Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit tudelad. Hongkongbörsens Hang Seng-index noteras upp 2,4 procent och Sydneys ASX-index ned 0,56 procent. Tokyo och Shanghai höll helgstängt.
Amerikanska statsobligationsräntor noteras oförändrade medan analytiker begrundar konsekvenserna av högsta domstolens beslut i fredags att ogiltigförklara Trumps handelstullar, och presidentens motdrag. Tioåringen handlas kring 4,07 procent och tvååringen 3,47 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,62 procent och tvååringen 1,92 procent.
Dollarn har tappat 75 pips till 1,1825 mot euron, respektive 154,55 mot yenen. Kronan har återhämtat 4 öre till 9,02 mot dollarn, och tappat två öre till 10,67 mot euron. Oljeterminerna har ryggat tillbaka en dollar. Brentkontraktet handlas kring 70,40 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 65,60 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 90,87 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
EU analyserar fredagens amerikanska tullbeslut. Parlamentets handelsutskott håller krismöte idag gällande sommarens tulluppgörelse mellan EU och USA. ”Vi noterar beslutet från USA:s högsta domstol och analyserar det noggrant”, skriver Olof Gill, sakpolitisk talesperson för EU-kommissionen i handelsfrågor på X. EU står i nära kontakt med Trumpadministrationen för att få klarhet i vilka åtgärder de avser att vidta, uppger han och skriver vidare: ”Företag på båda sidor av Atlanten är beroende av stabilitet och förutsägbarhet”. Under fredagskvällen gick president Trump till motattack mot domstolsbeslutet och tillkännagav nya svepande globala tullar om 10 procent, utifrån en annan lagstiftning, ovanpå ”normala tullar som redan tas ut”. Det är oklart om Trump tänker hålla sig till den tulluppgörelse som EU nådde med USA i somras. Ett krismöte inom EU-parlamentets handelsutskott hålls på måndag för att utvärdera situationen, uppger dess ordförande Bernd Lange.
Högsta domstolens underkännande av Trumps tullar tillför nya risker och osäkerheter kring handelspolitiken, USA:s statsskuld och dollarn. Domstolen tog inte ställning till eventuella återbetalningar av inbetalda tullavgifter, vilket öppnar för ett hål om 170 miljarder dollar i de amerikanska statsfinanserna. Trumps snabba, ilskna försök att införa ersättningstullar har redan väckt irritation i Europa och skapat ny förvirring kring vart handelspolitiken är på väg.
Obligationsmarknaden begrundar innebörden för USA:s statsfinanser och inflationen. Den mest uppenbara slutsatsen är att Trumps ersättningstullar verkar lägre än de tidigare och därmed kan dämpa prispressen på kort sikt. Men domstolens beslut har också begränsat Trumps handlingsutrymme, och följderna av det är svåra att förutse – både för marknaderna och för ekonomin. ”Osäkerheten är tillbaka, och med europeiska ledare som nu visar musklerna är risken för eskalering högre än för ett år sedan”, skrev analytiker på ING i en kommentar. För amerikanska statsobligationer är risken att rättsprocesser om återbetalningar drar ut på tiden – något som kan ta månader i lägre instanser. Dessa skulle utgöra en liten andel sett till total skuld, men ändå tillräckliga för att kunna kräva extra upplåning.
”Marknaden fokuserar just nu på de kortsiktiga effekterna – lägre inflation och att räntorna faller snabbare”, sade Alberto Conca, investeringschef på LFG+ZEST i Lugano. ”Det är ganska närsynt, eftersom det ökar ett redan enormt budgetunderskott, och räntekurvorna borde branta betydligt mer när USA:s statsfinanser i praktiken är utom kontroll.” Kongressens budgetkontor (CBO) hade uppskattat att Trumps tullar skulle ge cirka 300 miljarder dollar per år under det kommande decenniet. Trumps ersättningstull om 15 procent gäller bara 150 dagar, och det är ännu oklart exakt när den träder i kraft – och vilka den omfattar. Vissa länder, som Storbritannien och Australien, hade 10-procentiga nivåer under den tidigare ordningen, medan många asiatiska länder låg högre.
Marknadsreaktionen har hittills varit relativt begränsad, och det finns en uppfattning om att mer långvariga skadeverkningar kan undvikas. Analytiker på Morgan Stanley hör till dem som tror att kreditmarknaden inte kommer att bekymra sig särskilt mycket över budgetunderskottet – dels eftersom Trump sannolikt hittar ersättningar för tullintäkterna, dels eftersom eventuellt extra finansieringsbehov kan lösas via korta statsskuldväxlar. Trump kan dessutom få svårt att infria sin ambition att ge varje amerikan en ”tull-utdelning” om 2 000 dollar vardera, vilket annars hade varit en möjlig inflationskälla.
