De asiatiska börserna har fortsatt uppåt med Japan i täten. Shanghais SSE-index noteras upp 0,69 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,4 procent, Sydneys ASX-index stängde upp 0,92 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 1,84 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit tre punkter. Tioåringen handlas kring 4,16 procent och tvååringen 3,49 procent. Den svenska tioåringen noteras på morgonen à 2,82 procent och tvååringen 2,13 procent
Dollarn pendlar alltjämt kring 1,1730 mot euron, och har stigit 105 pips till 157,40 mot yenen. Kronan har återhämtat 8 öre till 9,24 mot dollarn, respektive 10,85 mot euron. Oljeterminerna har ökat en dryg dollar. Brentkontraktet handlas kring 61,05 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 57,10 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 37,09 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Wall Street avslutade veckans handel på plus. Uppgångar inom teknik- och AI-relaterade aktier bidrog till det positiva marknadssentimentet. Vid stängning hade S&P 500 index stigit 0,9 procent. Oracle steg över 6 procent efter att mjukvarubolaget undertecknat ett avtal med Tiktok-ägaren Bytedance om att etablera ett samriskbolag för Tiktoks amerikanska verksamhet. Japanska aktier har stigit ytterligare i kölvattnet av fredagens rally, då Bank of Japan höjde räntan till den högsta nivån på 30 år och signalerade fler höjningar, som väntas öka exportvinsterna för japanska företag.
Tysk bilexport till USA föll med nästan 14 procent under de tre första kvartalen 2025, vilket gör fordonsindustrin till den hårdast drabbade grenen av tysk industri i president Trumps handelskrig. Det framgår av en studie som Reuters tagit del av på måndagen. Även tyska verkstadsföretag har pressats av tullregimen. Studien visar att exporten inom sektorn till USA minskade med 9,5 procent under årets nio första månader. Kemisektorn noterade också ett exportfall om 9,5 procent till USA, Tysklands största exportmarknad. Enligt rapporten kan nedgången dock inte enbart förklaras av tullar. ”Andra faktorer har sannolikt spelat in, såsom lägre produktion i Tyskland till följd av högre energipriser”, framgår det. Sammantaget minskade den tyska exporten till USA med 7,8 procent på årsbasis under de tre kvartalen, efter en genomsnittlig tillväxt på nära 5 procent under motsvarande perioder 2016–2024. ”Eftersom det nu måste antas att USA:s importtullar inte återgår till nivåerna före Trumps tid vid makten inom överskådlig framtid, är en tydlig återhämtning i den tyska exporten till USA osannolik”, sade studieförfattaren Samina Sultan, som talade om ett ”nytt normalläge” för tyska exportörer.
Ett utslag i USA:s högsta domstol som river upp Donald Trumps tullar och kräver återbetalning av redan uppburna importavgifter skulle skapa ett betydande ”administrativt problem”. Det sade Vita husets ekonomiske rådgivare Kevin Hassett igår. ”Vi räknar i hög grad med att Högsta domstolen kommer att ge oss rätt”, sade Hassett i CBS-programmet Face the Nation. Även om domstolen inte skulle gå på administrationens linje bedömde han det som ”ganska osannolikt” att den skulle kräva omfattande återbetalningar, med hänvisning till de administrativa svårigheterna. Högsta domstolen prövar ett rättsligt ifrågasättande av tullar som Trump införde mot ett stort antal länder med stöd av lagen International Emergency Economic Powers Act från 1977. Samtidigt som Vita huset offentligt tonar ned risken för ett nederlag har administrationen enligt uppgift tagit fram alternativ för att återinföra tullarna vid ett negativt domslut. Hassett, som nämns som en möjlig efterträdare till Jerome Powell som chef för Federal Reserve, sade att de praktiska problemen med att återbetala tullavgifter talar emot ett sådant utfall. Återbetalningarna skulle i så fall först behöva gå till de formella importörerna, som därefter skulle föra dem vidare till berörda kunder. Han uppgav vidare att en förbättrad konjunktur har stärkt förutsättningarna för en plan om engångsutbetalningar på 2.000 dollar till många amerikaner. Trump har vid upprepade tillfällen lyft förslaget, finansierat med tullintäkter, som ett sätt att lindra levnadskostnaderna, men idén har hittills inte fått brett stöd bland republikanerna i kongressen. ”I somras var jag inte säker på att det fanns utrymme för en sådan utbetalning, men nu är jag ganska säker på att det gör det”, sade Hassett, med hänvisning till ekonomisk tillväxt och ett minskat budgetunderskott.
