Tonen på de asiatiska börserna har varit generellt negativ i skuggan av oklarheter kring Irankriget. Shanghais CSI-index noteras upp 0,2 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,6 procent, Sydneys ASX-index ned 0,63 procent, och Tokyobörsens Nikkei-index ned 2,92 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har ryggat tillbaka cirka 6-12 punkter. Tioåringen handlas kring 4,38 procent och tvååringen 3,87 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,91 procent och tvååringen 2,48 procent.
Dollarn har avancerat 10 pips till 1,1515 mot euron, och backat 25 pips till 159,70 mot yenen. Kronan har försvagats marginellt till 9,46 mot dollarn, respektive 10,89 mot euron. Oljeterminerna har stigit 5 dollar. Brentkontraktet handlas kring 107,60 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 100,70 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 39,09 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
ECB är redo att agera för att hålla inflationsförväntningarna i schack, men det är för tidigt att spekulera i tidpunkten för eventuella räntehöjningar. Det sade ECB-rådsledamoten Francois Villeroy de Galhau i en intervju med La Stampa, rapporterar Bloomberg News. Kriget i Iran riskerar att utgöra en negativ utbudschock, med lägre tillväxt och snabbare prisökningar som följd, enligt Villeroy, som även är chef för Banque de France. De senaste nyheterna kring konflikten ”ger inga gynnsamma signaler”, tillade han. ”ECB har ingen kontroll över oljepriserna, men har både möjligheten och skyldigheten att förankra inflationsförväntningarna hos hushåll och företag kring vårt medelfristiga mål på 2 procent”, sade han. ”Vi är redo att agera i den riktningen om det behövs”, tillade han.
Flera av Villeroys kollegor har signalerat att åtgärder kan komma redan i april, medan marknaden prisar in upp till tre räntehöjningar i år. Han upprepade dock att räntebanan inte är förutbestämd utan kommer att vara databeroende. ”Diskussionen om förutbestämda datum framstår som mycket förhastad”, sade han och tillade att finansmarknaderna har övertolkat den senaste tidens signaler. Han framhöll även att Europas finansiella system är mer motståndskraftigt än det var 2007, efter skärpta regelverk. ”Tack vare Basel III-regelverket och införandet av en gemensam tillsynsstruktur finns ingen risk för en bankkris i Europa”, sade han. Samtidigt varnade han för större risker i USA och uppmanade till ökad uppmärksamhet kring utvecklingen på aktiemarknaderna, inom privat kredit och kryptotillgångar. ”De systemiska riskerna framstår som lägre i Europa än i USA”, sade Villeroy. ”Vi ser dessutom en tendens till avreglering på andra sidan Atlanten, en utveckling som vore farlig, särskilt i det nuvarande marknadsläget”.
Bankerna Swedbank och Nordea höjer sina tremånadersräntor med 0,15 procentenheter vardera. Listräntan hamnar på 3,94 procent hos Swedbank och 3,99 procent hos Nordea. Det framgår av information på bankernas hemsidor. I förra veckan höjde även konkurrenterna Danske Bank, Landshypotek Bank och Länsförsäkringar Bank sina tremånadersräntor, som är den kortaste räntebindningstiden, med 0,15 procentenheter vardera. Så gott som samtliga banker har även höjt sina bundna räntor på räntebindningstider mellan cirka 1 och 10 år, ofta med i storleksordningen 0,20-0,40 procentenheter.
Europeiska indexterminer handlas oregelbundet inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index upp 0,1 procent, DAX Index ned 0,3 procent, CAC40 Index ned 0,3 procent, och OMXS30 ned 0,1 procent.
