De asiatiska marknaderna har reagerat med besinning på USA:s begynnande shutdown, samtidigt som Kinas börser höll helgstängt på grund av Gylllene Veckan. Sydneys ASX-index stängde ned 0,02 procent och Tokyos Nikkei-index ned 0,85 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit marginellt. Tioåringen noteras à 4,16 procent, och tvååringen 3,61 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,70 procent och tvååringen 1,91 procent.
Dollarn har tappat 25 pips till 1,1770 mot euron, respektive 90 pips till 147,20 mot yenen. Kronan är oförändrad kring 9,39 mot dollarn, och har tappat två öre till 11,05 mot euron. Oljeterminerna har sjunkit ytterligare drygt 50 cent. Brentkontraktet handlas kring 66,25 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 62,50 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 103,40 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
De amerikanska börsterminerna har backat efter att kongressen inte kunnat enas om en tillfällig finansiering av statlig verksamhet, och en ”shutdown” inleddes. Nedstängningen blev ett faktum när senaten avvisat en kortsiktig utgiftsåtgärd som skulle ha hållit den statliga verksamheten flytande i ytterligare några veckor. Omröstningen med 55 röster mot 45 säkerställde i praktiken att statliga myndigheter kommer att behöva avbryta alla utom “nödvändiga” aktiviteter, vilket stör allt från flygresor till fredagens stundande jobbrapport. Vita husets budgetkontor instruerade myndigheter att “verkställa sina planer för en ordnad nedstängning“, rapporterar Bloomberg News. Upp emot 750.000 federala anställda kan permitteras tillfälligt, även om president Trump inte går vidare med permanenta uppsägningar, enligt uppskattningar från det opartiska kongressbudgetkontoret.
Investerare oroas för att försenad publicering av viktig statistik skulle göra Federal Reserves bana för räntesänkningar mer osäker. Statistik som är i farozonen är nyanmälda arbetslösa på torsdagen, men framförallt den tongivande jobbrapporten som är schemalagd att publiceras på fredag. Om konflikten blir långvarig, berörs KPI den 15 oktober och detaljhandel och PPI den 16 oktober. Däremot påverkas inte data från privata institut, som ADP och NAR, utan den kan fortsatt publiceras.
Fed-chefen i Chicago, Austan Goolsbee, sade i en kommentar under natten mot onsdagen att effekten på ekonomin av en nedstängning av statliga myndigheter i USA beror på dess utbredning och duration. De flesta nedstängningar har historiskt sett inte varat länge och deras inverkan har varit begränsad, sade Goolsbee vid ett evenemang om den amerikanska jordbruksekonomin på Chicagos centralbank. Han tillade att Fed-företrädare kommer att behöva leta efter alternativa datakällor att överväga vid sitt policymöte den 16–17 oktober om kommande regeringsrapporter om jobb, inflation och andra aspekter av ekonomin ställs in på grund av en nedstängning av regeringen. En nedstängning skulle vara den första sedan 2018-2019, då finansieringen till regeringen upphörde i fem veckor, inklusive nyårsdagen, under Trumps första mandatperiod.
Bank of Japans kvartalsvisa Tankan-rapport visade att de stora japanska industriföretagens bedömning av konjunkturläget steg under det tredje kvartalet. Index för stora företag inom tillverkningsindustrin steg till 14 under det tredje kvartalet jämfört med 13 föregående kvartal. Företagen hade i den förra undersökningen väntat sig ett index om 12. Väntat enligt Trading Economics konsensusprognos var 15, och för nästkommande kvartal ser de stora industriföretagen nu ett index på 12. “Den senaste Tankan-undersökningen bekräftar att Japans ekonomi rycker på axlarna åt handelsspänningarna och stöder vår länge hållna uppfattning att Bank of Japan kommer att återuppta sin åtstramningscykel denna månad“, sade Marcel Thieliant, chef för Asien-Stillahavsområdet på Capital Economics, till Reuters. Inköpschefsindex för den japanska tillverkningsindustrin uppmätte 48,5 i september, ned från 49,7 föregående månad, enligt definitiv statistik. Det preliminära utfallet var 48,4.
