Vikande inledning

02 February 2026

Handeln på de asiatiska börserna har påverkats negativt av sviktande råvarupriser. Shanghais CSI-index noteras ned 2,4 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 2,5 procent, Sydneys ASX-index ned 1,05 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 1,23 procent.
 
Amerikanska statsobligationsräntor har backat cirka 5 punkter. Tioåringen handlas kring 4,21 procent och tvååringen 3,50 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,73 procent och tvååringen 1,99 procent.
 
Dollarn har stärkts 70 pips till 1,1860 mot euron, respektive 100 pips till 154,85 mot yenen. Kronan har tappat 6 öre till 8,91 mot dollarn, men håller ställningarna à 10,56 mot euron. Oljeterminerna har fallit mer än två dollar. Brentkontraktet handlas kring 65,95 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 61,90 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 112,78 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
 
Råvarumarknaderna har varit tydligt pressade i Asien, med kännbara nedgångar i guld, silver, olja och industrimetaller, efter att beskedet om att Kevin Warsh utsetts till nästa Fed-ordförande utlöst en bred försäljningsvåg i risktillgångar. Det fick ädelmetallerna att rasa för andra handelsdagen i rad. Guldpriset föll 9 procent till den lägsta nivån på över två veckor, medan silver rasade mer än 13 procent efter att båda metallerna noterat rekordnivåer så sent som förra veckan. Oljepriset sjönk nära 5,5 procent och backade därmed från flermånadershögsta, samtidigt som koppar på London Metal Exchange föll nästan 5 procent. ”Att marknaden säljer ädelmetaller parallellt med amerikanska aktier tyder på att investerare uppfattar Warsh som mer hökaktig”, kommenterade Vivek Dhar, råvarustrateg på Commonwealth Bank of Australia (CBA). ”En starkare amerikansk dollar ökar också pressen på ädelmetaller och andra råvaror, inklusive olja och basmetaller”, tillade Dhar, som dock vidhöll sin prognos om guldpriset à 6 000 dollar under fjärde kvartalet.
 
Det var i fredags som president Trump utsåg Warsh, tidigare ledamot i Federal Reserves styrelse, till efterträdare till Jerome Powell som centralbankschef med tillträde i maj. Beskedet utlöste breda försäljningar på såväl aktie- som råvarumarknaderna och stärkte samtidigt dollarn. Asiatiska börser följde Wall Street-terminerna nedåt, när kaotisk handel i ädelmetaller satte en nervös ton inför en vecka fylld av bolagsrapporter, centralbanksmöten och makrostatistik. Utförsäljningen i ädelmetaller tog ytterligare fart efter att CME Group höjt depositionskraven (margin) för metallterminer med verkan från måndagens marknadsstängning. Högre deposition är i regel negativt för berörda kontrakt, eftersom det ökade kapitalbehovet kan dämpa spekulativ aktivitet, minska likviditeten och tvinga handlare att avveckla positioner. Nedgången inleddes redan på fredagen, då spotpriset på guld föll med över 9 procent – den största endagsnedgången sedan 1983 – medan silver rasade 27 procent, den största dagliga nedgången någonsin.
 
Energimarknaderna pressades på måndagen av indikationer på avspänning mellan USA och Iran, efter Trumps helguttalanden om att Iran ”för seriösa samtal” med Washington. Det dämpade oron för en konflikt med OPEC-landet. Dessa uttalanden, tillsammans med uppgifter om att Irans revolutionsgardes flotta inte planerar några skarpa övningar i Hormuzsundet, är tecken på en nedtrappning, enligt IG:s marknadsanalytiker Tony Sycamore. Koppar- och järnmalmsmarknaderna mötte motvind i takt med oro för höga lager och dämpad efterfrågan inför Kinas månnyår, då världens största köpare av industrimetaller och bulkråvaror går in i en längre helgperiod. Slutanvändarnas efterfrågan och transaktionerna väntas vara tröga inför helgen, som inleds den 15 februari, enligt analytiker.  ”Nyckelfrågan är om detta markerar början på en strukturell nedgång i råvarupriserna eller bara en korrigering”, kommenterade CBA:s Vivek Dhar. ”Vår bedömning är att det handlar om en korrigering och ett köptillfälle, snarare än ett fundamentalt skifte”.

Europeiska indexterminer backar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,1 procent, DAX Index ned 0,75 procent, CAC40 Index ned 0,7 procent, och OMXS30 ned cirka 1 procent.

