De asiatiska börserna har präglats av tunn handel med svagt stigande kurser i Australien och rekyler i Kina. Japan höll helgdagsstängt. Shanghais CSI-index noteras ned 0,6 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1 procent och Sydneys ASX-index upp 0,40 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor driver sidledes. Tioåringen noteras fortsatt kring 4,13 procent, och tvååringen upp 5 punkter à 3,59 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,71 procent och tvååringen 1,90 procent.
Dollarn har tappat cirka 60 pips till 1,1805 mot euron, respektive 35 pips till 147,70 mot yenen. Kronan har återhämtat 5 öre till 9,35 mot dollarn, respektive ett öre till 11,04 mot euron. Oljeterminerna har backat en dollar. Brentkontraktet handlas kring 66,10 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 62,00 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 46,33 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
“Bias är fortsatt att ligga lång i amerikanska aktieindex. Jag ser få skäl, vare sig taktiska eller tekniska, att ändra den ståndpunkten, då nedgångar sannolikt blir grunda och väl understödda”, skrev Chris Weston på Pepperstone Group i en kommentar enligt Bloomberg News. Förväntan om fler räntesänkningar från Federal Reserve ger också stöd. Fed-chefen Jerome Powell ska tala klockan 18.35 svensk tid, om de ekonomiska utsikterna. Fed-guvernören Stephan Miran sade på måndagen att räntorna är för höga och förespråkade kraftiga sänkningar de kommande månaderna för att skydda arbetsmarknaden. Enligt honom har den neutrala räntan pressats ned. “Resultatet är att penningpolitiken är långt in i restriktivt territorium. Att låta de korta räntorna vara ungefär 2 procentenheter för strama riskerar att leda till onödiga uppsägningar och högre arbetslöshet“, sade han enligt Bloomberg News. I förra veckan var Miran den enda ledamoten som ville se en sänkning med 50 punkter, och han avslöjade också föga överraskande att han var den punkt i “dot plot” som ville se en räntesänkning med ytterligare 125 punkter i år. Medianprognosen pekar mot två sänkningar till. Andra är mer försiktiga. Beth Hammack, Fed-chef i Cleveland som röstar i FOMC nästa år, betonade att hon fortsatt har fullt fokus på inflationen och varnade för att centralbanken måste agera försiktigt med ytterligare räntesänkningar för att undvika att ekonomin överhettas. Alberto Musalem, Fed-chef i St Louis som i förra veckan röstade för en sänkning med 25 punkter, sade å sin sida att det finns begränsat utrymme för att sänka räntan under en tid av förhöjd inflation.
På dagens europeiska makroagenda står euroområdets preliminära PMI för september, där kombinerade PMI antas ha stigit till 51,1 från 51,0, vilket skulle vara fjärde månaden i rad med uppgång. För svensk del riktas blickarna mot Riksbankens räntebesked klockan 9.30, som är ovanligt ovisst och spännande. I Infronts enkät spår sju av tolv bedömare att räntan lämnas oförändrad, medan övriga ser en sänkning med 25 punkter. SEB:s egen handlarenkät visade att en knapp majoritet tror att Riksbanken sänker räntan med 25 punkter nu. I deras investerarenkät i förra veckan spådde däremot 64 procent en oförändrad ränta denna vecka. Danske Bank tror att Riksbanken lämnar räntan oförändrad nu. “Inflationen är för hög, budgeten är mer expansiv än förväntat och konjunktursignalerna har förbättrats“, skriver de. När till exempel det utökade ROT-avdraget räknas bort landar dessutom KPI-KS (inflation med konstant skatt) à 3,5 procent, snabbt stigande och med en bekymmersam trend. Dessutom är vi nu uppe i 44 månader med en kärninflation på över 2 procent. Samtidigt tycks Riksbanken, liksom Fed, vara mer orolig för en svag arbetsmarknad än för hög inflation. “Vi räknar därför med att de håller dörren öppen för en räntesänkning med en framtung räntebana, och att en sänkning materialiseras i november då direktionen, om allt går som förväntat, har fått ett par lägre inflationsutfall“, skriver Danske Bank.
De europeiska indexterminerna avancerar inför börsöppning. I skrivande stund noteras Londons FTSE Index upp 0,1 procent, Tyska DAX-index upp 0,35 procent, franska CAC-index upp 0,25 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,2 procent.