På dagens europeiska makroschema står eurozonens preliminära inflationssiffror, där inflationstakten väntas stiga till 2,2 från 2,0 procent, och kärninflationen förbli 2,3 procent. Därtill publiceras definitiv industri-PMI för euroområdet och från Tyskland VDMA:s maskinorder. Här hemma publicerar Silf/Swedbank sitt industri-PMI för september och Mobility Sweden nybilsregistreringar för samma månad. I eftermiddag publiceras USA-data som ADP privat sysselsättning, definitivt industri-PMI samt ISM industri-PMI, alla för september.
De europeiska indexterminerna backar något inför börsöppning. I skrivande stund noteras Londons FTSE Index ned 0,1 procent, Tyska DAX-index ned 0,15 procent, franska CAC-index +/- noll procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,25 procent.
Nyheter från kvällen
| – TRAFIKVERKET. Flera järnvägs- och vägbyggen rensas bort i Trafikverkets nya plan för 1.200 miljarder. Samtidigt får en del politiskt beslutade jätteprojekt vara kvar – trots att de är olönsamma. (SvD) – ARBETSMARKNADEN. Svälj stoltheten, justera kursen och gör rätt. Lyssna på aktörerna på arbetsmarknaden som möter verkligheten varje dag, där finns de bästa lösningarna, skriver Göran Arrius, ordförande för Saco och Therese Svanström, ordförande för TCO. Enligt dem är det “tondövt” att införa fyrkantiga lönetrösklar och bristyrkeslistor i en tid som kräver lyhördhet och flexibilitet. (DI Debatt) – CENTERN. Centerpartiet föreslår i sin budgetmotion en bonus för leasing av miljövänliga bilar, så att kostnaden blir 1 500 kronor i månaden per hushåll. Det ska hjälpa Sverige att nå vissa av de klimatmål till 2030 som nu ser ut att missas med bred marginal. Kostnaden beräknas till 5 miljarder kronor. (SvD) – HANDELSTULLAR. USA:s nya 100-procentiga läkemedelstullar har trätt i kraft, med undantag för bolag som bygger fabrik i landet. Effekten på europeiska priser följs noga av branschen. (SVT) – STREJK. Frankrikes kärnkraftsbolag har fått varsel om dygnslång strejk från ikväll, vilket kan pressa energiutbudet men väntas ge begränsad effekt nationellt. Läget övervakas av energimarknaden. (Reuters) – INSATS FÖR HAVSÖRINGEN. Nära 10 000 invasiva signalkräftor har fångats i Åvaån på en månad för att rädda havsöringen. Insatsen fördubblar fjolårets resultat. (SVT) – OMSTÖPNING. Från i dag blir a-kassan helt inkomstbaserad för första gången på 40 år. Ersättningen trappas ned efter 100 dagar. (DN) – REDO ATT SVARA USA. Handelsministern betonar att EU snabbt kan svara om USA bryter läkemedelsuppgörelsen. Ett pausat paket finns för omedelbar aktivering. (Omni Ekonomi) – VARDAGSSKADOR ÖKAR. En röntgenchef varnar för allvarliga elsparkcykelolyckor, men motsätter sig en total avveckling av hyrcyklar. Tydligare regler och skyddsutrustning är att föredra. (SVT) – TILLSLAG MOT GÄNG. Ny lag gör att Tullverket kan ta lyxbilar, klockor och kontanter utan direkt brottsmisstanke. Miljonbeslag har redan gjorts på några dagar. (SVT) – JÄRNVÄGSLAGER. 87 000 begagnade betongsliprar lagras i Arvidsjaur för att stärka beredskapen och sänka kostnader. Återbruket minskar även klimatpåverkan. (SVT) – YOUTUBE-UPPGÖRELSE. Plattformen går med på att betala 22 miljoner dollar till President Trump efter tvist om avstängt konto. Beloppet framgår av domstolshandling. (Omni Ekonomi) |
Bolagsnotiser
– Embracers och Asmodees styrelseordförande och största ägare Lars Wingefors har köpt 289.966 A-aktier och 168.186 B-aktier i båda bolagen, enligt Finansinspektionens insynsregister. Köpen i Embracer gjordes utanför handelsplats till kursen 104,12 kronor per både A- och B-aktie och var därmed värda totalt 47,7 miljoner kronor. Även köpen i Asmodee gjordes utanför handelsplats, till kursen 119,63 kronor per aktie och var totalt värda 54,8 miljoner kronor. De förvärvade aktieposterna av både A- och B-aktier motsvarar Lumarisimo AB:s innehav i båda bolagen per den 8 september, enligt ägardatatjänsten Holdings. Lumarisimo AB, som var enda övriga innehavare av A-aktier i Embracer, kontrolleras av bolagets medgrundare Pelle Lundborg.
