De asiatiska börserna har varit blandade. Shanghais CSI-index noteras upp 0,1 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,9 procent, Sydneys ASX-index +/- noll procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,14 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit cirka 5 punkter. Tioåringen handlas kring 4,16 procent och tvååringen 3,50 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,64 procent och tvååringen 1,93 procent.
Dollarn har stärkts 40 pips till 1,1875 mot euron, och backat 25 pips till 153,05 mot yenen. Kronan har tappat två öre till 8,88 mot dollarn, respektive ett öre till 10,55 mot euron. Oljeterminerna har stigit marginellt. Brentkontraktet handlas kring 69,50 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 64,80 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 131,33 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Gårdagens starka jobbsiffror fick ingen märkbar påverkan på onsdagshandeln på Wall Street. Vid stängning var det breda S&P 500-indexet oförändrat, och tekniktunga Nasdaq Composite ned 0,2 procent. Den [pga. shutdown] försenade januaristatistiken visade att antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn, Non Farm Payrolls (NFP), ökade med 130.000 personer jämfört med väntade 70.000. Arbetslösheten sjönk i januari till 4,3 procent från december, då arbetslösheten låg på 4,4 procent. Väntat var en oförändrad nivå, det vill säga 4,4 procent. De starka jobbsiffrorna bidrog till att analytiker nedreviderade sina förväntningarna om räntesänkningar från Federal Reserve senare i år. Terminsmarknaden inprisar nu att Feds nästa sänkning blir i juli, från tidigare juni, skriver Bloomberg. Storbankerna JP Morgan, Bank of America, Wells Fargo och Citigroup föll 2,3–3,9 procent.
USA:s representanthus röstade igår med knapp marginal igenom ett förslag att stoppa president Trumps tullar mot Kanada – en ovanlig tillrättavisning av presidenten och ledningen för hans parti i det republikanskt dominerade kammaren. Ledamöterna röstade med siffrorna 219–211 för en resolution som syftar till att stoppa Trumps användning av ett ”nationellt nödläge” för att införa strafftullar på kanadensiska varor. Sex republikaner anslöt sig till alla utom en demokrat och röstade för. Det var en viktig symbolisk omröstning i kammaren, där Trumps republikaner har en knapp majoritet med 218–214. Resolutionen har goda chanser att antas i senaten, som två gånger har röstat för att blockera Trump från att införa tullar mot Kanada trots att republikanerna även där har fler mandat. Det är dock osannolikt att förslaget blir lag, eftersom det skulle krävas två tredjedelars majoritet i båda kamrarna för att upphäva ett väntat veto från Trump. De flesta republikaner har varit ovilliga att motsätta sig presidentens politik. Kongressledamöter har uttryckt frustration över stigande kostnader för amerikanska konsumenter samt över tullarnas påverkan på företag med internationell handel. Gregory Meeks, demokrat från New York, sade att syftet var att sänka levnadskostnaderna för amerikanska familjer. ”Kanada är inget hot. Kanada är vår vän. Kanada är vår allierade”, sade Meeks. Trump varnade för att republikaner i representanthuset eller senaten som röstade emot tullarna skulle ”få allvarliga konsekvenser vid nästa val”. Han riktade också kritik mot Kanada och sade att landet hade utnyttjat USA i handelsfrågor. ”De är bland de värsta i världen att ha att göra med, särskilt när det gäller vår norra gräns”, skrev han på sociala medier. Tullarna mot Kanada uppmäter 35 procent de varor som inte omfattas av handelsavtalet USMCA.
Europeiska indexterminer avancerar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index upp 0,2 procent, DAX Index upp 0,4 procent, CAC40 Index upp 0,4 procent, och OMXS30 upp 0,4 procent.
Nyheter från kvällen
| – TELEGRAM. Ryska myndigheter har begränsat meddelandetjänsten Telegram, vilket påverkar många användare i landet. (SVD) – HANDELSAVTAL. EU-parlamentets handelsutskott tar upp ett nytt förslag om amerikanska handelsavtal och ståltullar. (Europaportalen) – FÄRJEKATASTROF. En passagerarfärja har kapsejsat på Nilen i Sudan med minst 15 bekräftade döda, rapporterar internationella medier. (ABC News) – GISSLAN. En beväpnad person har tagit lärare och elever som gisslan i en skola i Thailand innan gripande enligt lokala källor. (ABC News) – AVGÅR. Portugals inrikesminister avgår efter kritik för hanteringen av stormskador i landet, uppger regeringskällor. (ABC News) – DÖDSSTRAFF. En domstol i Sri Lanka dömer tolv män till döden för mord på en parlamentsledamot under protesterna 2022. (ABC News) – ARKTIS. NATO planerar en ny insats i Arktis med syfte att stärka alliansens närvaro i området, rapporterar politisk bevakning. (The Guardian) – OMSTÄLLNING. En rapport varnar för att den globala omställningen till grönt stål tappat fart, särskilt i Europa, samtidigt som Kina ökar takten. (SvD) – VÄNTAR. Ukrainas president dementerar uppgifter om ett förestående val under pågående krig med hänvisning till säkerhetsläget. (Europaportalen) – DIALOG. Iran och USA fortsätter diplomatiska samtal om kärnvapenfrågor inför möten i Oman. (SVD) – RÄTTSPROCESS. Europarådet häver immunitet för tidigare generalsekreteraren Thorbjørn Jagland i ny uppmärksammad rättsprocess. (SVD) |
Bolagsnotiser
– Den tyska biljätten Mercedes-Benz redovisar ett justerat rörelseresultat om 2,55 miljarder euro för fjärde kvartalet i fjol. Det var ett vinstras på 28 procent jämfört med motsvarande kvartal 2024. Men resultatet var bättre än genomsnittsprognosen på 1,81 miljarder euro, enligt en sammanställning gjord av Bloomberg. Försäljningen under kvartalet föll 14 procent till 33,2 miljarder euro. Det var mindre än väntade 35,0 miljarder. Bolagets prognoser för avkastningen på försäljningen av bilar och lastbilar 2026 ligger samtidigt något lägre än väntat. Vinsten antas öka märkbart till följd av att 2025 års vinst tyngdes av omstruktureringskostnader. Målet är enligt Mercedes-Benz att sälja omkring två miljoner fordon och den globala produktionskapaciteten ska lyftas till 2,2 miljoner fordon 2028
– Djurhälsobolaget Vimian redovisar ett justerat ebita-resultat om 26,1 miljoner euro för det fjärde kvartalet 2025 (24,6). Den justerade ebita-marginalen uppgick till 24,0 procent (23,4). Nettoomsättningen blev 109 miljoner euro (105). Försäljningstillväxten var 4 procent och den organiska tillväxten uppgick till 6 procent (15). Resultatet efter skatt blev 12,2 miljoner euro (12,5) och resultatet per aktie uppgick till 0,02 euro (0,02). Styrelsen föreslår ingen utdelning på för helåret 2025 i likhet med föregående år.