Det statliga bolånebanken SBAB gör som konkurrenterna och höjer listräntorna på bundna bolån med bindningstid mellan två till tio år. Det framgår av ett pressmeddelande. Listräntorna höjs med 0,05-0,15 procentenheter, med hänvisning till stigande marknadsräntor som lett till ökade upplåningskostnader för banken. Förändringarna träder i kraft i dag, måndag 22 december. Det ger exempelvis en listränta på 3,34 procent för ett tvåårigt lån. Listräntorna för bidningstider på tre månader respektive ett år hålls oförändrade på 3,05 procent respektive 3,17 procent. Under förra veckan höjde flera aktörer, däribland Landshypotek, Länsförsäkringar och Nordea, räntorna på sina bundna bolån, majoriteten med 0,10-0,15 procentenheter. Skandia höjde även räntan på sitt rörliga bolån. ”Skandia prissätter bolån utifrån marknadsläget och eftersträvar följsamhet mot marknadsräntorna”, kommenterade Skandia i ett pressmeddelande.
Europeiska indexterminer pendlar kring nollstrecket inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,2 procent, DAX Index +/- noll procent, CAC40 Index ned 0,35 procent, och OMXS30 ned 0,1 procent.
Nyheter från kvällen
| – FÖRBÄTTRAD METODIK. Trots ny lag mot stöldligor har Tullverket bara stoppat ett fåtal transporter med misstänkt stöldgods vid gränsen. Myndigheten säger att arbetssätt och rutiner skärps. (SVT) – SPRÄNGNING. Runt 02-tiden inatt detonerade ett föremål vid en port i Älvsjö; fasaden fick skador men ingen person skadades. Polis spärrade av och utreder grovt brott. (SVT) – BOSTADSPAKET. EU-kommissionen presenterar nya lagförslag för att frigöra offentliga medel till bostadsmarknaden. Dan Jörgensen varnar för ökad segregation om inget görs. (SVT) – PROBLEM I KÖPING. Nya driftstörningar och läckande tak förvärrar problemen vid badhuset i Köping; uteduscharna hålls stängda efter legionellafynd. Kommunen utreder åtgärder. (SVT) – INDONESISK BUSSOLYCKA. Minst femton människor omkom när en passagerarbuss välte på Java; flera skadades. Räddningstjänst utreder orsaken. (SVT) – FREDSSAMTAL. Storbritanniens premiärminister informerade USA:s president om Europas linje i fredsprocessen och betonade en “rättvis och varaktig” lösning. Samtalen fortsätter under veckan. (Reuters) – KREML. Kreml säger att europeiska och ukrainska ändringar av USA:s förslag inte förbättrar utsikterna för en uppgörelse. Moskva avvaktar rapport efter helgens möten. (Reuters) – LÄGGER NED POSTEN. Danmark avvecklar all traditionell brevhantering och tar bort de röda postlådorna vid årsskiftet; tusentals jobb berörs. Digitalisering och fallande brevvolymer anges som skäl. (VG) – UNDERMÅLIGA. Kustbevakningen i Norge varnar för äldre, underförsäkrade ryska tankers efter höstens kontroller. Myndigheter efterlyser samordnade sanktioner. (VG) – SKÄRPT OLJEBLOCKAD. USA flaggar för fler beslag av sanktionerade tankfartyg kopplade till Venezuela efter den första operationen. Marknaden prisar in ökade leveransrisker. (Reuters) – STRÖMAVBROTT. Ryska attacker mot Sumyområdet har orsakat strömavbrott och skador på infrastruktur; myndigheter varnar för nya drönaranfall. Reparationslag arbetar dygnet runt. (Reuters) |
Bolagsnotiser
