Aktiehandeln i Asien har varit avslagen efter president Trumps Grönlandsutspel. Shanghais SSE-index noteras upp0,29 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1,1 procent, Sydneys ASX-index ned 0,34 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,61 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit 8 punkter. Tioåringen handlas kring 4,24 procent och tvååringen 3,59 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,77 procent och tvååringen 2,06 procent.
Dollarn har backat marginellt till 1,1625 mot euron, respektive 158,05 mot yenen. Kronan har stärkts ett öre till 9,22 mot dollarn, och noteras oförändrad à 10,72 mot euron. Oljeterminerna driver sidledes 50 cent. Brentkontraktet handlas kring 63,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 59,30 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 66,41 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Guld, silver och amerikanska statsobligationsräntor har stigit i kölvattnet av president Trumps uttalanden i helgen att han från och med den 1 februari avser införa ytterligare 10 procents importtullar på varor från Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Finland och Storbritannien tills USA tillåts köpa Grönland. Stora EU-länder fördömde på söndagen hoten om Grönlandstullar som utpressning, och Frankrike föreslog ett batteri av tidigare oprövade motåtgärder. Enligt Financial Times förbereder EU tullar om 93 miljarder euro som vedergällning för Trumps hot, vilket ökar oron för ett uppblossande handelskrig mellan USA och Europa samt ger spänningar inom försvarsalliansen Nato.
EU:s strategi tycks vara att avvakta och se vad Trump faktiskt gör, snarare än att förlita sig på hans explosiva inlägg på Truth Social. Avgörande blir huruvida presidenten fullföljer sitt sanktionshot den 1 februari. Den tidslinjen innebär att inga definitiva beslut väntas vid veckans extrainsatta EU-toppmöte, som är planerat till den 22 januari. De stora besluten, om några alls, lär i stället fattas i början av februari. Europa håller därmed krutet torrt, åtminstone för tillfället. Vid det årliga ekonomiska toppmötet i Davos hoppas ledarna kunna möta Trumps eldiga stil med kyla: lugn samordning, avvägda steg och dialog är dagens ledord. Om det inte fungerar skulle alla kort ligga på bordet. Även om tidsplanen är osäker uppgav europeiska tjänstemän att minst ett möte mellan Trump och ledande företrädare för EU och Nato kommer att äga rum i Davos. Nationella säkerhetsrådgivare från viktiga EU-länder finns på plats från och med i dag och lägger grunden för samtal. Mötet kommer att ge européerna ett sällsynt tillfälle att framföra sina argument direkt till Trump och hans närmaste medarbetare innan de sinsemellan beslutar hur de ska gå vidare. Trump kommer att åtföljas av utrikesminister Marco Rubio, finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick, bland andra.
”Händelserna tidigt 2026 – kring bland annat Grönland och Venezuela – beskrivs sammantaget bäst som en systempåverkande geopolitisk ‘tipping point’ som allvarligt försvagar Europas (inklusive Ukrainas) position gentemot USA, Ryssland och Kina. Nedmonteringen av den regelbaserade världsordningen bygger samtidigt upp systemkriser i väntan på ny ordning som ingen vet hur den kommer växa fram”, skriver SEB:s chefsekonomen Robert Bergqvist i ett marknadsbrev.
Oljepriserna har samtidigt fallit något tillbaka på måndagsmorgonen. President Trump har till synes backat från sina tidigare hot mot Iran, efter att iranska myndigheter ska ha ställt in massavrättningar av demonstranter, vilket minskat sannolikheten för en amerikansk intervention, noterar Reuters. ”Prisnedgången kom efter en snabb avveckling av ‘Iran-premien’ som hade drivit upp priserna till tolvveckorshögsta nivåer, utlöst av tecken på att Irans tillslag mot demonstranter mildrades”, skriver IG:s marknadsanalytiker Tony Sycamore i en notering, enligt Reuters.
Marknadsaktörer följer även utvecklingen i Venezuela, eftersom Donald Trump har uttalat att USA ska styra landets oljeindustri. USA:s energiminister sade till Reuters på fredagen att USA går fram så snabbt som möjligt för att ge Chevron en utökad produktionslicens i landet. ”Venezuela och Ukraina ligger kvar i bakgrunden”, säger Vanda Insights grundare Vandana Hari, enligt nyhetsbyrån.
Europeiska indexterminer backar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,5 procent, DAX Index ned 1,3 procent, CAC40 Index ned 1,9 procent, och OMXS30 ned 1,4 procent.