Nyheter från kvällen
| – BRETT ERKÄNNANDE. Fler länder ansluter till helgens erkännanden av Palestina och lyfter tvåstatslösningen som mål. Portugal meddelade sitt erkännande under söndagskvällen. (SvD) – STÖRST I KYRKOVALET. Socialdemokraterna ser ut att bli klart största nomineringsgrupp enligt preliminära siffror, medan valdeltagandet sjunker jämfört med 2021. De Gröna går fram i flera stift. (Omni) – BOMBSKYDDET TILL LJUNGBY. Nationella bombskyddet kallades till en plats i Ljungby efter larm om misstänkt farligt föremål. Området spärrades av i väntan på teknisk undersökning. (Omni) – HANDGRANAT I VÄSTERÅS. En misstänkt handgranat hittades vid en lekpark och inrymning genomfördes i närområdet. Föremålet oskadliggjordes och avspärrningarna hävdes senare på kvällen. (SvD) – TECKNAR STORKONTRAKT. Mobiloperatören VodafoneThree tecknar avtal med Ericsson och Nokia om utbyggnad av brittiskt mobilnät. Affären stärker svensk telekoms fotfäste på en nyckelmarknad. (Omni) – RÄNTAN I FOKUS. Inför veckans räntebesked är experterna splittrade om Riksbanken sänker eller avvaktar, med blandade signaler från inflations- och konjunkturdata. Marknaden prisar in fler Fed-sänkningar i år. (Omni) – BUFFETT SÄLJER BYD. Berkshire Hathaway har avyttrat det sista innehavet i BYD efter år av nedtrappning. Affären ses som ännu ett tecken på skiftande syn på Kinas elbilssektor. (Omni) – TVÅ GRIPNA. Två personer greps igår efter att fastigheter kopplade till ett HVB-hem i Nordingrå brann. Polisen utreder misstänkt mordbrand, inga personskador rapporterade. (SvD) – FARM AID. Neil Young, Willie Nelson och Bob Dylan uppträdde på välgörenhetsgalan Farm Aid till stöd för amerikanska lantbrukare. Den 40:e upplagan lockade storpublik. (Omni) – UKRAINSK ATTACK. Tre personer rapporteras döda och flera skadade efter en ukrainsk drönarattack mot Krim enligt ryska uppgifter. Flera byggnader ska ha skadats i kuststäder. (SvD) – REGNKAOS I KATALONIEN. Kraftiga skyfall orsakade översvämningar, trafikstörningar och minst ett dödsfall i nordöstra Spanien. Ovädret slog även mot södra Frankrike med strömavbrott och inställda flyg. (SvD) – TIKTOKAFFÄR. Trump uppger att Rupert och Lachlan Murdoch sannolikt ingår i den investerargrupp som vill köpa Tiktok i USA. Fler stora namn påstås vara involverade. (SvD)– NÄSTA GENERATIONENS FÖRSVAR. Försvaret letar efter nästa generations stridsfordon, som ska ersätta Stridsfordon 90. I Hägglunds vapenfabrik finns redan framtidstankar om elektromagnetisk puls och laservapen. (DN) – JOBBEN. Arbetsmarknaden hårdnar och med det även kampen om att vara Sveriges jobbparti. Sysselsättningen är nu en lika viktig väljarfråga som sjukvård och invandring, visar en mätning från Demoskop. (SvD) – MILJÖN. Ett år före riksdagsvalet 2026 vill företagsnätverket Hagainitiativet skicka en uppmaning till alla politiska partier: Gör klimatpolitiken till en central del av er strategi för Sveriges framtida konkurrenskraft. (DI) – VINNARE. Barnfamiljer som bor i hus är de främsta vinnarna i regeringens budget enligt Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, men alla får en del av kakan. (SvD) – NY STRATEGI. Aldrig tidigare har så många bostäder sålts under utgångspris enligt Hemnet. Men bakom statistiken döljer sig främst en förändrad förhandlingsstrategi, snarare än fyndpriser för köparna. (SvD) – LÄGRE ELPRISER. Starkt vindläge och mildare temperaturer pressar spotpriserna i SE1–SE3, medan SE4 ligger högre men väntas falla under kvällstimmarna enligt prognoser. (SVT) – NATOÖVNING. Svenska förband tränar med allierade i Nordkalotten med fokus på luftvärn och logistik, vilket stärker samverkan, uthållighet och vinterförmåga. (DN) – PRESSADE BYGGBOLAG. Orderstockar tunnas ut i bostadsbyggandet medan anläggning och offentliga projekt haltar. Branschen flaggar för fler konkurser under hösten. (SvD) – SJUKVÅRDSKÖER. Regioner inför extra kvällspass och samarbete över länsgränser för att kapa operationsköer; personalbrist kvarstår som största flaskhals i vården. (SVT) – CYBERHOT MOT KOMMUNER. Flera kommuner rapporterar ökade intrångsförsök mot e-post och journalsystem. MSB betonar segmentering, flerfaktorsinloggning och frekventa backuper som nyckelåtgärder. (SR) – ANDRAHANDSHYROR. Bostadsbrist driver upp andrahandshyror i storstäderna; Hyresgästföreningen varnar för att unga trängs ut när fler ombildningar planeras. (DN) – UKRAINA. Drönarattacker mot logistikknutpunkter rapporteras samtidigt som markstrider fortsätter; bägge sidor uppger nedskjutningar och mindre positionsförändringar. (AP) – GAZA. Intensiva urbanstrider och brist på förnödenheter försvårar hjälpkonvojer; regionala medlare försöker få till humanitära pauser. (BBC) – REGELVERK. EU går vidare med skärpta regler för AI-modeller och plattformars ansvar; branschen varnar för högre kostnader och långsammare införande. (The Guardian) |
Bolagsnotiser
– Ericssons styrelse är nära att fatta beslut om att inleda ett återköpsprogram, vilket i så fall skulle vara det första för telekombolaget. Det erfar EFN. “Det mest sannolika är att styrelsen går på linjen med återköp“, säger en “välplacerad” källa till EFN. Om Ericssons styrelse fattar beslut om återköp måste det godkännas av aktieägarna, antingen vid den ordinarie bolagsstämman i vår eller vid en extrastämma. Vid halvårsskiftet i år hade Ericsson en nettokassa om cirka 36 miljarder kronor.
