De asiatiska börserna har mestadels handlats uppåt inför det amerikanska räntebeskedet. Shanghais CSI-index noteras upp 0,3 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 2,3 procent, Sydneys ASX-index ned 0,19 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,54 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor driver sidledes. Tioåringen handlas kring 4,23 procent och tvååringen 3,57 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,80 procent och tvååringen 2,05 procent.
Dollarn har försvagats 110 pips till 1,1985 mot euron, respektive 170 pips till 152,70 mot yenen. Kronan har stärkts 12 öre till 8,81 mot dollarn, respektive 4 öre till 10,56 mot euron. Oljeterminerna har stigit drygt en dollar i skuggan av amerikansk militär närvaro nära Iran. Brentkontraktet handlas kring 66,60 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 62,50 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 144,55 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
I ett uttalande igår bagatelliserade president Trump dollarns nedgång, vilket triggade en våg av säljordrar som pressade dollarn intradag till den lägsta nivån sedan 2021, och gav upphov till spekulationer om en mer långvarig försvagning av valutan. Enligt Stephen Jen, före detta valutastrateg på Morgan Stanley som utvecklade ”dollarleendet”-teorin, kan utvecklingen vara början på en ny fas för dollarn. Jen tror att Trump-administrationen kan vara på väg att acceptera – eller till och med eftersträva – en svagare valuta för att stärka USA:s exportindustri. ”Detta kan mycket väl vara början på nästa etapp lägre i dollarn, som många kanske är oförberedda på”, sade Jen. ”En hel generation av valutaanalytiker är van vid att hantera en stark dollar och en stark amerikansk ekonomi. De har svårt att hantera scenariot svag dollar och en stark amerikansk ekonomi”, tillade han.
Dagens stora hållpunkt är räntebeskedet från Federal Reserve klockan 20.00, svensk tid, och pressträff med Fed-chefen Jerome Powell en halvtimme senare. Räntan väntas i stort hållas oförändrad. Sedan 2024 har centralbanken sänkt räntan med 1,75 procent till intervallet 3,5-3,75 procent. Flera Fed-ledamöter har tidigare uttryckt att det lämnar centralbanken väl positionerad för att balansera riskerna för sysselsättningen och inflationen. Arbetsmarknaden har svalnat under det senaste året, arbetslösheten som sjönk till 4,4 procent i december från 4,5 procent månaden innan tyder dock på en viss stabilisering. Även inflationen har visat tecken på att avta men ligger fortsatt över centralbankens 2-procentsmål. Fed väntas avvakta för att få en bättre uppfattning om hur priser och sysselsättningen kommer att påverkas av finanspolitiken och Trumps tullar, sade Karim Basta på III Capital Management, till Bloomberg News.
Europeiska centralbanken kan behöva överväga ytterligare en räntesänkning om en fortsatt förstärkning av euron börjar tynga inflationen, sade Österrikes centralbankschef Martin Kocher i en intervju med Financial Times som återgavs igår. Kocher, som sitter i ECB:s direktion, sade att den senaste förstärkningen av den gemensamma valutan mot dollarn varit ”blygsam” och för närvarande inte motiverar någon åtgärd. Han varnade dock för att en fortsatt uppgång kan pressa importpriserna och påverka ECB:s inflationsutsikter. ”Om euron fortsätter att stärkas, kan det vid någon tidpunkt förstås uppstå ett behov av att reagera med penningpolitiska åtgärder”, sade Kocher till FT. ”Men inte på grund av växelkursen i sig, utan därför att växelkursen översätts till lägre inflation.” Kocher sade att en starkare euro kan sänka importpriserna men också försämra eurozonens konkurrenskraft, särskilt gentemot amerikanska företag. Han tillade att den kinesiska yuanen är ”strukturellt undervärderad” mot euron. Den österrikiske beslutsfattaren avböjde att ange någon specifik växelkursnivå som skulle utlösa oro och betonade att ECB inte har något växelkursmål. ”Det vore oseriöst att ha ett mål för växelkursen — målet gäller inflationstakten,” sade han.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer anländer på onsdagen till Peking för ett flera dagar långt besök som syftar till att fördjupa de ekonomiska relationerna mellan Storbritannien och Kina. Samtidigt försöker han navigera ett känsligt geopolitiskt läge där närmare band till Peking riskerar att skapa irritation i Washington.
Utöver det stundande amerikanska räntebeskedet, publiceras idag tyska konsumentförtroendedata från december.
Europeiska indexterminer pendlar strax kring nollstrecket inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,15 procent, DAX Index ned 0,15 procent, CAC40 Index ned 0,5 procent, och OMXS30 upp 0,2 procent.
