Asiatiska aktier fortsatte uppåt idag efter ramavtalet mellan USA och Japan. Shanghais CSI-index noteras upp 0,7 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,6 procent, Sydneys ASX-index ned 0,3 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 1,59 procent.
Med undantag för en smärre uppgång bland korträntorna, driver de amerikanska statsobligationsräntorna sidledes. Tioåringen handlas à 4,39 procent, och tvååringen 3,89 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,39 procent och tvååringen 1,84 procent.
Dollarn har försvagats 30 pips till 1,1765 mot euron, respektive 75 pips till 146,25 mot yenen. Kronan noteras oförändrad à 9,51 mot dollarn, och har tappat två öre till 11,18 mot euron. Oljeterminerna har stigit marginellt. Brentkontraktet handlas kring 69,10 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 66,10 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 63,62 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Optimism kring handelsavtalet mellan USA och Japan, samt förhoppningar om ett förestående avtal mellan USA och EU, har fläktat på den längsta vinstsviten för asiatiska aktier sedan januari. MSCI:s Asien-Stillahavsindex ökade med 1 procent, den sjätte uppgångsdagen i rad.
USA har undertecknat handelsavtal med Filippinerna och Indonesien, och uppgifter gör gällande att ett avtal med EU är nära. Enligt EU-kommissionens tjänstemän diskuteras en överenskommelse som skulle införa 15 procents tullar på de flesta europeiska produkter, samtidigt som vissa varor – såsom flygplan, spritdrycker och medicinteknik – undantas. Källor uppger att dessa tullar kan inkludera redan existerande avgifter, vilket exempelvis skulle innebära att nuvarande tullar om 27,5 procent på bilar sänks till 15 procent. Parallellt uppges EU förbereda motåtgärder i form av 30-procentiga tullar på amerikanska varor till ett värde av cirka 100 miljarder euro, om inget avtal nås före den 1 augusti.
President Trump har förtydligat att han inte avser att sänka tullsatserna under 15 procent. “Vi kommer att ha en rak, enkel tull på mellan 15 och 50 procent“, sade han vid ett möte i Washington. “Vi har 50 procent för ett par länder eftersom vi inte har kommit så bra överens med dem“. När tullplanerna först presenterades i april föreslog Trump en generell avgift om 10 procent mot i princip samtliga länder. Medan administrationen inledningsvis signalerade vilja till breda avtal, har Trump på senare tid beskrivit tullbreven i sig som “avtal“, och indikerat att han inte är särskilt intresserad av utdragna förhandlingar. Finansminister Scott Bessent sade att det japanska avtalet kommer att utvärderas varje kvartal, och att tullarna återställs till 25 procent om Trump inte är nöjd med utfallet. Bessent planerar också att träffa kinesiska tjänstemän i Stockholm nästa vecka för att diskutera en förlängning av den nuvarande tullpausen.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Indiens premiärminister Narendra Modi väntas under torsdagen underteckna ett handelsavtal som enligt den brittiska regeringen kan öka exporten till Indien med 60 procent fram till 2040. Avtalet, som offentliggjordes i maj, innebär sänkta tullar på över 90 procent av brittiska exportvaror – främst inom kosmetika, kläder, mat och dryck – även om lättnaderna införs gradvis under en tioårsperiod. På längre sikt väntas avtalet bidra med upp till 4,8 miljarder pund årligen till den brittiska ekonomin.
Kl. 14.15 idag lämnar europeiska centralbanken (ECB) sitt räntebesked. ECB väntas för första gången på över ett år lämna styrräntorna oförändrade i väntan på klarhet kring hur Trumps tullpolitik påverkar inflationen. Enligt alla utom två av de ekonomer som tillfrågats av Bloomberg kommer inlåningsräntan att ligga kvar à 2 procent. De flesta bedömare tror fortfarande på en sänkning med 25 punkter i september, då nya inflationsprognoser för euroområdet presenteras och ett handelsavtal med USA kan ha kommit på plats.
På dagens makroagenda, förutom ECB:s räntebesked, står PMI för EMU och motsvarande siffra i USA.
De europeiska indexterminerna avancerar inför börsöppning. Londons FTSE Index noteras upp 0,5 procent, Tyska DAX-index upp 1,1 procent, franska CAC-index upp 1,4 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,8 procent.
