De asiatiska börserna har reagerat med en axelryckning på USA:s bombning av iranska mål och Ayatollah Khameneis hot om vedergällning. Shanghais CSI-index noteras upp 0,4 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,5 procent, Sydneys ASX-index ned 0,39 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,13 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor noteras oförändrade. Tioåringen handlas kring 4,39 procent och tvååringen à 3,92 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,32 procent och tvååringen 1,83 procent.
Dollarn har försvagats 40 pips till 1,1505 mot euron, respektive 200 pips till 147,20 mot yenen. Kronan ligger kvar kring 9,67 mot dollarn, men har tappat 4 öre till 11,12 mot euron. Oljeterminerna noteras upp en dollar. Brentkontraktet handlas à 78,05 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 74,90 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 8,05 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Marknaden bearbetar innebörden av flyganfall mot Iran. USA hävdar att Irans förmåga till att framställa kärnvapen till stora delar slagits ut genom bombningen av Fordow-anläggningen. Dock saknas oberoende bedömningar om skadornas omfattning.
Oljepriserna steg initialt på måndagen, men rörelsen ebbade ganska snart ut med viss tillbakagång. “Den här typen av osäkerhet håller på att bli det ”nya normala” för marknaderna, så jag förväntar mig en relativ känsla av lugn, om vi inte ser att spänningarna fortsätter att öka, vilket, för att vara tydlig, absolut är möjligt“, sade Josh Gilbert på eToro till Bloomberg News. “Även utan omedelbara konsekvenser är kombinationen av oljevolatilitet och förnyad osäkerhet sannolikt tillräcklig för att hålla riskaptiten dämpad”, tillade han. Fokus ligger närmast på vad Irans svar blir, om det blir attacker mot oljeanläggningar i området och om transporterna i Hormuzsundet, som står för en betydande del av global energiförsörjning, påverkas. Ekonomer varnar för att ett dramatiskt uppsving i oljepriserna kan skada en global ekonomi. Vid invasionen av Irak 2003, och attackerna mot saudiska oljefaciliteter 2019, sjönk börserna initialt men återhämtade sig och handlades högre de följande månaderna.
Fed-chefen Jerome Powell sade vid pressträffen i förra veckan, efter centralbankens besked om att hålla styrräntan oförändrad, att man förväntar sig att den amerikanska PCE-inflationen stiger från 2,1 till 2,3 procent, och kärn-PCE-inflationen stiger från 2,5 till 2,6 procent. Powell ska frågas ut inför representanthuset på tisdag i den halvårsvisa redogörelsen av penningpolitiken. Medianprognosen i Feds räntebana pekade fortsatt på två sänkningar i år, men meningarna tycks mer splittrade inom Fed om när det kan vara dags att sänka igen.
Fed-guvernören Christopher Waller sade på fredagen att han anser att inflationsrisken från tullarna är liten, och att Fed kan vara redo att sänka räntan redan vid nästa möte i juli. Richmond Feds ordförande Tom Barkin intog i en Reuters-intervju en mer återhållsam ståndpunkt och menade att eftersom inflationen fortfarande ligger över Feds mål efter flera års bekämpning, och tullfrågorna ännu inte är lösta och arbetslösheten ligger på låga 4,2 procent, så finns det inget brådskande behov av att sänka räntan. San Francisco Feds ordförande Mary Daly intog en mellanställning och sade till CNBC att en räntesänkning till hösten vore “mer lämplig” än ett beslut i juli, såvida inte arbetsmarknaden försvagas kraftigt.
Under veckan riktas fokus mot inflationssiffror från USA (fredag); kärn-PCE väntas stiga 0,1 procent under maj, samma som i april.
De europeiska indexterminerna backar inför börsöppning. Londons FTSE Index noteras ned 0,9 procent, Tyska DAX-index ned 0,7 procent, franska CAC-index ned 0,85 procent och Stockholms OMXS30 Index kring nollstrecket.