Nyheter från kvällen
| – POLISÖVNING. Polisen genomför idag en planerad övning i centrala Stockholm med helikopter på låg höjd. Syftet är att stärka förmågan vid särskilda händelser. (Polisen) – TÅGSTÖRNINGAR. Trafikstopp och följdförseningar rapporterades efter problem i Hudiksvall. Resenärer uppmanas räkna med störningar. (SVT) – SPRÄNGNING. Boende i centrala Västerås larmade om en kraftig smäll inatt. Räddningstjänst och polis genomförde insats på plats. (SVT) – TVÅ DÖDA. Två män omkom i en arbetsplatsolycka i Söderhamns kommun. Polisen utreder händelsen och har spärrat av platsen. (SVT) – BRANDRÄTTEGÅNG. Flera tonåringar i Skåne åtalas för en serie anlagda bränder kopplade till brottsnätverket Foxtrot. Förhandlingen har flyttats till Malmö tingsrätt av säkerhetsskäl. (SVT) – VAPENGÖMMA. Domar faller efter att polisens drönare ledde till fynd av en större vapengömma i Falkenberg. Ärendet beskrivs som viktigt för att bromsa grovt våld. (SVT) – GÄNGLISTA. Efter flera gripanden i Irak återstår cirka 20 efterlysta på svensk polis lista över gängkopplade misstänkta. Noa räknar med fler frihetsberövanden. (Omni) – PRESSTRÄFF. Socialdemokraternas Fredrik Lundh Sammeli aviserar pressträff i riksdagen klockan 09.30. En socialpolitisk nyhet ska presenteras. (Via TT) – FÖRSVUNNA. Polisen rapporterar det högsta antalet anmälda försvinnanden i region Syd på tio år under 2025. I snitt anmäldes 21 personer om dagen. (Polisen) – TÅGANGREPP. Minst fyra–fem personer uppges ha dödats i en rysk attack mot ett passagerartåg i Charkivregionen. Räddningsarbete och skadeinventering pågår. (SVT) – KRITIK. Studenter vid Göteborgs universitet sågar sjuksköterskeutbildningens kvalitet och resurser. Lärosätet säger att uppdraget kan hanteras. (SVT) – ATTACKERAD. Den amerikanska kongressledamoten och Trump-motståndaren Ilhan Omar angreps på ett politiskt möte. En utredning har inletts. (VG) – PLASTFÖRBRUKNING. Ny studie placerar Norge och Danmark i världstoppen för plastförbrukning per capita. (VG) |
Bolagsnotiser
– Dometic, som tillverkar produkter till bland annat husvagnar och husbilar, redovisar ett justerat ebita-resultat om 245 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2025, motsvarande en marginal på 6 procent. Analytikerna i Infronts sammanställning av sex analytikers estimat hade väntat sig 317 miljoner kronor och en marginal på 7,5 procent. Nettoomsättningen uppgick till 4.058 miljoner kronor med en organisk tillväxt om -3 procent. Här hade analytikerna väntat sig 4.233 miljoner kronor respektive en organisk tillväxt om -2,1 procent. Resultatet efter skatt var -214 miljoner kronor jämfört med förhandstipset 28,2 miljoner kronor. En utdelning om 1,00 kronor per aktie (1,30) föreslås för helåret 2025. Här hade analytikerna i snitt räknat med 1,35 kronor. Årets utdelning delas upp i två lika stora delar som delas ut i april respektive oktober. Valutaeffekterna blev alltmer ogynnsamma för Dometic mot slutet av 2025, skriver bolagets vd Juan Vargues i delårsrapporten. Dessutom fortsatte bolaget att påverkas negativt av högre personalkostnader och operativ ineffektivitet inom segmentet Mobile Cooling, på grund av lagstadgade löneökningar och begränsad tillgång på säsongsanställda medarbetare. ”De arbetskrafts- och tullrelaterade utmaningarna inom Mobile Cooling Solutions har normaliserats från och med början av det nya året”, skriver dock Dometic-vd:n.
Notiser från marknaden
– En högt uppsatt tjänsteman vid Pentagon har anlänt till Japan för samtal om säkerhetsläget i Asien och hur USA och dess allierade ska möta Kinas växande militära kapacitet. Besöket sker samtidigt som Washington intensifierar pressen på sina asiatiska partners att öka försvarsutgifterna och ta ett större ansvar för den regionala säkerheten, rapporterar Bloomberg News. Elbridge Colby, biträdande amerikansk försvarsminister med ansvar för politik, betonade alliansens betydelse inför besöket. I ett inlägg på plattformen X skrev han att USA–Japan-samarbetet är av ”djupgående och grundläggande betydelse” och att han ser fram emot diskussioner om hur avskräckningen snabbt kan stärkas längs den så kallade första ökedjan. Uttalandet hänvisade till USA:s nyligen publicerade nationella säkerhetsstrategi (NSS) och nationella försvarsstrategi (NDS). Den nya försvarsstrategin slår fast att USA ska ”upprätthålla en gynnsam balans av militär makt i Indo-Stillahavsregionen”. Samtidigt prioriteras hot kopplade till migration och narkotikasmuggling i det västra halvklotet. I Asien ligger fokus på den första ökedjan, som sträcker sig från Japan via Taiwan till Filippinerna. Enligt NDS krävs ett större åtagande från USA:s allierade för att avskräcka Kina från aggression, inklusive ett eventuellt försök att ta kontroll över Taiwan.