Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit blandad, mest präglad av små rörelser. Shanghais CSI-index noteras ned 0,8 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,2 procent, Sydneys ASX-index upp 0,3 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,22 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har fallit av ett par punkter. Tioåringen handlas kring 4,24 procent och tvååringen 3,68 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,72 procent och tvååringen 2,15 procent.
Dollarn har tappat 70 pips till 1,1495 mot euron, respektive 10 pips till 159,20 mot yenen. Kronan har återhämtat 10 öre till 9,35 mot dollarn, och 4 öre till 10,75 mot euron. Oljeterminerna har backat drygt två dollar. Brentkontraktet handlas kring 103,50 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 96,10 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 82,02 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Wall Street steg igår på uppgifter om att ett fåtal fartyg börjat hitta en väg ut genom Hormuzsundet, och en kommunikationskanal mellan USA och Iran har nyligen återaktiverats, rapporterar Axios. ”Även om det är möjligt att oljepriserna överstiger 100 dollar på kort sikt, förväntar vi oss inte att priserna förblir över den tröskeln långsiktigt. Oljepriserna kommer att sjunka när spänningarna lägger sig och oljeflödena återgår till nivåerna före krisen”, kommenterade Treasury Partners till Bloomberg.
I ett inlägg på plattformen X varnar Moody’s chefsekonom Mark Zandi för en ökande risk för recession när oljepriset fortsätter uppåt. ”Många var övertygade om att en nedgång var nära efter centralbankens åtstramning för ett par år sedan och uttryckte det högljutt, men hade fel. Men om oljepriserna förblir höga mycket längre, veckor snarare än månader, blir en recession svår att undvika”, skriver chefsekonomen. I takt med att kriget i Mellanöstern eskalerar spår Mark Zandi att Moody’s data kommer att indikera att sannolikheten för en recession i USA inom de kommande tolv månaderna uppgår till 50 procent. Han menar att amerikanska konsumenter redan är hårt pressade och pressas nu ytterligare när oljepriserna stiger. Sedan den 28 februari, när USA och Israel attackerade Iran, har Brentoljan stigit över 40 procent. Vidare skriver chefsekonomen att varje recession sedan andra världskriget, med undantag för pandemin, har föranletts av kraftiga uppgångar i oljepriset. Han noterar samtidigt att varje oljeuppgång inte alltid leder till recession. ”När Ryssland invaderade Ukraina 2022 bidrog det till den värsta inflationsvågen på decennier. Men då kom USA från en stark tillväxtperiod efter pandemin, driven av stimulanser, vilket gav ekonomin en betydande buffert mot chocken från högre lånekostnader när Federal Reserve snabbt höjde räntorna”, skriver han.
Inatt blev Australiens centralbank (RBA) först bland de större centralbankerna att höja sin styrränta sedan krigsutbrottet i Mellanöstern, med 25 punkter till 4,1 procent. Beslutet motiverades av risken för att stigande bränslepriser driver upp inflationen, dock med en ovanligt jämn omröstning med fyra avvikande röster. Signalen ger en fingervisning om de diskussioner som väntar när Federal Reserve, ECB, Bank of England och Bank of Japan möts under veckan – även om de flesta bedömare räknar med oförändrade räntor. Samtidigt uppmanar Bank for International Settlements centralbanker att inte överreagera på energichocken. I Japan påpekar centralbankschefen Kazuo Ueda att den underliggande inflationen närmar sig målet [2 procent], medan yenen fortsätter att försvagas. Geopolitiskt kvarstår osäkerheten kring hur länge kriget ska pågå, parallellt med fördjupade störningarna i andra delar av ekonomin – t.ex. den globala brist på halvledarkort som väntas bestå i flera år.
Europeiska indexterminer backar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,15 procent, DAX Index ned 0,3 procent, CAC40 Index ned 0,4 procent, och OMXS30 ned 0,3 procent.
