Sidledes handel

09 December 2025

Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit avvaktande inför Federal Reserves stundande räntebeslut. Shanghai CSI Index noteras ned 0,5 procent, Hongkongs Hang Seng Index ned 0,8 procent, Sydneys ASX Index ned 0,06 procent, och Nikkei 225 i Tokyo upp 0,14 procent.
 
Amerikanska statsobligationsräntor ligger kvar i nivå med gårdagens prisintervall. Tioåringen handlas omkring 4,10 procent och tvååringen kring 3,50 procent. Den svenska tioåriga statsobligationen handlas runt 2,82 procent, och tvååringen ligger nära 2,15 procent.
 
Riskaptiten i Asien växlade fortsatt medan investerare vägde gårdagens svagare tech-utveckling i USA mot en stabilare räntemarknad. Särskilt i Tokyo och Hongkong har handeln präglats av sektorrotationer, där tunga techbolag pressades medan banker och värdebolag fick medvind. Flera asiatiska förvaltare påpekar att yenens nuvarande volatilitet gör handeln ovanligt kortsiktig, och investmentbanken Goldman Sachs skrev i en morgonkommentar att ”sentimentet i Asien är mer datakänslig än vanligt, eftersom penningpolitisk osäkerhet sammanfaller med svagare makroflöden”.
 
I USA skiftar fokus alltmer mot den politiska risken. Vita husets ansträngningar för att säkra finansiering inför nästa budgetomgång — samtidigt som kongressen är splittrad — börjar nu synas i kreditspreadarna som breddats de senaste två dagarna. För investerare innebär detta att räntemarknaden åter blivit en grogrund för osäkerhet. Morgan Stanley noterade inatt att ”risken för perioder av plötslig volatilitet är högre än vad VIX indikerar”, och pekade på att flera pensionsfonder har reducerat taktiska aktiepositioner inför stundande data.
 
Uppgifter gör gällande att rysk export har ökat via alternativa logistikkanaler, vilket pressar Brent-priset något och lett till oro att EU:s importberoende ånyo kan hamna i centrum. Sent igår kväll kom ytterligare en geopolitisk signal från USA, då administrationen öppet diskuterade att införa nya sekundära sanktioner riktade mot banker i tredje land som underlättar handel med ryska råvaror. Förslaget ligger fortfarande på beredningsnivå, men själva diskussionen har skapat oro inom den europeiska finansbranschen eftersom flera EU-banker indirekt har exponering via handelsfinansiering. En strateg vid Wells Fargo konstaterade att ”risken för oavsiktliga följdeffekter på dollarlikviditeten i Europa är högre än marknaden prissätter”. I förlängningen skulle detta kunna bidra till ökad friktion i råvaru- och energiflöden — som i sin tur kan öka volatiliteten i både valutor och statsobligationer när veckan går mot sitt slut.
 
I Sverige riktas blickarna alltmer mot den kommande vågen av Q4-prognoser från storbolagen, efter att flera banker och verkstadsbolag under veckan signalerat en tydlig inbromsning i orderingång från Europa. Detta sammanfaller med stigande elpriser i elområdena SE3 och SE4, vilket skapat ny oro kring kostnadsbilden för energiintensiva bolag. Flera analytiker, bland annat på Nordea, framhåller att kronans senaste förstärkning kan ge ett visst stöd till importörer men samtidigt pressa exportbolagens marginaler om prisbilden fortsätter att vara svag globalt. Det märks redan i terminsmarknaden, där investerare viktat upp exponeringen mot defensiva svenska tillgångar, särskilt telekom och hälsovård, inför en potentiellt volatil december.

Europeiska indexterminer pendlar kring nollstrecket inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE 100 +/- noll procent, DAX +0,1 procent och CAC 40 +0,1 procent, och OMXS30 upp 0,1 procent.

