Asiens börser går mot en blandad stängning efter att ha vägt starka detaljhandelssiffror från Kina mot det pågående kriget i Mellanöstern. Shanghais CSI-index noteras upp 0,15 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,3 procent, Sydneys ASX-index upp 0,02 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 1,3 procent.
De amerikanska statsobligationsräntor noteras upp 10 punkter, i nivå med fredagens stängning. Tioåringen handlas kring 4,43 procent och tvååringen à 3,97 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,33 procent och tvååringen 1,87 procent.
Dollarn har tappat 35 pips till 1,1570 mot euron, men har avancerat 50 pips till 144,15 mot yenen. Kronan har stärkts tre öre till 9,47 mot dollarn, respektive ett öre till 10,96 mot euron. Oljeterminerna noteras upp ytterligare en dollar. Brentkontraktet handlas à 74,50 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 73,60 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 32,32 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Beträffande spänningarna i Mellanöstern kommenterade Homin Lee, på Lombard Odier Singapore: “Det är för tidigt att säga om Asiens marknader helt kan bortse från denna snabbt utvecklande konflikt som fortfarande har stor betydelse för regionens energisäkerhet“. I fredags stängde New York-börserna ned. Breda S&P 500 backade 1,1 procent, samtidigt som Dow Jones industriindex retirerade 1,8 procent. Tekniktunga Nasdaq Composite sjönk 1,3 procent. “Vi bör förvänta oss att länder med positiv energibalans ser sina valutor stärkas i spåren av stigande oljepriser“, kommenterade analytiker vid Deutsche Bank.
Eskaleringen sammanfaller med att G7-ledarna samlas i Kanada, där relationerna redan är ansträngda till följd av USA:s president Donald Trumps tullpolitik. Kanadas premiärminister Mark Carney har lyft fred och säkerhet, uppbyggnaden av kritiska försörjningskedjor för mineraler samt jobbskapande som sina huvudprioriteringar. Men även frågor som amerikanska tullar, kriget i Ukraina och konflikten i Mellanöstern väntas väga tungt under mötet. En G7-tjänsteman uppger att ledarna planerar ett gemensamt uttalande om Iran med uppmaningar till avtrappning, enligt Reuters. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade att hans mål för mötet är “att förhindra att Iran utvecklar eller innehar kärnvapen, att säkerställa Israels rätt till självförsvar, undvika ytterligare eskalering och skapa utrymme för diplomati”.
Innevarande vecka meddelas räntebesked från Federal Reserve, Riksbanken, Norges Bank, SNB, Bank of England och Bank of Japan. Terminsmarknadens prissättning antyder att Fed inte sänker från det nuvarande intervallet 4,25–4,50 procent – inte heller i juli. Fokus riktas istället mot eventuella förändringar i Feds ränteprognos, “dot plot“, som visar policymedlemmarnas enskilda ränteprognoser. “Kommittén kommer att publicera nya ekonomiska prognoser, och vi förväntar oss att räntebanan – som senast visade en medianprognos om två sänkningar i år – istället pekar på endast en“, sade Michael Feroli, chefekonom för USA på JP Morgan. Marknaden prisar dock fortsatt in två sänkningar före årsskiftet, med ett första drag i september som mest sannolika tidpunkt. Riksbanken väntas sänka styrräntan med 25 punkter till 2,00 procent, medan Norges Bank väntas lämna räntan oförändrad à 4,50 procent. Den schweiziska centralbanken (SNB) möts på torsdag och väntas sänka med minst 25 punkter till noll – och kan till och med gå in på negativt territorium, med tanke på den starka schweizerfrancen. Bank of England väntas lämna styrräntan oförändrad à 4,25 procent, men sänka till 3,75 procent innan årets slut. Bank of Japan väntas lämna räntan oförändrad på 0,5 procent, men kan samtidigt flagga för potentiell åtstramning senare i år. Det spekuleras även i att banken kan komma att bromsa nedtrappningen av sina obligationsinnehav från nästa räkenskapsår.
Statistik från Kina att industriproduktionen ökade med 5,8 procent i maj jämfört med samma månad i fjol. Utfallet var något lägre än väntat, och innebär en avmattning från april. Detaljhandelsförsäljningen överraskade däremot positivt, med en ökning om 6,4 procent – klart över prognosen på 5,0 procent och högre än aprils uppgång på 5,1 procent.
På dagens makroagenda står USA Empire Manufacturing-index för juni.
De europeiska indexterminerna avancerar marginellt inför börsöppning. Londons FTSE Index noteras upp 0,2 procent, Tyska DAX-index upp 0,2 procent, franska CAC-index upp 0,15 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,1 procent.