Nyheter från kvällen

–  BEDRÄGERIVÅG. Polisen varnar för nya bedrägerier mot äldre där gärningspersoner utger sig för bankpersonal. Igår anmäldes flera fall. (Polisen)
– VÅRDEN. Den planerade stängningen av barn- och ungdomsavdelningen i Sollefteå skjuts upp fyra veckor. Regionen vill säkerställa bemanning och riskhantering. – ERSÄTTNING. Ett år efter skolskjutningen vid Risbergska har bara hälften av de drabbade sökt brottsskadeersättning. Totalt 7,6 miljoner kronor har hittills beviljats. (SVT)
– MORDFÖRSÖK. En person fördes till sjukhus efter misstänkt mordförsök i Växjö. En misstänkt är gripen och teknisk undersökning genomförs. (Polisen)
– INDUSTRIBRAND. Brand i industrilokal resulterade i en person till sjukhus. Orsaken utreds och skadebilden är oklar. (SVT)
– EFTERLYST. Europol efterlyser en livstidsdömd mördare med koppling till Jordbrofallet. Polisen vädjar om tips från allmänheten. (SVT)
– SKÄRPT DOM. Hovrätten skärpte straffen efter mordet i Boländerna. De dömda ska inte utvisas enligt domstolens beslut. (SVT)
– TIDSKRÄVANDE. Polisen i landets fyra nordligaste regioner har lagt omkring 10 000 timmar på psykiatritransporter. Ledningen efterlyser andra lösningar för att frigöra resurser. (SVT)
– HEMLÖSA. Umeå inför ”Bostad först” för hemlösa utan krav på nykterhet eller behandling. Kommunen hoppas på stabilare boendelösningar. (SVT)
– PÅ RYMMEN. Polis larmades om ett 15-tal alpackor i villaområde utanför Västerås. Ägarens identitet har inte kunnat fastställas. (SVT)
– ARBETSOLYCKA. En man i 40-årsåldern omkom efter en allvarlig incident i Landskronas hamn. Förundersökning om arbetsmiljöbrott och vållande till annans död har inletts. (Polisen)

Bolagsnotiser

– Skolkoncernen Academedia ökar både vinst och omsättning under det brutna räkenskapsårets andra kvartal jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. Samtidigt stiger den justerade ebita-marginalen. ”Med en stabil grund på plats och en välfylld förvärvspipeline ser vi goda möjligheter att fortsätta växa långsiktigt och hållbart”, skriver vd Marcus Strömberg i delårsrapporten. För det andra kvartalet (oktober–december) i det brutna räkenskapsåret 2025/2026 uppgick det justerade rörelseresultatet på ebita, rensat för jämförelsestörande poster och IFRS 16, till 345 miljoner kronor mot 289 Mkr i jämförelsekvartalet föregående år.

Notiser från marknaden

– USA:s president Donald Trump sade på fredagen att han nominerar Brett Matsumoto till ny chef för statistikmyndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS), flera månader efter att han avskedade den tidigare chefen i spåren av en svag jobbrapport. ”Jag är övertygad om att Brett har den expertis som krävs för att snabbt åtgärda den långa historien av problem på BLS för det amerikanska folkets räkning”, skrev Trump på Truth Social. Trump avskedade den dåvarande BLS-chefen Erika McEntarfer, som hade utsetts av tidigare president Joe Biden, i augusti. Han anklagade henne, utan att lägga fram bevis, för att ha manipulerat siffrorna för juli, som visade oväntat svag sysselsättningstillväxt och innehöll kraftiga nedrevideringar av antalet nya jobb utanför jordbrukssektorn för de två föregående månaderna. Utöver jobbdata producerar myndigheten även bland annat USA:s KPI-rapporter. Matsumoto är en erfaren ekonom vid BLS som för närvarande är tjänstledig för att arbeta vid Vita husets ekonomiska råd Council of Economic Advisers (CEA). Han har en doktorsexamen i nationalekonomi från University of North Carolina at Chapel Hill, rapporterar Reuters.  Trump hade initialt utsett den konservative ekonomen E J Antoni till att leda myndigheten, men drog senare tillbaka nomineringen. Matsumotos nominering kräver godkännande av senaten. Tidigare BLS-chefer har beskrivit Trumps attacker mot myndigheten som obefogade och varnat för att de riskerar att underminera förtroendet för ekonomisk statistik och driva bort karriärekonomer från sina tjänster.
 
– Antalet konkurser i Sverige minskade med 15 procent i januari jämfört med motsvarande månad i fjol, enligt kreditupplysningsföretaget Creditsafe. ”Nästan alla branscher och storstadsregioner visar lägre konkurstal än i fjol – samtidigt som flera stora bolag inom sol, vind och husbilar gick i konkurs under månaden”, skriver Creditsafe i ett pressmeddelande. Antalet konkurser i januari uppgick enligt bolaget till 782 aktiebolag, vilket kan jämföras med 916 aktiebolag ett år tidigare. I januari 2024 var antalet konkurser 1.059 i januari. ”Vi är försiktigt optimistiska och hoppas att vi nu kan gå in i en period med fallande konkurstal efter drygt två år på historiskt höga nivåer”, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, i en kommentar.