– Fjällturismbolaget Skistar redovisar ett rörelseresultat om -310 miljoner kronor (-279) för det fjärde kvartalet (juni-augusti) i det brutna räkenskapsåret 2024/2025. Nettoomsättningen uppgick till 226 miljoner kronor (339). Resultatet efter skatt uppgick till -262 miljoner kronor (-273). Resultatet per aktie uppgick till -3,35 kronor (-3,49). En utdelning om 3,00 kronor per aktie föreslås för helåret 2024/2025 (2:80). Skistar meddelar ett bokningsläge som ligger en 2 procent lägre för kommande vintersäsong 2025/2026 jämfört med samma period föregående år. Det framgår av bokslutet för 2024/2025.ar lovat att gå in med drygt en halv miljard kronor framöver, varav ungefär 180 miljoner kronor sköts till redan i maj, fram till att Mathem når lönsamhet, enligt tidningen.
Notiser från marknaden
– För att Sverige långsiktigt ska kunna öka sitt välstånd bör regeringen bland annat höja bensinskatten, slopa ROT-avdraget, sänka den statliga inkomstskatten, skärpa kontrollerna inom välfärden och harmonisera klimatmålen med EU:s. Det skriver företrädare för regeringens Produktivitetskommission på DN Debatt på onsdagen. Deras slutbetänkande ska lämnas över till finansminister Elisabeth Svantesson senare på onsdagen. De konstaterar att Sverige egentligen har goda förutsättningar för tillväxt, men att det också finns stora problem. Sverige har sedan finanskrisen 2008–2009 haft en lägre produktivitetstillväxt än vad vi hade åren före. Detsamma gäller för flera andra länder. “Vår analys visar att man med rätt åtgärder kan förbättra situationen. Sverige har i grunden goda förutsättningar för en stark produktivitetstillväxt, både i näringslivet och i offentlig sektor. Vi har bra kapitalmarknader, en relativt välfungerande arbetsmarknad och god konkurrens i de flesta sektorer. Sverige är därtill ett av världens mest innovativa länder med ett starkt entreprenörskap. Grundläggande omvandlingstryck och drivkrafter för utbildning, arbete och investeringar är på plats“, skriver de. Samtidigt finns det förbättringspotential, och på vissa områden finns så betydande problem att behovet av åtgärder är om inte akut så åtminstone brådskande. I sitt tidigare delbetänkande 2024 lade de förslag om bland annat transporter, byggande, regelförenklingar och utbildning. Nu följer de upp med förslag som rör områdena kriminalitet, forskning och innovation, digitalisering och AI, arbetsmarknaden, kapitalförsörjningen, klimatpolitiken, energiförsörjningen, bostadsmarknaden, offentlig sektor samt hälso- och sjukvården.