Lugn start

23 January 2026

De asiatiska börserna går mot en positiv veckoavslutning. Shanghais SSE-index noteras upp 0,3 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,4 procent, Sydneys ASX-index upp 0,19 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,35 procent.
 
Amerikanska statsobligationsräntor noteras fortsatt inom gårdagens spann. Tioåringen handlas kring 4,23 procent och tvååringen 3,60 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,82 procent och tvååringen 2,08 procent.
 
Dollarn har tappat 50 pips till 1,1740 mot euron, och samtidigt stigit 30 pips till 159,15 mot yenen. Kronan har avancerat ytterligare 6 öre till 9,01 mot dollarn, respektive 4 öre till 10,57 mot euron. Oljeterminerna har ryggat tillbaka 50 cent. Brentkontraktet handlas kring 64,40 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 59,65 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 113,01 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
 
EU väntas rösta om att ratificera blockets tilltänkta handelsavtal med USA, och därigenom återuppta processen efter att president Trump backat från sitt senaste hot om att införa tullar på europeiska allierade som motsatte sig hans planer på att annektera Grönland. Det skriver Bloomberg News. Europaparlamentets talman Roberta Metsola sade till reportrar i Bryssel på torsdagen att Trumps omvändning var tillräckligt för att motivera en omröstning om åtgärden, som kan ha en preliminär omröstning under de kommande dagarna. Parlamentets godkännande är det sista EU-steg som krävs för att handelsavtalet ska träda i kraft.
 
Parlamentarikerna beslutade på onsdagen att avbryta ratificeringsprocessen på obestämd tid, med hänvisning till Trumps ”tvångsmässiga” hot. Timmar efter den omröstningen lugnade Trump situationen och sade att han inte skulle införa avgifterna, som skulle träda i kraft den 1 februari. ”Detta innebär att vi kan fortsätta våra interna diskussioner om handelsavtalet mellan EU och USA, som hade pausats”, sade Metsola inför ett krismöte mellan EU-ledarna. ”Jag kommer att ta det vidare med mina kollegor för att kunna fortsätta.”
 
Handelsavtalet slöts i juli förra året och genomfördes delvis. Många i Europa kritiserade avtalet, som innebar att Bryssel gick med på att ta bort nästan alla tullar på amerikanska produkter samtidigt som man accepterade en tull om 15 procent på de flesta exportvaror till USA och 50 procent på stål och aluminium.
 
USA vill omförhandla sitt försvarsavtal med Danmark i syfte att ta bort alla begränsningar för amerikansk militär närvaro på Grönland. Det uppger personer med insyn, för Bloomberg News. Frågan har blivit en fokuspunkt för förhandlare som vill möta president Trumps krav på kontroll över territoriet. Det ursprungliga avtalet, undertecknat 1951 och ändrat 2004, säger att USA måste ”samråda med och informera” Danmark och Grönland innan de gör ”några betydande förändringar av USA:s militära operationer eller anläggningar på Grönland”. Källorna uppgav att amerikanska förhandlare vill omformulera den lydelsen för att säkerställa att USA inte möter några begränsningar alls när de utarbetar sina planer. Detaljerna i ett sådant avtal förhandlas fortfarande, sa de.
 
Anna Kelly, en taleskvinna för Vita huset, sade att ”om denna överenskommelse går igenom, och president Trump är mycket hoppfull om att den kommer att göra det, kommer USA att uppnå alla sina strategiska mål med avseende på Grönland, till en mycket låg kostnad, för alltid.” Den danska ambassaden i Washington avböjde att kommentera. Förslaget stämmer överens med Trumps egen beskrivning av vad han vill ha. På onsdagen tillkännagav han ”ramverket för ett framtida avtal” om Grönland, efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte vid World Economic Forum i Davos, Schweiz, men avstod från att ge detaljer. ”Vi kommer alla att arbeta tillsammans. Och faktiskt kommer Nato att vara involverad med oss”, sade Trump till reportrar igår när han frågades om avtalet ger USA äganderätt till ön.

Europeiska indexterminer handlas kring nollstrecket inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,1 procent, DAX Index ned 0,2 procent, CAC40 Index ned 0,45 procent, och OMXS30 upp 0,2 procent.

Nyheter från kvällen

– TIKTOK USA. Avknoppningen av Tiktok:s amerikanska verksamhet är nära. Affären uppges vara godkänd av Kina enligt uttalanden från Vita huset. (SVT)
– FREDSSAMTAL. Ryssland, USA och Ukraina planerar nytt säkerhetssamtal i Abu Dhabi enligt nattliga besked. Förväntningarna är dämpade efter veckans hårda retorik. (SVT)
– KORTARE ARBETSVECKA. Ett svenskt pilotprojekt med kortare arbetsvecka och bibehållen lön redovisar blandade resultat. Arbetsgivare efterlyser branschspecifika modeller. (SVT)
– FINSK PLAN. Finlands president vill lägga fram en NATO-gemensam arktisk säkerhetsplan till sommarens toppmöte. Initiativet kopplas till USA:s nya ramverk kring Grönland. (Reuters)
– MARKERAR. Danmarks statsminister understryker att alla diskussioner måste respektera Danmarks och Grönlands territoriella integritet. Tonläget har dämpats efter att USA dragit tillbaka sina tullhot. (Reuters)
– DAVOS. Världsekonomiskt forum avslutades med fortsatt oenighet om USA:s nya initiativ för fred och arktisk säkerhet. Europeiska nyckelländer förhåller sig avvaktande. (AP)
– KARTLÄGGNING. En ny genomgång visar stor europeisk efterfrågan på TNT i takt med att försvarsindustrin växer. Svenska politiska beslut pekas ut som avgörande för kapacitet. (SVT)
– KÖTTBRIST. Handlare rapporterar tomma kyldiskar för nötkött på flera håll i Skåne. Producenter varnar för långsiktigt underskott och uppmanar till ökad inhemsk produktion. (SVT)
– MISSFÖRHÅLLANDEN. Nya uppgifter om våld på Eolshälls pojkhem i Stockholm väcker frågor om återkommande övergrepp. Drabbade kräver ersättning. (SVT)
– KOPPARSTÖLDER. Polisen i Kronoberg ser fler stölder från kyrkor efter höga kopparpriser under fjolåret. Församlingar uppmanas säkra taken bättre. (SVT)
– ÖKAR. Alltfler döms till sluten ungdomsvård enligt färska siffror. Regeringen flaggar för skärpt linje mot unga gärningspersoner. (SVT)
– POLISÖVNING. Polisen har genomfört en storövning med realistisk scenariodesign på Göteborgsoperan som ska stärka samverkan vid pågående dödligt våld. (DN)