Nyheter från kvällen
– INGEN VÅRDSTREJK. Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna och fackförbundet Kommunal är överens om ett avtal och strejken som hotade att bryta ut på måndag morgon är därmed avblåst. Även städstrejken är avblåst efter ett avtal mellan Fastighets och Seko. (DN-DI mån)
– NY UNDERRÄTTELSETJÄNST. Inför en ny svensk underrättelsetjänst, efter brittisk modell. Det förslår Carl Bildt, som har utrett frågan åt regeringen. (SvD lör)
– DRAMATISK SLUTFAS. En ny L-ledare ska väljas – men slutfasen präglas av dramatik. Ett svårlöst dilemma väntar för den som tar över partiet. (SvD sön)
– MER INVESTERINGAR. Business Sweden vill se nya åtgärder för att främja investeringar som både driver affärsnytta och förbättrar människors livsvillkor. (DI mån)
– SKUGGFLOTTAN VÄXER. Över en tredjedel av den ryska skuggflottan är fartyg som köpts för miljardbelopp från europeiska firmor – efter att kriget började. (SvD mån)-
– AMORTERING LÄTTAS. Regeringen planerar lättnader i amorteringskraven för bolån. Enligt finansmarknadsminister Wykman syftar reformen till ökad bostadsmarknadsdynamik utan att hota stabiliteten. (SVT)
– KABLAR. Det finns risk för sabotage på undervattenskablar i Östersjön. Danmark mobiliserar IT-säkerhetsexperter och utökar spaningsinsatser. (Reuters)
– PLANERAR SOLPARK. Tyska Uniper planerar Sveriges första solparker i Segaas och Segerhult – ett led i bolagets satsning på förnybar energi. (Reuters)
– MARKINVESTERINGAR. Amerikanska investerare köper skogsmark och vattenrättigheter i Australien. Satsningarna inkluderar koldioxidkrediter och stärker trenden mot ekologiskt kapital. (The Guardian)
– FOKUS PÅ SÄKERHET. De nordiska länderna stärker totalförsvaret och samordnar militära kapaciteter. Teknik och grön tillväxt vägs mot säkerhetspolitiska krav. (The Guardian)
– LANDSHÖVDING. Cecilia Skingsley tillträder som ny landshövding i Stockholms län den 16 juni – har tidigare varit vice riksbankschef. (SVT)
– KRISTERSSON RUSTAR. Sveriges statsminister Ulf Kristersson fastställer lån på 300 mdr SEK för att rusta Försvarsmakten, vilket blir största upprustning sedan kalla kriget. (Reuters)
Bolagsnotiser
– Ett konsortium lett av investmentbolagen Bure och Creades förvärvar 48,2 procent av Silex Microsystems. Det framgår av pressmeddelanden från de båda investmentbolagen. Övriga medlemmar i konsortiet inkluderar Grenspecialisten, 3S Invest, SEB-Stiftelsen och TomEnterprise. Tillsammans med Silex grundare och vd samt ledning kommer konsortiet att kontrollera en majoritet av bolaget. Creades betalar 555 miljoner kronor inklusive transaktionskostnader för 10,1 procent av aktierna. Bure betalar 917 miljoner kronor inklusive transaktionskostnader för 17,0 procent av Silex. Silex har haft en genomsnittlig omsättningstillväxt om 17 procent sedan 2015 och för helåret 2024 omsatte bolaget 1.226 miljoner kronor med en ebit-marginal om 28 procent. Den mellan parterna avtalade affären värderar Silex till 5,5 miljarder kronor på skuldfri basis.
– Livecasinoleverantören Evolutions vd Martin Carlesund köpte mellan onsdag och fredag i förra veckan sammanlagt 100.000 aktier i bolaget för totalt drygt 67 miljoner kronor. Det framgår av en inrapportering till Finansinspektionens insynsregister i söndags. Innan köpet ägde Evolution-vd:n cirka 685.000 aktier, motsvarande drygt 0,3 procent av det totala antalet aktier i Evolution, enligt ägardatatjänsten Holdings.
Notiser från marknaden
– Tysklands ekonomi väntas återgå till tillväxt 2025 efter två år av nedgång. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till en egen enkät bland ekonomer. Respondenterna spår att Europas största ekonomi växer med 0,2 procent i år – en ljusare prognos än stagnationen som väntades i majundersökningen. För 2026 och 2027 väntas tillväxten tillta till 1,1 respektive 1,7 procent, i takt med att kraftigt ökade offentliga satsningar på infrastruktur och försvar får genomslag. “Vissa åtgärder i den federala regeringens nya krisprogram pekar i rätt riktning“, sade Dennis Huchzermeier, senior ekonom vid Handelsblatt Research Institute. Samtidigt varnar han för “betydande bördor“, som höjd minimilön och en “hotande explosion” i sociala avgifter. Bundesbank har nyligen sänkt sin prognos för 2025 till nolltillväxt, från tidigare +0,2 procent, med hänvisning till företagens svårigheter att hantera växande handelsosäkerhet. Den bedömningen delas av flera nationella och internationella prognosinstitut, inklusive Internationella valutafonden. Ifo-chefen Clemens Fuest sade i fredags att 2 procents tillväxt – ett mål som förbundskansler Friedrich Merz har nämnt – är möjligt, förutsatt att nödvändiga reformer genomförs.