– Intresset för erbjudandet i Meds Apotek i samband med noteringen på First Noth har varit mycket stort och erbjudandet blev kraftigt övertecknat. Det framgår av ett pressmeddelande. Handel med aktier i Meds Apotek på Nasdaq First North Premier Growth Market inleds idag, tisdagen den 23 september. Priset i erbjudandet var, som tidigare kommunicerats, 53 kronor per aktie motsvarande ett värde på samtliga utestående aktier i Meds om cirka 1.017 miljoner kronor under antagande att övertilldelningsoptionen nyttjas till fullo.
Notiser från marknaden
– EU och Indonesien har slutit ett handelsavtal som kommer att avskaffa eller nästan helt eliminera tullar på nästan alla varor. Det rapporterar Bloomberg News. Avtalet kommer att ta bort restriktioner för transaktioner med viktiga råvaror, enligt EU:s handelschef Maros Sefcovic. Europeiska exportörer kommer att spara omkring 600 miljoner euro i tullar till följd av avtalet, sade han. “Vi öppnar verkligen ett nytt kapitel av enorm betydelse. Vår handel med Indonesien låg verkligen under sin potential” med tanke på att Sydostasiens största ekonomi är större än Vietnam, Filippinerna och Thailand tillsammans, sade han. Ett avtal med Jakarta skulle spela en viktig roll i unionens ansträngningar att diversifiera sina leveranskedjor, särskilt för råmaterial, samt att öppna nya marknader i ljuset av de 15-procentiga tullar som USA, EU:s största handelspartner, har infört på de flesta EU-exporter. EU-tjänstemän har intensifierat förhandlingarna med några av världens största ekonomier, inklusive Indien, och har avslutat samtalen med Sydamerikas Mercosur-bloc, som omfattar Brasilien och Argentina. EU har också trappat upp förhandlingarna med Vietnam, Filippinerna och Thailand. Avtalet kommer att sänka tullarna till noll på 96 procent av varorna inom fem år. Det förväntas öka EU:s export till Indonesien med minst 30 procent, eller cirka 3 miljarder euro.
– En expertgrupp bestående av 40 forskare inom alzheimersområdet vill se koordinerade globala åtgärder mot den dödliga demenssjukdomen alzheimers. Bakgrunden till uppmaningen ligger i en önskan att den snabba vetenskapliga utvecklingen inom Alzheimers sjukdom matchas av reformer hos vårdgivare, riktlinjer och samhällsnivå. Det framgår av ett antal vetenskapliga artiklar i den ansedda tidskriften The Lancet. Uppmaningen till dessa åtgärder bör enligt vad professorn och överläkaren Henrik Zetterberg säger till Nyhetsbyrån Direkt göras “för att se till att det blir rätt på lite olika ställen i världen så att man inte gör på en massa olika sätt. Nu börjar man lära sig mer om hur alzheimers uppkommer och att det är viktigt att gå in tidigt i nära anslutning till symtomdebut och vilka tester man ska använda för att få läkemedel till rätt patient i rätt tid. Där behövs det lite koordinering, men metoderna för detta finns redan“. Henrik Zetterberg har ägnat 20 år åt forskning om Alzheimers sjukdom och är ett mycket välrenommerat namn inom sitt fält. Alzheimersprofessorn påtalar vikten av att dessa åtgärder även införs i Sverige. “Vi kan tillsammans globalt ta nästa steg för att göra behandlingar mot Alzheimers sjukdom tillgängliga och bättre“, säger Henrik Zetterberg och tillägger “i Sverige ligger vi efter så det är en väldigt viktig nyhet för Sverige för nu har vi ännu inte tillgång till de här anti-amyloidantikropparna som har kommit och har visat sig fungera ganska bra“. Bland anti-amyloidantikropparna finns läkemedlen Kisunla från Eli Lilly och Leqembi från Bioarctic. Dessa läkemedel är sedan tidigare godkända på flera håll i världen, men däremot inte i Sverige. “I dagsläget finns det läkemedel för patienter som har tidig Alzheimers sjukdom om man inte har kontraindikationer för de här. Läkemedlen har också lite biverkningar. De här läkemedlen går att använda och kan på ett kliniskt relevant sätt bromsa upp sjukdomen. Det blir tydligare och tydligare från andra delar världen där man gör det i klinisk rutin att det är värdefullt. Men det botar inte sjukdomen och det är en diskussionspunkt. Det kommer att komma bättre läkemedel i framtiden också. Men det svåra nu är vad man ska göra i dag och då tycker jag att det skulle vara fint om vi kunde börja använda de här nya läkemedlen i Sverige för att få någonting till våra patienter så att vi bara inte låter dem vänta på att bli sämre“, säger Henrik Zetterberg.