Europeiska indexterminer är blandade inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index upp 0,1 procent, DAX Index ned 0,55 procent, CAC40 Index upp 0,4 procent, och OMXS30 ned 0,3 procent.
Nyheter från kvällen
| – GRÖNLAND. Internationella flyg från Nuuk har stoppats efter att danska myndigheter infört nya passagerarkontroller, vilket påverkar resande till Arktis. (Sky News) – FÄRRE. Antalet internationella studenter i USA har sjunkit med cirka 17 % jämfört med förra året enligt statistik, vilket påverkar universitetsintag. (Expressen) – LAVINRISK. Lavinrisken bedöms som särskilt hög i europeiska Alperna och svenska fjällen efter ovanligt stora snömängder och väderförhållanden. (Expressen) – BONUSKRITIK. Skidskytten Sebastian Samuelsson kritiserar Internationella olympiska kommittén för att inte betala bonusar till medaljörer trots stora intäkter från spelen. (Omni) – SKÖTS. En man som försökte ta sig in på president Trumps Mar-a-Lago-egendom i Florida sköts till döds, rapporterar amerikansk Secret Service. (SVT) – KARTELLEDARE. Mexikanska säkerhetsstyrkor bekräftar att en ledande narkotikaboss från CJNG-kartellen dödats i en polisinsats, vilket lett till våld i flera delstater. (Reuters) PROTESTER. Iranska studenter fortsätter protestera vid universitet efter nya sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor i samband med diplomatiska spänningar med USA. (Reuters) – ÅTERVALD. Nordkoreas ledande parti har återvalt Kim Jong-Un som generalsekreterare, vilket befäster hans maktställning. (Reuters) – GRÄNSÖVERSKRIDANDE. Pakistansk polis rapporteras ha genomfört offensiver i östra Afghanistan mot misstänkta terrorgrupper, med civila dödsfall som följd. (SvD) – SNÖSTORM. En stor snöstorm hotar stora delar av USA:s ostkust, vilket riskerar att stänga av flygtrafik och infrastruktur för miljoner människor. (GP) – VENEZUELA. Över 200 politiska fångar i Venezuela har inlett hungerstrejk för att få amnesti enligt ny lagstiftning som diskuterats i kongressen. (GP) – IRAN. Irans utrikesminister uttrycker optimism om att diplomatiska samtal med USA om landets kärnenergiprogram kan leda till lösningar i kommande samtal. (SvD) – SYRIEN. Syrien har officiellt stängt IS-lägret al-Hol efter återkommande säkerhetsproblem, enligt rapporter. (SVT) |
Bolagsnotiser
– Renault köper AB Volvos andel i det gemensamma bolaget Flexis, som utvecklar eldrivna skåpbilar. Det har tidigare rapporterats att de båda parterna inte varit överens om projektets framtid. I oktober 2023 meddelade AB Volvo VOLV B 0,00%, den franska fordonskoncernen Renault och det franska logistikbolaget CMA CGM att trion skulle starta ett samriskbolag för att tillverka eldrivna skåpbilar. De två förstnämnda bolagen åtog sig att investera 300 miljoner euro, motsvarande 3,3 miljarder kronor, vardera i bolaget. Sedan dess har samarbetet gnisslat, och i december 2025 rapporterade den franska tidningen Les Echos att relationen mellan parterna var ansträngd. Enligt en källa var bolagen oeniga om affärsutsikterna och utvecklingstakten, samtidigt som efterfrågan på elektrifierade fordon ser alltmer osäker ut. Nu uppger Volvo att bolaget säljer sin 45-procentiga ägarandel i Flexis till Renault, men priset kommuniceras inte. Renault köper även CMA CGM:s 10-procentiga ägarandel. Däremot kommer Volvokoncernen, genom sitt dotterbolag Renault Trucks, fortsatt vara distributör och finansiär i projektet och kommer att distribuera Flexis produkter från och med 2027. ”Parterna har fortsatt stort förtroende för de innovativa produkter som utvecklats inom Flexis, och det nya avtalet är ett bevis på den gemensamma tron på framtiden för mobilitetslösningar baserade på mjukvarudefinierade fordon samt speglar den starka, långvariga och positiva relationen mellan Renault Group och Volvokoncernen”, skriver företaget i ett pressmeddelande. AB Volvo betonar att transaktionen inte har någon väsentlig påverkan på koncernens resultat.
– Finländska livsmedelskoncernen Fazer redovisar en rekordhög rörelsevinst för 2025. Vinsten på 77,8 miljoner euro (föregående år 75,9 miljoner euro) motsvarar en rörelsemarginal på 6,5 procent för bolaget. För 2026 har bolaget en positiv marknadssyn, delvis utifrån att bedömningen är att råvarupriset på kakao bedöms lätta jämfört med 2025.