Nyheter från kvällen
– UTSLAGET? USA hävdar att bombräden under natten mot söndagen har ödelagt Irans kärnenergiprogram. Men enligt iranska företrädare har anrikat material klarat sig. (DN)
– KÄRVT. Det är fortsatt kärv marknad för nyproduktion. Antalet byggstarter ser inte ut att ta fart. Sänkt styrränta underlättar men blir ingen isbrytare, enligt bostadsbyggare. (DI)
– HÖGRE AVGFIFTER. Nya regler innebär att landets bostadsrättsföreningar måste bli tydligare med vilka kostnader de egentligen har för slitage. Det kan leda till högre avgifter, enligt bedömare. (SvD)
– SKATTELOTTERI. För att få fler i arbete har Norges finansminister Jens Stoltenberg lanserat ett skattelotteri som kan ge unga lägre skatt. Men effekten är osäker och bland opposition är ilskan stor. (SvD)
– V PRESSAR. Region Stockholms S-ledda ledning har lovat att återta kontrollen över den privatiserade vården i Stockholm. Men Vänsterpartiet som möjliggjort politiken tycker att det går för långsamt. (DN)
– PRIVATA ALTERNATIV. Regeringen utmanar sin egen myndighet Trafikverket och vill se om privata företag snabbare och billigare kan bygga både järnväg och väg. (DN sön)
– INGET BESKED. Liberalernas partisekreterare Simona Mohamsson föreslås som ny partiledare i det krisande partiet efter Johan Pehrson. Hon gav inga svar i regeringsfrågan utan nu väntar en “ordnad process”. (DI fre)
– FLYGINSATS ÖVER SKÅNE. Jas Gripen-plan flög upp för att identifiera två ryska Su-30-plan över Östersjön. Det var ingen övning, kommenterar Försvarsmakten, som nu övervakar luftrummet mer aktivt. (SVT)
– SATSNING. Saudiarabien planerar att etablera en ny investeringstjänst i Stockholm. Initiativet väntas skapa hundratals finansjobb och förstärka svensk–saudisk samverkan inom grön finansiering. (DI)
– DÖMD. Bella “Sopdrottningen” Nilsson döms till sex års fängelse för 19 fall av grovt miljöbrott. Domen framhålls som den strängaste i svensk rättshistoria på området. (Aftonbladet)
– SKOTTLOSSNING. Skott avlossades mot en bostad i Segeltorp, Huddinge. Polisen rubricerar händelsen som försök till mord och grovt vapenbrott. (SVT)
Bolagsnotiser
– Den brand som utbröt i en cistern på AAK:s anläggning i Karlshamn under torsdagskvällen, och som nu är släkt, ska inte få någon påverkan för bolagets produktion. Det uppger AAK:s investor relations-ansvarige Carl Ahlgren till Nyhetsbyrån Direkt. “Det är aldrig positivt när det händer något sånt här, men det var inte så allvarligt och en ganska begränsad brand“, säger Carl Ahlgren.
Notiser från marknaden
– Nato:s medlemsländer kom på söndagen överens om en kraftig höjning av sitt försvarsmål till 5 procent av BNP, vilket krävts av USA:s president Donald Trump, men Spanien meddelade att de inte avsåg följa detta. Det rapporterar Reuters. Beslutet kommer dagar före Nato-toppmötet i Haag den 24-25 juni. Målet ska vara uppfyllt till 2035, med en kontrollstation 2029. Nato-tjänstemän har varit angelägna om att hitta en samsyn kring ett uttalande om den nya utgiftsmålsättningen inför onsdagens möte. Men Spaniens premiärminister Pedro Sánchez förklarade redan i torsdags att han inte tänkte ställa sig bakom 5-procentsmålet. Nato-chefen Mark Rutte har föreslagit att målet ska nås genom att höja Nato:s kärnmål för försvarsutgifter från 2 procent till 3,5 procent av BNP, samt att lägga ytterligare 1,5 procent på relaterade utgifter som cybersäkerhet och anpassning av vägar och broar för militära fordon. Efter att diplomater på söndagen enats om en kompromisstext, proklamerade Sánchez snabbt att Spanien inte skulle behöva nå 5 procentmålet, eftersom landet bara skulle behöva lägga 2,1 procent av BNP för att uppfylla Nato:s kärnmilitära krav.