Kursrekord i USA

16 April 2026

Tendensen på de asiatiska börserna har varit uppåtriktad i kölvattnet av Wall Streets pågående uppgång. Shanghais CSI-index noteras upp 0,7 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 1,7 procent, Sydneys ASX-index ned 0,08 procent, och Tokyobörsens Nikkei-index upp 2,48 procent.

Amerikanska statsobligationsräntor driver sidledes. Tioåringen handlas kring 4,26 procent och tvååringen 3,74 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,75 procent och tvååringen 2,23 procent.

Dollarn har backat ytterligare 15 pips till 1,1800 mot euron, respektive 158,85 mot yenen. Kronan har stärkts 4 öre till 9,14 mot dollarn, respektive tre öre 10,79 mot euron. Oljeterminerna har ligger kvar i gårdagens intervall. Brentkontraktet handlas kring 94,95 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 91,40 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 115,14 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].

USA:s tekniktunga Nasdaq Composite Index lyfte till en rekordnivå och stängde upp 1,6 procent. Aktieindexet handlades på plus för elfte handelsdagen i rad, med namnkunniga techbolag i täten. Det är den längsta uppgångssviten sedan november 2021. ”Uppgången de senaste två veckorna har varit helt berättigad. Det som i slutändan verkligen spelar roll är hur vinsterna utvecklas, och där har vi sett upprevideringar i mars, särskilt inom AI och teknik”, kommenterade HSBC:s chefsstrateg Max Kettner i Financial Times.

Råvarumarknaderna är fortsatt lugna i väntan på ytterligare fredsförhandlingar mellan USA och Iran, och spotpriserna på oljemarknaden ligger kvar på nivåer väl under 100-dollarstrecket. Samtidigt förblir Hormuzsundet stängt. ”Även om det blir ett genombrott denna vecka, och Hormuzsundet öppnas igen relativt snabbt, kommer det sannolikt att ta lång tid att lösa utbudsproblemen för ett antal viktiga råvaror, inklusive olja och gas, gödningsmedel och helium”, sade Susannah Streeter, chefsstrateg för investeringar på Wealth Club, enligt nyhetsbyrån AFP.

Svensk arbetslöshet fortsätter nedåt månad för månad, och befinner sig nu på den lägsta nivån sedan årsskiftet 2023/2024. Men läget är osäkert och varslen ligger på hög nivå, enligt Arbetsförmedlingens nya statistik. Antalet inskrivna arbetslösa var i slutet av mars 354 000 personer, ungefär 18 000 färre än mars förra året. Som andel av arbetskraften ligger siffran på 6,6 procent (7,1 procent i mars i fjol). Säsongsrensat och trendmässigt är andelen den lägsta sedan december 2023, enligt Arbetsförmedlingen. Dock var antalet varsel om uppsägningar relativt högt nivå i mars. ”Jag skulle säga att det är ganska spritt just den här månaden. Det är inom handeln och i den ganska breda kategorin privata tjänstesektorn”, säger Marcus Löwing, analytiker på Arbetsförmedlingen. Det som stuckit ut under den segdragna lågkonjunkturen, som riskerar att förlängas av Irankriget, är att arbetslösheten ökat mest bland personer med högskoleutbildning. ”Allt fler som kommit ut på arbetsmarknaden, framför allt de med eftergymnasial utbildning, har konkurrerat om ett minskat antal lediga jobb”, säger Marcus Löwing. Men även den kurvan har vänt ner. Som vanligt är läget mest bekymmersamt för de långtidsarbetslösa som riskerar att hamna allt längre bak i kön. ”Det är viktigt att stötta de som står långt ifrån arbetsmarknaden, att rusta de här individerna med utbildningsinsatser, olika typer av praktik och subventionerade anställningar.” Den senare typen av insatser, som nystartsjobb till exempel, har minskat stadigt de senaste åren, visar statistiken. ”Det är förstås någonting som vi verkligen hoppas att man kan växla upp på, i och med att vi vet att det kan ge en bra effekt”, säger Marcus Löwing.

Europeiska indexterminer trevar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,15 procent, DAX Index upp 0,2 procent, CAC40 Index upp 0,1 procent, och OMXS30 upp 0,2 procent. 

