Inledningsvis nedåt

23 April 2026

Tendensen på Asiens börser har varit lätt negativ mot bakgrund av den fortsatta osäkerheten i Mellanöstern och högre oljepriser. Shanghais CSI-index noteras ned 0,3 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,85 procent, Sydneys ASX-index ned 0,55 procent, och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,74 procent.

Amerikanska statsobligationsräntor har stigit ytterligare 4 punkter. Tioåringen handlas kring 4,32 procent och tvååringen 3,81 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,82 procent och tvååringen 2,30 procent.

Dollarn har stärkts 45 pips till 1,1705 mot euron, respektive 159,65 mot yenen. Kronan har tappat 6 öre till 9,21 mot dollarn, respektive tre öre 10,79 mot euron. Oljeterminerna har stigit 6 dollar. Brentkontraktet handlas kring 103,40 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 94,40 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 32,28 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].

The Washington Post rapporterar att de kan ta uppemot sex månader att helt rensa Hormuzsundet från iranska minor, räknat från det att kriget avslutats. Den bedömningen gjorde USA:s försvarshögkvarter Pentagon i en dragning för representanthusets försvarsutskott nyligen, uppger tre källor med insyn för tidningen. Bedömningen ska ha väckt frustration bland både republikaner och demokrater i utskottet. Bortsett från de ekonomiska konsekvenserna av en sådan utdragen process för att rensa sundet bedöms även de politiska följderna kunna bli betydande, inte minst för Republikanerna, i höstens mellanårsval. Enligt uppgifterna tros Iran ha placerat ut minst 20 minor i och omkring Hormuzsundet och vissa kan vara svåra att hitta.

Avgifterna för passage genom Panamakanalen har nått rekordnivåer pga att asiatiska köpare desperat söker alternativa leveranser av olja och gas, skriver Financial Times. Enligt data från Argus Media har de dagliga auktionerna om transitplatser genom kanalen fått fem gånger fler bud än före konflikten. För de så kallade Panamax-slussarna, som används av majoriteten av fartygen, har priserna i genomsnitt stigit till 837.500 dollar. Ross Griffith på Argus Media sade att omkring 70 procent av alla fartyg genom kanalen använder de äldre Panamax-slussarna. ”Priserna i auktionerna har ökat nästan tiofalt sedan Iran-kriget började och Hormuzsundet stängdes”, sade Griffith.

Han beskriver utvecklingen som ett tydligt tecken på hur asiatiska importörer försöker säkra leveranser från USA. ”Det visar hur köpare i Asien desperat söker olja, bränsle och torrlastvaror som kol från USA”, tillade Griffith. Handeln styrts om mot Atlanten och Nordamerika, samtidigt som fraktkostnaderna stigit kraftigt. Väntetiderna för råoljetankers nu stigit till över 4 dagar, den högsta nivån på sex veckor. För att slippa köerna betalar vissa bolag enorma summor. Under april nådde enskilda auktioner för de största slussarna upp till 4 miljoner dollar. ”Det finns helt enkelt inte tillräckligt med utbud på vattnet just nu”, sade Kenneth Medlock vid Rice University, och tillade att USA fortfarande har god tillgång på både råolja och raffinerade produkter, men att den asiatiska efterfrågan pressar upp priserna. Andres Rojas på S&P Global noterade att ”just nu ser vi hur leveranser från Atlantområdet i allt större utsträckning omdirigeras till asiatiska marknader, eftersom priserna där stiger snabbare än i Europa”.

Europeiska indexterminer handlas oregelbundet inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,3 procent, DAX Index ned 0,5 procent, CAC40 Index upp 0,2 procent, och OMXS30 ned 0,6 procent. 

