De asiatiska börserna går mot en blandad veckoavslutning. Shanghais kompositindex noteras upp cirka 1,1 procent, Sydneys ASX 200 stängde upp 0,2 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned cirka 0,25 procent och Tokyobörsens Nikkei 225 ned 1,05 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor är i stort sett stabila efter gårdagens nedgång. Tioåringen handlas kring 4,10 procent och tvååringen runt 3,50 procent. Den svenska tioårsräntan ligger på morgonen nära 2,8 procent och tvååringen kring 2,1 procent. Kronan noteras kring 9,41 mot dollarn respektive 10,97 mot euron.
Marknadssentimentet fick en törn i Japan efter rapporter om svag konsumtion och att hushållens utgifter sjönk i oktober med den snabbaste takten på nästan två år. Samtidigt steg avkastningen på tioåriga japanska statsobligationer till 1,94 procent — den högsta nivån sedan 2007 — vilket spätt på spekulationer om att Bank of Japan (BoJ) kan höja räntan redan i december.
USA:s finanspolitiska kurs kan bli mer expansiv än väntat under 2026. Under gårdagskvällen signalerade flera ledande republikaner att en större skattesänkningsagenda kan läggas fram redan i januari, ett besked som pressade de amerikanska långräntorna något uppåt innan de stabiliserades. Investerare fruktar att omfattande skattesänkningar i kombination med fortsatt hög statsskuld kan tvinga fram större obligationsutgivning under första kvartalet — något som historiskt lett till ökade premier på räntemarknaden och volatilitet i aktiemarknaden. Flera strateger varnar nu för att skuldfrågan åter kan bli en politisk stridsfråga och en marknadsrisk: ”Det är svårt att se hur finanspolitiken kan förbli expansiv utan att det påverkar avkastningskurvan”, sade en senior räntestrateg vid en större amerikansk investmentbank under torsdagen. För investerare innebär detta att utsikterna för amerikanska räntor kan bli mer binära: antingen en tydlig Fed-sänkning i december — eller ett finanspolitiskt bakslag som ritar om utsikterna för hela första halvåret 2026.
Tillsvidare riktas dock marknadsfokus mot nästa veckas amerikanska räntebeslut. Under gårdagen steg globala aktieindex efter svaga arbetsmarknadsdata, och amerikanska statsobligationsräntor sjönk — tioåringen handlas runt 4,06 procent och tvååringen nära 3,49 procent. Enligt CME-FedWatch prissätts nu en räntesänkning vid nästa möte till nära 90 procent. Detta skapar positiva förutsättningar för global riskaptit — något som även kan få genomslag i Europa och Sverige, särskilt om dollarn försvagas och kapital söker högre avkastning utomlands.
Swedbank meddelade idag att man planerar att minska sin exponering mot svenska aktier under 2026 till förmån för tillväxtmarknader. Detta kan tolkas som en signal om att svenska bolag — trots stabila fundamenta — ses som mer riskfyllda på kort sikt, vilket kan dämpa riskviljan på Stockholmsbörsen om fler stora aktörer följer efter.
Europeiska indexterminer pekar mot en öppning runt nollstrecket. I skrivande stund noteras FTSE 100 +/- noll procent, DAX Index upp 0,15 procent, CAC 40 upp 0,35 procent och OMXS30 upp 0,1 procent.