Nyheter från kvällen
| – UNDANTAG. Ett ryskt bulkfartyg med olja på väg till Kuba tillåts av USA:s kustbevakning passera blockaden. (Omni) – SPRÄNGNING. En kraftig explosion inträffade vid ett flerfamiljshus i Södertälje strax efter midnatt. En förundersökning har inletts. (Omni) – SNATTERI. Polisen i Finland har tagit fram en lista över varorna som tjuvar oftast stoppar i fickan vid butiksstölder. (Yle) – UTSPEL. President Trump säger i en intervju att hans “favoritalternativ” vore att ta kontroll över Irans olja, på liknande sätt som i Venezuela. Utspelet väcker frågor om hur långt USA är berett att gå. (Omni) – KRITIK. Två beteendeexperter kritiserar nya energiråd till hushåll och företag och menar att information sällan räcker för att ändra beteenden. De efterlyser styrmedel som gör det enklare att göra “rätt” i vardagen. (Omni) – MEDICIN. Förskrivningen av ADHD-medicin till pojkar är tre gånger vanligare i Finland än i Norge. Skillnader i diagnoskultur och vårdpraxis lyfts som möjliga förklaringar. (Yle) – RISK. En analys varnar för att USA kan dras in i ett utdraget utnötningskrig med Iran och att konflikten kan bli mer långvarig än Vita huset räknat med. (Omni) – FORTSÄTTER. En iransk källa säger att landet inte tänker sluta strida förrän man “lärt Trump en läxa”, enligt uppgifter. Samtidigt hävdas att Iran har resurser att fortsätta länge. (CNN) – ONSALA. Kapareskola i Kungsbacka kommun hålls stängd efter ett hot som ska ha spridits på sociala medier. Polisen utreder och kommunen uppmanar till lugn medan man säkrar läget. (GP) – DRÖNARNA. Två drönare har kraschat nära finska Kouvola, varav den ena uppges vara ukrainsk, enligt Försvarsmakten. Objekten ska identifieras och omständigheterna kartläggas. (Yle) – ÅTERFUNNEN. En känguru, som rymt från en djurpark i Wisconsin, har hittats oskadd efter tre dagars intensiv sökinsats. (Omni) |
Bolagsnotiser
| – Franska energijätten TotalEnergies överger målet om nettonollutsläpp till 2050, med hänvisning till att omställningen bort från fossila bränslen går långsammare än väntat samt till skärpta EU-regler. Bolaget står dock fast vid ambitionen att nå koldioxidneutralitet i den egna verksamheten till mitten av seklet och uppger att det fortsatt ska hjälpa kunder att minska sina utsläpp. ”Vi måste dock konfrontera våra ambitioner med verkligheten”, skriver vd Patrick Pouyanne i bolagets hållbarhetsrapport för 2026. Han konstaterar att energiomställningen pågår, men i ”en takt som ännu inte möjliggör att gemensamt nå koldioxidneutralitet enligt Parisavtalet”. Beskedet kommer kort efter att Trump-administrationen släppt bolaget och dess partners från havsbaserade vindkraftskontrakt värda nära 1 miljard dollar, varpå investeringarna i stället styrs om till olja och gas i USA. ”Vår förmåga att nå koldioxidneutralitet , tillsammans med samhället, beror på teknisk innovation, politiska beslut och konsumentval”, skriver Pouyanne, och tillägger att vägen framåt måste ”omprövas och anpassas över tid i takt med förändringar i det globala energisystemet”. |
Notiser från marknaden
– Försäljningsvolymen i svensk detaljhandel, kalenderkorrigerat och säsongsrensat, sjönk 0,6 procent i februari jämfört med föregående månad. Det visar statistik från SCB. Dagligvaruhandeln var oförändrad medan sällanköpsvaruhandeln sjönk 0,9 procent. Jämfört med samma månad föregående år steg detaljhandelsförsäljningen 2,4 procent, kalenderkorrigerat. Sällanköpsvaruhandeln steg med 4,7 procent medan dagligvaruhandeln sjönk med 0,2 procent i årstakt. Under den senaste tremånadersperioden minskade detaljhandelns kalenderkorrigerade och säsongsrensade försäljningsvolym 0,2 procent från närmast föregående tremånadersperiod.
– President Trump uppger att han vill ”ta oljan i Iran” och att USA potentiellt kan ta kontroll över exportnavet Kharg, samtidigt som USA skickar tusentals soldater till Mellanöstern. Det sa presidenten i en intervju med Financial Times. Trumps ”favoritalternativ” vore att ta kontroll över Irans olja, och jämförde det med situationen i Venezuela där USA, enligt Trump, planerar att kontrollera oljeindustrin ”på obestämd tid” efter att landets ledare Nicolás Maduro avsatts i januari. Uttalandena kommer samtidigt som Irankriget har eskalerat och drivit upp oljepriset. Brentoljan steg över 116 dollar per fat under måndagen i Asien, nära de högsta nivåerna sedan konflikten inleddes. Trump sa vidare: ”Om jag ska vara ärlig så är det jag helst vill att ta oljan i Iran, men vissa dumma människor i USA säger: ‘Varför gör du det?’ Men de är dumma”. Ett sådant steg skulle kräva att USA tog kontroll över ön Kharg, varigenom merparten av Irans oljeexport passerar. Samtidigt har USA förstärkt sin militära närvaro i regionen. Pentagon har beordrat utplacering av cirka 10.000 soldater med uppgift att kunna inta och hålla territorium. Omkring 3.500 soldater har redan anlänt, däribland cirka 2.200 marinkårssoldater, medan ytterligare styrkor är på väg, inklusive delar av 82:a luftburna divisionen.