Nyheter från kvällen

– ÅLDERSGRÄNS. Australien blir först i världen att förbjuda barn under 16 år på sociala plattformar som Tiktok, Instagram och Youtube. Regeringen hänvisar till barns psykiska hälsa. (Reuters)
– NY MEDALJ. Försvarsdepartementet i Moskva föreslår en ny medalj till dem som hämtar stupade i stridszoner. Bedömare ser det som ett sällsynt erkännande av stora förluster. (Reuters)
– ENAD MIGRATIONSPOLICY. Medlemsländerna har enats om förhandlingspositioner för nya asyl- och återvändandelagar. Syftet är snabbare processer och gemensamma kriterier. (Reuters)
– STRÖMAVBROTT. Drönarattacker sent igår mot staden Sumy i nordöstra Ukraina orsakade omfattande evakueringar och elavbrott. Guvernören varnar för följdskador på infrastruktur. (Reuters)
– FREDSSAMTAL. Zelenskyj mötte brittiska, franska och tyska ledare i London för att diskutera det amerikanska fredsramverket. Ukraina avisar planer på att avträda territorium i en uppgörelse. Vidare samtal med USA väntar. (Politico)
– SKJUTNING I OSLO. Skott avlossades inne på köpcentrumet Storo i Oslo; ingen skadades och en ung man greps på plats. (SVT)
– JORDBÄVNING. En kraftig jordbävning (7,5) skadade igår minst 23 personer i norra Japan och utlöste mindre tsunamivågor. (AP)
– TULLHOT. President Trump hotar med tullar mot Mexiko efter tvist om vattenleveranser. Mexikanska reaktioner inväntas. (DN)
– THAILAND LUFTANFALL. Thailand bekräftar flyganfall mot mål nära gränsen till Kambodja efter nya strider; båda sidor anklagar varandra för upptrappningen. (The Guardian)
– FÖRGIFTNING. Personal misstänks ha förgiftats på Akademiska sjukhuset; en person är anhållen och utredningen pågår. (SVT)
– MORDUTREDNING. En man i 60-årsåldern och en kvinna i 50-årsåldern begärs häktade efter att kvarlevor hittats i en brandhärjad bil utanför Luleå. (SVT)
– BRANDATTACK. En man kastade brinnande behållare mot kommunhuset och greps; uppger hemlöshet och desperation som motiv. (SVT)
– ASYLCENTER UTANFÖR EU. Grönt ljus för att pröva asylcenter utanför EU som del av migrationsreformer. (SVT)

Bolagsnotiser

– Den tyska stålkoncernen Thyssenkrupps orderingång ökade med 15 procent till 37,7 miljarder euro för det brutna räkenskapsåret 2024/25, som avslutades den 30 september. Men resultat och kassaflöde spås bli kraftigt negativt nästa år, och aktien faller i förhandeln på Frankfurtbörsen. Försäljningen blev 32,8 miljarder euro, 6 procent under fjolårets, på grund av utmanande marknad. Det framgår av Thyssenkrupps bokslutsrapport. Justerat rörelseresultat ökade till 640 miljoner dollar (567) och nettoresultatet blev 532 miljoner euro (-1.450). Bolagets fria kassaflödet före förvärv och fusioner (M&A) blev positivt, 363 miljoner euro. Bolaget föreslår en utdelning om 0,15 euro per aktie för det gångna året. För 2025/26 spår Thyssenkrupp en försäljningstillväxt mellan -2 och +1 procent och ett justerat rörelseresultat på mellan 500 och 900 miljoner euro. Vidare spås fritt kassaflöde före M&A om -600 miljoner och -300 miljoner euro, inklusive ett kassautflöde om cirka 350 miljoner för omstruktureringsprogram. Nettoresultatet för 2025/26 spås hamna mellan -800 och -400 miljoner euro. En ihållande svag trend inom fordonssektorn och stora omstruktureringskostnader präglar utsikterna. ”Vi måste anta att de utmanande marknadsförhållandena kvarstår under nästa räkenskapsår”, säger vd Axel Hamann i en kommentar i delårsrapporten. På medellång sikt behåller bolaget sina finansiella mål, som bland annat innefattar en justerad rörelsemarginal på 4-6 procent och ett väsentligt positivt fritt kassaflöde och ”tillförlitliga utdelningar till aktieägare”, står det.

Notiser från marknaden

– Imorgon smäller det: Amerikanska centralbanken Fed kommer med räntebesked, och börserna är på helspänn. Men redan under tisdagen kommer de sista få pusselbitarna kring den amerikanska ekonomin innan räntebeslutet fattas. Dels kommer ADP:s sysselsättningssiffra, som senast visade på en skarp nedgång på antalet sysselsatta i USA. Dels kommer säsongsrensad statistik från det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet som visar hur många lediga jobb som finns i USA.

– Europeiska obligationsräntor steg under morgonen efter att läckor i tyska medier antytt att Berlin överväger ett större stimulanspaket inför 2026. Förslaget, som uppges omfatta både gröna investeringar och stöd till energitung industri, skulle delvis finansieras genom ökad upplåning. Nyheten fick tyska 10-årsräntan att stiga ett par punkter och gav samtidigt stöd åt banksektorn i förhandeln. Enligt Commerzbank kan ”marknaden börja prisa in en mer expansiv finanspolitisk kurs”, vilket i sin tur kan dämpa recessionstempot i euroområdet.