Bolagsnotiser

– Ericssons justerade ebita-resultat landade på 12.698 miljarder kronor det fjärde kvartalet, en ökning från jämförelsekvartalets 10.249 Mkr. Det kan även jämföras med förväntningarna på 10.560 Mkr, enligt Infronts sammanställning av 19 analytikers prognoser. I prognosen ingick omstruktureringskostnader på i genomsnitt 1.198 Mkr. ”De operativa åtgärder vi vidtagit de senaste åren har resulterat i förbättringar av marginaler och kassaflöde, och det var det nionde kvartalet i följd med ökad justerad ebita-marginal jämfört med samma period föregående år”, uppger Börje Ekholm i rapporten. Den justerade ebita-marginalen kom in på 18,3 procent, klart högre än jämförelsekvartalets 14,1 procent. Analytikerna hade räknat med 15,9 procent. Intäkterna sjönk samtidigt från jämförelsekvartalets 72,9 miljarder kronor till 69,3 miljarder kronor. Analytikerna hade i snitt räknat med 66,6 miljarder kronor. Valutaförändringar kostade Ericsson 6,8 miljarder kronor i försäljning men organiskt rapporterar bolaget en tillväxt på 6 procent. För det största affärsområdet, Networks, var den organiska försäljningstillväxten 4 procent. ”Det är uppmuntrande att vi levererade organisk tillväxt på en i stort sett oförändrad RAN-marknad tack vare våra satsningar på verksamhetskritiska nät, 5g-kärnnät och Enterprise”, kommenterar vd Börje Ekholm. En av de hetaste frågorna inför rapporten var hur Ericsson ska hantera sin sprängfyllda kassa som vid årsskiftet uppgick till 61,2 miljarder kronor. Bolaget har flaggat för att det kan ske genom högre utdelningar och/eller ett återköpsprogram och på marknaden har det funnits hopp om en saftig extrautdelning. Men aktieägarna får nöja sig med höjd utdelning och ett återköpsprogram. Ericssons styrelse, som leds av Autolivs tidigare vd Jan Carlson, föreslår att den ordinarie utdelningen höjs från 2,85 till 3,00 kronor, analytikerna hade räknat med 3,23 kronor per aktie.  Dessutom förelås ett återköpsprogram om upp till 15 miljarder kronor. Om återköpsmandatet nyttjas fullt ut innebär det en återföring på 4,45 kronor per aktie, mot väntade 4,91 per aktie. Ericssons utdelning om 3,00 kronor per aktie innebär att största ägaren, Investor, inkasserar 1 miljard kronor.
 
– President Trump har lämnat in en stämningsansökan riktad mot storbanken JP Morgan och dess vd Jamie Dimon för att de stängt ned hans bankkonton under 2021. Trump yrkar på minst 5 miljarder dollar i skadestånd, rapporterat Bloomberg News. Bakgrunden till nedstängningen av den nuvarande presidentens bankkonton kom i kölvattnet av Trump-anhängares upplopp vid Kapitolium den 6 januari 2021. Enligt Trumps stämningsansökan slutade banken erbjuda honom och hans företag banktjänster av politiska skäl. Stämningen lämnades under torsdagen in till domstol i Miami-Dade County, Florida. I ett uttalande till CNBC skriver JP Morgan att ”även om vi beklagar att president Trump har stämt oss, anser vi att stämningen saknar grund.”

Notiser från marknaden

– Svensk arbetslöshet ökade mer än vad analytikerna väntat sig under december.  Samtidigt växer antalet personer som arbetar. 5,8 miljoner människor står till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att 76 procent av svenskar i arbetsför ålder är öppna för att arbeta.  Av dessa var 521.000 personer arbetslösa, enligt SCB:s säsongrensade och utjämnade statistik. Det motsvarar en arbetslöshet på 9 procent. Enligt Infronts analytikerkonsensus hade marknaden väntat sig en arbetslöshet på 8,8 procent.  Icke-säsongsrensat är arbetslösheten 8,3 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med samma period förra året.
 
– Det brinner i en oljedepå i staden Penza i västra Ryssland efter en drönarattack, uppger regionens guvernör Oleg Melnitjenko. Oljedepån ligger i stadens östra förorter, närmare 62 mil från fronten. Inga dödsfall eller skador har rapporterats. I uttalandet nämns inte drönarnas ursprung, men enligt det ryska försvarsdepartementet har luftvärnet hejdat minst tolv ukrainska drönare under natten, en av dem över Penza-regionen. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.