Nyheter från kvällen

– SPRÄNGNING. En explosion och efterföljande brand i Motala utreds av Polisen. Orsaken är ännu inte fastställd. (SVT)
– ÅLDERSGRÄNS? Fler finländska politiker öppnar för att höja åldersgränsen för vitt snus till 20 år. Frågan har snabbt seglat upp i hälsodebatten i Finland. (Yle)
– FREDSHOPP. Israels regering diskuterar en möjlig vapenvila med Hizbollah i Libanon samtidigt som nya kontakter pågår kring Iran. (Reuters)
– NATO. Sverige deltar i samtal om ett mer europeiskt Nato, om USA skulle dra sig tillbaka. (Omni)
– OENIGHET. Sverigedemokraternas Tobias Andersson förlorade sitt uppdrag som rättspolitisk talesperson efter att han gått emot partilinjen i vapenfrågan. (SVT)
– PRESSAT. Utländska investerare säljer thailändska tillgångar när energichocken från Mellanösternkrisen hotar den ekonomiska återhämtningen. (Reuters)
– UKRAINA. Flera personer omkom under natten i ryska drönar- och robotattacker mot ukrainska städer. (DN)
– SKYDD. Aktiva ingredienser i hudvård kan göra huden mer känslig för solen, enligt hudläkare som betonar vikten solskydd. (SVT)
– CYBERANGREPP. Ett svenskt värmeverk i västra Sverige utsattes i fjol för ett misslyckat cyberangrepp med proryska kopplingar. (Omni)
– SPLITTRAR. Planerna på ett vätgasrör genom finska Västnyland välkomnas tack vare gröna jobb men väcker debatt kring påverkan på känslig natur. (Yle)
– SPIONER. Iranska myndigheter säger sig ha gripit fyra israeliska spioner i landet. Uppgifterna kommer från statliga medier och rapporteras i DN:s direktrapportering. (DN)
– SKILLNADER. Det råder stora ekonomiska skillnader mellan de svenska riksdagspartierna inför valrörelsen. Centerpartiet och Socialdemokraterna beskrivs ha klart störst ekonomiska muskler. (Omni)
– HAWAII. En federal domare har avvisat Trumpadministrationens försök att hindra Hawaii från att driva en stämning mot fossilbolag. Beslutet ses som ännu ett bakslag för administrationens linje. (Reuters)
– SUDAN. Länder och organisationer har utlovat miljardstöd till offren i Sudan, enligt SVT Text. Beskedet kommer samtidigt som den humanitära krisen fortsätter att fördjupas. (DN)

Bolagsnotiser

– Familjen Stenbecks investmentbolag Kinnevik minskade sitt substansvärde med 22 procent under det första kvartalet 2026. Vidare meddelar Kinnevik att bolaget inte deltagit i den senaste finansieringsrundan av stålsatsningen Stegra. Totalt uppgick substansvärdet till 27,9 miljarder kronor vid utgången av perioden motsvarande 101 kronor per aktie, en minskning med 22 procent jämfört med föregående kvartal, eller 24 procent före valutakurseffekter. Kinnevik har skrivit ned sin investering i Stegra med 83 procent. ”Om bolaget träffar sin nya affärsplan bör Kinnevik tjäna in sin totala investering om 102 miljoner euro inom fem till sex år. Värderingen i kvartalet motsvarar en kraftigt diskontering av denna förväntan”, skriver Kinnevik i delårsrapporten. Kinnevik har även skrivit ned sin investering i Harald Mix värmepumpssatsning Aira med 64 procent, som liksom Stegra ingår i affärsområdet Climate Tech. Detta för ”att reflektera fortsatt minskande tillväxtförväntningar under en övergångsperiod då bolaget fokuserar på att nå lönsamhet innan det investerar kraftigare i tillväxt”, heter det. ”Climate Tech är en sektor med stora möjligheter och ett tydligt syfte, men även en sektor som haft strukturella utmaningar och är kapitalkrävande. Våra resultat inom sektorn har hittills inte motsvarat våra förväntningar, varför vi har beslutat att inte göra några nya investeringar inom Climate Tech och att inte längre rapportera sektorn separat”, skriver tillförordnade vd:n Rubin Ritter i rapporten.

Notiser från marknaden

– Kinas BNP steg 1,3 procent under första kvartalet jämfört med föregående kvartal. Jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare steg BNP med 5,0 procent. Det rapporterar det nationella statistikkontoret NBS. Enligt Trading Economics konsensprognos väntades BNP ha ökat med 4,8 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Under fjärde kvartalet ökade BNP med 4,5 procent i årstakt. Enligt Kinas statistikmyndighet NSB hade ekonomin en bra start under första kvartalet, men den externa situationen blir allt mer komplex. NSB tillade att Kina kommer att utöka den inhemska efterfrågan, optimera utbudet och införa proaktiv makropolitik. De räknar också med att den externa miljön kommer att vara komplex och volatil framöver och ser blandade tecken på starkt utbud och svag efterfrågan