Nyheter från kvällen
| – OMSTRUKTURERAR. Nato lägger de nordiska länderna under Joint Force Command Norfolk för att stärka säkerheten i Arktis och Nordsjön. Beslutet betonar transatlantisk samordning. (Reuters) – TYSKA JAKTPLAN. Fem Eurofighter och cirka 150 soldater från Tyskland stationeras i Polen inom Eastern Sentry, efter drönarkränkningar i höstas. Utsändningen pågår till mars 2026. (Reuters) – AVVISAR PLAN. Kreml kallar delar av en amerikansk fredsplan för oacceptabla och tonar ned möjligheten till snar uppgörelse. Uttalandet signalerar fortsatt låsning. (AP) – SPRÄNGNING. En port sprängdes vid ett flerfamiljshus strax efter midnatt i centrala Göteborg; inga personskador rapporteras. Polis utreder grov allmänfarlig ödeläggelse. (SVT) – ÖPPNAR I NYA ZEELAND. IKEA har öppnat sin första butik i Nya Zeeland och går in på sin 64:e marknad; invigningen i Auckland drog storpublik och 500 nyanställda. (Reuters) – SLOG UT ELFÖRSÖRJNING. Ryska attacker slog ut el och värme för tiotusentals i södra Ukraina, särskilt i Odesa och Cherson; energibolag arbetar med återställning. (Reuters) – TURKIET MARKERAR. Turkiet har kallat in både ryska och ukrainska diplomater efter incidenter i Svarta havet som berört landets ekonomiska zon. (Reuters) – SKYDDA ENERGIROUTER. Turkiets energiminister uppmanar parterna att hålla energiinfrastruktur utanför kriget efter attacker mot tankfartyg nära turkisk kust. (Reuters) – VENEZUELA-INSATS GRANSKAS. En amerikansk amiral förnekar “skjut för att döda”-order avseende det uppmärksammade tillslaget i venezuelanskt vatten. Kongressen kräver transparens. (AP) – GRÖNDAL MORDFÖRSÖK. En ung man hittades svårt skadad i Gröndal i natt; polisen utreder misstänkt mordförsök och söker vittnen. (SVT) – EFN-KONFLIKT. Rapporter om uppsägningar och frågor om redaktionellt oberoende på Handelsbankens ekonomikanal EFN skapar oro bland medarbetarna. (SvD) |
Bolagsnotiser
– Afrys dotterbolag Advansia har fått ett ramavtal med Helse Sør-Øst RHF för projektledningstjänster, som uppges vara den största av Norges fyra regionala hälsoföretag. Det framgår av ett pressmeddelande. Det nya ramavtalet omfattar stora sjukhusprojekt såsom Nya Aker sjukhus och Nya Rikshospitalet. Det inkluderar även andra sjukhusprojekt som initieras av Helse Sør-Øst eller dess anslutna sjukvårdsorganisationer. Avtalet har en löptid på två år, med möjlighet till förlängning i ytterligare fyra år. Totalt har fyra företag tilldelats ramavtalet, och det totala uppskattade värdet för alla avtal är cirka 1,9 miljarder kronor. Ordervärdet för Afry offentliggörs inte.
– Ikea ska tillverka fler produkter på amerikansk mark för att ducka president Trumps tullar. Det rapporterar Reuters. Ikea har under det senaste decenniet minskat sin produktion i USA. Inter Ikea group – som äger varumärket – har tidigare drivit en fabrik i Virginia men stängde den 2019 och flyttade då tillbaka produktionen till Europa. I nuläget tillverkas endast 15 procent av Ikeas sålda produkter på den amerikanska marknaden i USA, jämfört med 70 procent i Europa. Efter att president Donald Trumps tullar drivit upp kostnaderna för att importera bland annat soffor och bokhyllor meddelar dock möbeljätten att produktionen i USA ska ökas igen. ”Vi utformar vårt leveranskedjenätverk för att bli mycket mer motståndskraftigt, robust och snabbt att reagera”, säger Susanne Waidzunas, global inköpschef på Inter Ikea, till Reuters. Beslutet har fattats även i syfte att stödja möbeljättens expansion i USA, som är bolagets näst största marknad. ”Ju närmare vi kan tillverka, desto snabbare kan vi reagera ur ett försörjningsperspektiv – både när efterfrågan ökar och när den minskar”, säger Susanne Waidzunas. Reuters skriver vidare att beslutet kommer lägligt för möbeljätten, efter att försäljningen har minskat två år i rad som en följd av sänkta priser, varpå bolaget har tvingats höja priserna på vissa produkter i USA för att kompensera för högre tullavgifter.
Notiser från marknaden
– Ett avgörande steg togs under natten när kongressen och Vita huset nådde en överenskommelse om en tillfällig budgetförlängning som håller den federala statsapparaten igång till slutet av mars 2026. Avtalet kommer efter veckor av politisk osäkerhet och är tänkt att undvika en återgång till nedstängning — något som tidigare skapat stark volatilitet på både aktie- och räntemarknaderna. Enligt Vita huset garanterar det nya finanspaketet fortsatt utbetalning av sociala förmåner, löner till statligt anställda och finansiering av försvarsuppdrag, vilket förväntas stabilisera statens likviditet och minska risken för uppskjutna statsutskrifter. Marknaden tog emot beskedet positivt: amerikanska statsobligationsräntor noterade en marginell nedgång, och investerare ökade sin exponering mot aktier — särskilt inom teknologi och konsumtion.