Nyheter från kvällen
| – UTBYGGNAD. Arlanda planerar omfattande utbyggnader fram till 2040 och räknar med att passagerarantalet ska öka. (SVT) – OMSTART. EU uppges vilja ha en ”akut omstart” i samtalen med Storbritannien för att undvika att en planerad reset-deal kör fast. Regler och avgifter pekas ut som knäckfrågor. (The Guardian) – BRISTYRKE. Allt färre utbildar sig till teckenspråkstolk samtidigt som stora pensionsavgångar väntar. Forskare och utbildningsansvariga menar att yrkets status och villkor måste förbättras för att fler ska stanna kvar. (SVT) – SLOPADES. EU misslyckades med att förlänga de tillfälliga regler som låter nätplattformar upptäcka och rapportera övergreppsmaterial mot barn. Det kan skapar ett glapp tills ny lagstiftning finns på plats. (Reuters) – VILDSVIN. Motala betalar jägare ett arvode per godkänt vildsvin för att få ner stammen. Köttet går vidare till skolor och äldreboenden i kommunen. (SVT) – MARKERING. Sverige hotar att begränsa elexporten om EU:s finansieringsupplägg och regelverk inte justeras, enligt uppgifter i Bryssel. Utspelet sägs syfta till att pressa fram snabbare beslut om stöd och ansvarsfördelning i energisystemet. (Reuters) – ÅTERSKAPAD. Forskare har återskapat en insekt från dinosauriernas tid. Resultatet kan ge nya ledtrådar om hur tidiga ekosystem fungerade och hur arter utvecklades. (SVT) – KRITISKA. Profiler inom Liberalerna säger att processen kring SD-linjen brustit och beskriver det som en “käftsmäll” mot partiorganisationen. De menar att underlaget kom sent och att beslutsordningen satts ur spel. (Omni) – KVANTTEKNIK. Storbritanniens finansminister Rachel Reeves väntas utlova en miljard pund för upphandling och satsningar kopplade till kvantteknik. Målet är att snabba på kommersialisering och stärka konkurrenskraften. (Reuters) – NEJ. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa avfärdar Ardalan Shekarabis öppning för samarbete. Dousa säger att M inte tänker vänta in S i stora reformfrågor. (Omni) – BELGIEN. Belgiens premiärminister Bart De Wever får kritik efter uttalanden om att normalisera relationerna med Ryssland för billigare energi. (The Guardian) – SPLITTRING. Första omgången av Frankrikes kommunalval uppges visa ett splittrat politiskt landskap. Resultatet ses som en barometer inför kommande nationalval. (Reuters) – FETMAMEDICIN. Användningen av fetmamedicin fortsätter att öka kraftigt i Finland, enligt nya siffror. En expert säger att vissa kan behöva långvarig behandling för att behålla effekten. (Yle) – TEHERAN. En ny våg av omfattande attacker uppges ha genomförts mot Teheran under natten. President Trump säger att USA pratar med Iran, medan Iran förnekar att samtal pågår. (Aftonbladet) |
Bolagsnotiser
| – Halvledarjätten Nvidia utökar samarbeten för sin verksamhet inom utveckling av självkörande fordon till Hyundai, Nissan och Isuzu, samt med de kinesiska biltillverkarna – Att hålla Hormuzsundet öppet ligger i EU:s intresse, säger utrikeschefen Kaja Kallas – men någon utökad EU-insats blir det inte. EU har sedan länge en marininsats, döpt till Aspides, som skyddar sjöfarten i Röda havet. Att utöka den till att även omfatta Hormuzsundet diskuterades på måndagen av medlemsländernas utrikesministrar – utan enighet. ”Det finns ingen aptit för att ändra mandatet för Aspides just nu”, konstaterar utrikeschefen Kallas efteråt. Hon betonade ändå hur viktig trafiken genom sundet är, inte bara för EU, utan även resten av världen. ”20 procent av världens energi – olja och gas – går genom Hormuzsundet. Konstgödsel går genom sundet. Det drabbar Asien men också Afrika. Om vi inte får igenom gödsel i år så kommer vi att få svält nästa år”, säger Kallas i Bryssel. |