Nyheter från kvällen
| – BEDRAGERIVÅG. Polisen i Bergslagen varnar för en ny våg av telefonbedrägerier riktade mot äldre. Bedragare utger sig för att vara från myndigheter och försöker lura till sig pengar. (SverigesRadio) – REKRYTERINGSGRUPP STOPPAD. En chattgrupp med 70 000 meddelanden på Snapchat som använts för att rekrytera unga till kriminella gäng har stängts ner, enligt polisen. (SverigesRadio) – FLER ARETSLÖSA. Finlands arbetslöshet steg till 10,2 % under andra kvartalet – en ökning med 0,9 procentenheter sedan förra året, enligt finska Statistikcentralen. (Yle) – VINDVARNING. SMHI förnyar lokala varningar för kraftiga tromber söder om Skåne – vindbyar upp till 25 m/s kan påverka kusttrafik och friluftsliv. (SVT) – MILJÖPOLITIK. Norges regering presenterar ny nationell plan för återställning av havsbandets ekosystem. Man satsar på marina naturreservat och kustområden. (NRK) – SAKNAS LÄRARE. Lärarbrist i Storbritannien förvärrar skolstressen när elever går miste om undervisning. (The Guardian) – PLASTDETEKTIV. Franska forskare lanserar nytt AI-verktyg för att upptäcka plastföroreningar i haven med drönarbaserad bildanalys – en lovande miljöinnovationen. (BBC) – KONSTUTSTÄLLNING. En ny utomhusutställning i Helsingfors kombinerar modern konst och historiska monument. Verken synliggör stadens arktiska kulturarv. (Yle) – SOMMARPLÅGA. Algblomningen sträcker sig över 800 km i Östersjön. SMHI kopplar den till ovanligt varma och soliga dagar och varnar för syrebrist under ytan. (SverigesRadio) – BRISTFÄLLIG. Microsoft bekräftar allvarlig sårbarhet i sin plattform SharePoint. Tusentals svenska organisationer kan ha komprometterats, rapporterar Ekot. (SverigesRadio.se) – SKOGSBRAND TURKIET. Skogsbrand nära Karabük i Turkiet utvecklas snabbt. Elden hotar egendom och flera skogsarbetare uppges saknade eller skadade. (SVT) – TUNG DELEGATION. EU:s toppnamn – Ursula von der Leyen och Charles Michel – besöker Kina i en diplomatisk manöver, där handel och mänskliga rättigheter står i fokus. (Yle) – FÄNGELSESTRAFF. Kvinna döms till 16 månaders fängelse för 55 grova bedrägerier i Karlstad. Straffen för denna typen av brott har successivt skärpts. (SVT) |
Bolagsnotiser
– Den tyska banken Deutsche Bank redovisar ett resultat efter skatt om 1,5 miljarder euro för det andra kvartalet 2025. Det var högre än analytikers förväntan som låg vid 1,3 miljarder euro, enligt S&P Global Market Intelligence. Under motsvarande kvartal i fjol gjorde banken en nettoförlust för aktieägarna på 143 miljoner euro. Intäkterna steg till 7,8 miljarder euro (7,6). Utfallet var något högre än förväntningarna om 7,7 miljarder euro. Kreditförlusterna var 423 miljoner euro, jämfört med 476 miljoner euro under motsvarande kvartal i fjol. Deutsche Banks utveckling under första kvartalet 2025 är i linje med målen för helåret 2025, enligt banken. “Trots en mer utmanande miljö under kvartalet levererade Deutsche Bank återigen en avkastning på materiellt eget kapital överstigande 10 procent, vilket visar på styrkorna i vår underliggande affärsmodell“, uppger Deutsche Banks vd Christian Sewing i delårsrapporten. Vinstnivån under andra kvartalet och första halvåret är de högsta för banken sedan 2007, påpekar han. “Det innebär att vi utvecklas i riktning att nå våra mål för 2025, och vi positionerar vår globala husbank för att växa ytterligare, inklusive att ytterligare höja utskiftningen av kapital till aktieägarna bortom 2025“, skriver Deutsche Bank-chefen.
Notiser från marknaden
– Republikanska budgetutskottsledamöter i USA:s representanthus röstade nyligen igenom ett förslag (33–25) om att döpa om de anrika operahuset Kennedy Center till “First Lady Melania Trump Opera House“. Förslaget ingår i budgetunderlaget för 2026 års kultur- och inrikesdepartement. Förespråkarna menar att Melania Trump som första dam visat engagemang för konst och kultur, särskilt genom sitt initiativ “Be Best“. Kritiker å andra sidan kallar förslaget ett partipolitiskt utspel i strid med Kennedy Centers ursprungliga syfte – att hedra president John F. Kennedy och främja konst utan politisk påverkan. Operahuset, invigt 1971, har aldrig tidigare varit föremål för namnändring. Förslaget kräver godkännande av hela representanthuset samt senaten, där det väntas möta motstånd och debatt över partigränserna.