Kredithanteringsbolaget Intrum gör en nedskrivning om 3,4 miljarder kronor under det fjärde kvartalet. Merparten gäller goodwill relaterad till verksamheten i Spanien. Det skriver Intrum i ett pressmeddelande. Nedskrivningen är inte kassaflödespåverkande. 3,1 miljarder kronor rör goodwill. Den större delen av det är kopplad till bolagets verksamhet i Spanien, och mer specifikt fastighetsverksamheten. Bolaget har också gjort nedskrivningar av goodwill kopplade till verksamheterna i Frankrike och Tyskland, på grund av ”mer konservativa antaganden”. Resterande 0,3 miljarder kronor handlar om nedskrivningar av skattefordringar i den spanska verksamheten. Bolaget skriver att nedskrivningen bygger på en noggrann översyn av de antaganden som använts, till exempel nya kassaflödesprognoser, tillväxtbedömningar och räntor. De uppdaterade antagandena är enligt Intrum mer försiktiga och bättre anpassade till dagens marknad och företagets risknivå. Nedskrivningskostnaden kommer att redovisas som en jämförelsestörande post i Intrums resultaträkning. Efter genomförda nedskrivningar uppgår Intrums totala goodwill till omkring 30 miljarder kronor.
– Läkemedelsföretaget Astra Zeneca meddelar fas 3-studien Latify inte nådde sitt primära mål (generell överlevnad) för ceralasertib i kombination med Imfinzi jämfört med standardbehandlingen docetaxel för patienter med icke-småcellig lungcancer. Det framgår av ett pressmeddelande från bolaget. Kombinationen av ceralasertib och Imfinzi var generellt väl tolererad och inga nya säkerhetsbekymmer identifierades i studien. Data från studien kommer att presenteras vid kommande medicinska konferenser.
Notiser från marknaden
– Framtidstron inom handeln fortsätter att stärkas. Dagligvaru- och partihandeln ser nu positivt på kommande tre månader, medan sällanköpsvaruhandeln fortsatt präglas av en något mer dämpad syn på framtiden. Det framgår av Svensk Handels Handelsbarometer. Månadens mätning visar på en sammantaget mer positiv riktning för handelns sentiment. Två av tre delbranscher befinner sig nu över det neutrala värdet 100, vilket indikerar en ljusare framtidstro. ”Det rör sig om försiktiga rörelser, men sammantaget går utvecklingen åt rätt håll. Att två av tre handelsbranscher nu ligger över det neutrala värdet är såväl välbehövligt som ett styrketecken efter en lång period av osäkerhet. Det känns upplyftande att gå in i ett nytt år med dessa siffror i ryggen”, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel. Dagligvaruhandelns framtidsindikator steg med 0,5 enheter i december till 100,6. Uppgången drevs helt av en tydligt förbättrad syn på lönsamheten, som ökade med 3,4 enheter till 95,7. Samtidigt bidrog synen på både försäljningen och sysselsättningen negativt till indikatorn. Sällanköpsvaruhandelns framtidsindikator sjönk marginellt med 0,2 enheter till 94,7 och framtidsförväntningarna förblir alltså pessimistiska. Synen på lönsamheten stärktes dock tydligt, medan framtidstron gällande försäljning och antal anställda försämrade.
– Antalet pågående anställningar uppgick i oktober till 5.469.000, en uppgång med 0,5 procent jämfört med samma månad föregående år. Det visar statistik från SCB. ”Vi observerar att det totala antalet anställningar har ökat i oktober jämfört med samma månad föregående år. Den positiva utvecklingen uppvisas i tre av fyra regioner”, säger Weronika Nowak, statistiker på SCB. Det totala antalet arbetade timmar har ökat med 2,0 procent jämfört med motsvarande månad föregående år. Den totala lönesumman ökade med 3,7 procent jämfört med samma månad förra året.