omfattande lagpaket med skattesänkningar, ökade utgifter och nedskärningar i välfärdssystemet. Förslaget, som kallas ”Big Beautiful Bill”, väntas kunna addera tusentals miljarder dollar till skulden. Den osäkra utformningen oroar investerare, trots viss optimism kring handel. Lagförslaget misslyckades med att ta sig vidare i kongressen i fredags, trots att president Donald Trump uppmanade till enighet. ”Obligationsmarknaden har haft ett extra vakande öga på vad som händer i Washington i år”, sade Carol Schleif, chefsstrateg på BMO Private Wealth. ”När kongressen diskuterar ’the big, beautiful bill’ kommer obligationsvakterna att kräva att de håller sig till en ansvarsfull finanspolitik”, tillade hon. Moodys sänkning följer efter tidigare nedgraderingar från Fitch (2023) och S&P (2011). Enligt Spencer Hakimian, grundare av Tolou Capital Management, kommer nedgraderingen sannolikt att leda till högre lånekostnader för både offentliga och privata aktörer. TD Securities menar att sänkningen inte förväntas utlösa tvångsförsäljningar från fonder som bara får investera i toppbetyg, eftersom de flesta redan justerat sina riktlinjer efter S&P:s sänkning 2011. Däremot kan Moody’s besked skifta marknadens fokus tillbaka till den finanspolitik som nu förhandlas i kongressen.