Nyheter från kvällen
| – ÖVERKLAGAR. En skolrektor dömd för efterforskning av källor tar ärendet till HD. Målet kan få betydelse för visselblåsarskydd i skolan. (SVT) – BYGGFEL. Granskning visar att byggfel förvärrar bostadsbränder nästan varje vecka. Myndigheter efterlyser striktare tillsyn. (Yle) – SKJUTNING. Flera skott avlossades mot ett radhus i Upplands Väsby under natten; inga skadade. Polisen utreder mordförsök och grovt vapenbrott. (Polisen) – RÄTTEGÅNG. Rättegången mot den 58-årige man som misstänks för dubbelmord på ett pensionärspar inleds i dag. Övervakningsbilder används som bevisning. (SVT) – RESERVFLYGPLATSER. Regeringen vill utöka nätet av beredskapsflygplatser; fler regionala flygplatser pekas ut för 2026. Syftet är robust samhällsberedskap. (DN) – DRÖNARBEVAKNING. Polisen beslutar om kamerabevakning med drönare i Rudboda 16–25 januari. Åtgärden ska stärka trygghet och utredningsförmåga. (Polisen) – GUATEMALA. Sju poliser har skjutits till döds i samband med fängelseupplopp; presidenten utlyser undantagstillstånd. Skolor stängs och bevakningen skärps. (SVT) – ENAT EU. Europeiska ledare varnar för en negativ spiral efter amerikanska tullhot kopplade till Grönland. Samordnade svar diskuteras. (AP) – GRÖNLAND TACKAR. Grönland välkomnar europeiskt stöd mot USA:s tullhot och betonar dansk-grönländsk suveränitet. Fler diplomatiska möten väntar. (Reuters) – TÅGOLYCKA. Två höghastighetståg kolliderade igår kväll nära Córdoba; många döda rapporteras och militären bistår i räddningsarbetet. (Reuters) – EFTERSÖK. Polis larmades om försvunnen person men personen återfanns välbehållen. Händelsen avslutades utan brottsmisstanke. (Polisen) – FAVORITTIPPAD. Filmen ”Eagles of the Republic” framstår som storfavorit inför kvällens Guldbaggegala med elva nomineringar. Juryn väntas få ett lättare val. (SVT) – PREJUDIKAT. Högsta domstolen prövar mål om källskydd i skola efter fällande dom mot rektor. Utfallet kan få vägledande effekt. (SVT) |
Bolagsnotiser
– Nanosatellitbolaget Gomspace guidar för att 2026 års intäkter uppgår till 540–640 miljoner kronor och en ebitda-marginal om 5–12 procent. Det fria kassaflödet väntas samtidigt bli negativt för helåret 2026, vilket reflekterar planerade investeringar, uppger bolaget. ”Guidningen för 2026 innebär fortsatt lönsam tillväxt jämfört med 2025, med en omsättningsökning på över 30 procent (mittpunkten av prognosen), understödd av en stark orderbok och växande marknadsmöjligheter”, skriver Gomspace. Tillväxtförväntningarna speglar mognaden i de befintliga affärsenheterna och deras ökande bidrag till koncernens lönsamhet, enligt bolaget som påpekar att det fria kassaflödet kommer att vara negativt eftersom de betydande strategiska investeringarna förväntas överstiga det positiva kassaflödet från den löpande verksamheten. ”Dessa investeringar är avgörande för att ta tillvara på marknadens momentum och stödja långsiktigt värdeskapande. Vi kommer att upprätthålla en sund finansiell ställning, med betydande likvida medel och kreditfaciliteter, vilket ger finansiell flexibilitet att genomföra investeringsprogrammet samtidigt som balansräkningens styrka bibehålls”, skriver Gomspace. Utsikterna för 2026 kan ställas mot Gomspace guidning för helåret 2025, som uppdaterades den 19 december, om intäkter i övre halvan av intervallet 420–450 miljoner kronor och en ebitda-marginal i övre halvan av intervallet 6–12 procent.
Notiser från marknaden
– Svenska inflationsförväntningar på ett års sikt sjunker något, visar Origos senaste mätning som sker på Riksbankens uppdrag. De långsiktiga inflationsförväntningarna är oförändrade strax över Riksbankens mål. Inflationen, enligt Riksbankens mått KPIF, spås på ett års sikt landa på 1,5 procent. Det visar undersökningsföretaget Origos enkät bland penningmarknadens aktörer. I senaste mätningen, i december, var motsvarande siffra på 1,6 procent. På två års sikt har inflationsförväntningarna ökat från 2,0 till 2,1 procent. På fem års sikt är inflationsförväntningarna oförändrade på 2,1 procent, vilket är en tiondels procentenhet över Riksbankens mål. Förväntningarna på BNP-tillväxten har ökat på ett års sikt till 2,5 procent från 2,4 procent. På två och fem års sikt har förväntningarna istället sjunkit lika mycket till 2,2 respektive 2,0 procent. De månatliga mätningarna av inflationsförväntningarna görs på Riksbankens uppdrag.