Nyheter från kvällen

– BESKED. Pliktrådet kräver tydliga besked om hur Sveriges Nato-medlemskap påverkar värnpliktiga. Kravet är att svenska värnpliktiga inte ska kunna skickas utomlands i fredstid. (Omni)
– FÖRENKLING. Riksdagen har beslutat att slopa introduktionskursen för den som vill börja övningsköra för B-körkort. Den obligatoriska kursen har funnits sedan 2006. (SVT)
– STORSATSNING. Microsoft ska investera 25 miljarder australiska dollar i Australien till slutet av 2029. Satsningen ska bygga ut landets kapacitet inom moln och AI. (Reuters)
– MIGRANTAVTAL. Frankrike och Storbritannien har enats om ett treårigt avtal för att stoppa migrantbåtar i Engelska kanalen. Målet är att minska den farliga trafiken över sundet. (DN)
– ORMBETT. Ormbett i benen kan vara farligare för hundar än man tidigare trott. Risken bedöms vara större när svullnaden sitter långt ner i kroppen. (Yle)
– FLYGANDE BILAR. Kinesiska Xpeng räknar med att kunna leverera flygande bilar i större skala redan 2027. Bolaget stärker därmed sin profil inom framtidens fordonsmarknad. (Reuters)
– SKEPTISK. Arbetsmarknadsminister Johan Britz är skeptisk till EU-idén om mer hemarbete för att spara bränsle. Han säger att sådana beslut ska tas av arbetsgivare och fack, inte av Bryssel. (Omni)
– MINOR. Problemet med tiotusentals gamla sjöminor i Östersjön är ett farligt arv som märks när nya projekt byggs till havs. (Yle)
– FUSK. Förskollärare i Malmö reagerar mot att vissa föräldrar ”fejkpluggar” för att få fler förskoletimmar. Facket menar att knepet snarare visar hur pressad förskolan har blivit. (SVT)
– RÖDGRÖNA. En ny GP/Novus-mätning visar att de rödgröna behåller ett stabilt övertag över Tidöpartierna. Samtidigt backar Sverigedemokraterna i undersökningen. (Omni)
– NEGATIVA. Två tredjedelar av svenskarna är negativa till AI-genererad litteratur, enligt en ny undersökning. Mest kritiska är unga vuxna. (SVT)
– POTATISSTÖLDER. Finsk midsommarpotatis är redan satt i jorden, men stölder hotar skörden. Frågan har blivit ett oväntat bekymmer för odlare. (Yle)
– NORDKOREA. Nordkorea och Ryssland vill öppna en ny vägbro över floden Tumen så snart som möjligt. Bron väntas stärka handel, turism och resor mellan länderna. (Reuters)
– SPARKAD. USA:s marinminister John Phelan lämnar sin post med omedelbar verkan, enligt Pentagon. Beskedet kommer oväntat mitt i en orolig säkerhetspolitisk period. (DN)

Bolagsnotiser

– Essity har beslutat att använda bemyndigandet från årsstämman för att påbörja ett nytt aktieåterköpsprogram om 3 miljarder kronor. Det framgår av ett pressmeddelande. Programmet påbörjas tidigast den 11 maj 2026 och löper som längst fram till årsstämman 2027. Aktieinnehavet får max uppgå till maximalt 10 procent av det totala antalet utestående aktier. Återköpta aktier förväntas bli indragna. “Programmet finansieras med rörelsens kassaflöde efter ordinarie utdelning med ambitionen att fortsätta göra återköp över tid som en återkommande del av Essitys kapitalallokering“, uppger bolaget.
 
– Bufabs nettoomsättning ökade med 1,7 procent till 2.222 miljoner kronor (2.184) under första kvartalet 2026. Den organiska tillväxten var 2,2 procent och orderingången var något högre än nettoomsättningen. Det framgår av delårsrapporten. Justerat ebita uppgick till 340 miljoner kronor (278) och ebita till 340 miljoner kronor (286). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 201 miljoner kronor (164).
 
– Hjälmteknikbolaget Mips redovisar ett rörelseresultat för det första kvartalet 2026 på 43 miljoner kronor (24).Nettoomsättningen uppgick till 151 miljoner kronor (116). Den organiska försäljningstillväxten var 25 procent. Rörelsemarginalen landade på 28,6 procent (20,9). Rörelseresultatet justerat för jämförelsestörande poster var 50 miljoner kronor (33). Resultatet efter skatt blev 29 miljoner kronor (19). Resultatet per aktie uppgick till 1,09 kronor (0,71).

Notiser från marknaden

– Japans tillverkningsindustri visade oväntad styrka i april, samtidigt som oron för utvecklingen i Mellanöstern kastar en skugga över framtidsutsikterna. Enligt preliminär statistik steg inköpschefsindex (PMI) för den japanska industrin till 54,9 i april, upp från 51,6 i mars, enligt data sammanställd av S&P Global/Jibun Bank. Bakom uppgången ligger framför allt en kraftig ökning av produktionen. Japanska tillverkare höjde produktionstakten till den högsta nivån på 12 år, ett tecken på så kallad frontloading – att företag tidigarelägger produktion och leveranser för att gardera sig mot kommande störningar. ”Det rapporterades att vissa tillverkningsföretag ökade produktionen på grund av oro och osäkerhet kring kriget i Mellanöstern och risken för ytterligare störningar i leveranskedjan,” skrev Annabel Fiddes, chefekonom på S&P Global Market Intelligence, i en kommentar. Samtidigt utvecklades tjänstesektorn svagare. Inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk till 51,2 i april, från 53,4 månaden innan. Det sammanvägda indexet föll till 52,4 från 53,0. Även om nivåerna fortsatt ligger över 50-strecket – vilket signalerar expansion – tyder siffrorna på att tillväxttakten i ekonomin bromsar in. Rapporten visar också att företagens framtidstro försämrades. Synen på kommande produktion sjönk till den lägsta nivån sedan augusti 2020, trots den nuvarande produktionsökningen. ”Kriget i Mellanöstern var en nyckelfaktor som dämpade optimismen, och den nuvarande starka tillverkningsutvecklingen är osannolik att upprätthållas om inte osäkerheten minskas och leveranskedjorna stabiliseras,” sade Fiddes.