Måndagens handel på de asiatiska börserna har varit blandad, präglad av medvind för teknikaktier i Hongkong medan Japan led av vinsthemtagningar. Shanghais CSI-index noteras ned 0,41 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,5 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,92 procent. Sydneybörsen höll helgstängt med anledning av Australia Day.
Amerikanska marknadsräntor åkte berg-och-dalbana i fredags; initialt lägre räntor efter nedtonade tullsignaler från President Trump byttes till uppgångar, i takt med stigande Europaräntor, följt av nedgångar i spåren på svaga USA-indikatorer på eftermiddagen. Idag noteras de amerikanska statsobligationsräntorna något lägre. Tioåringen handlas ned 6 punkter à 4,56 procent, och tvååringen ned 4 punkter à 4,22 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,36 procent och tvååringen 1,97 procent.
Dollarn har stärkts marginellt till 1,0465 mot euron, och 45 pips till 155,80 mot yenen. Kronan har tappat tre öre till 10,98 mot dollarn respektive två öre till 11,48 mot euron. Oljeterminerna har sjunkit ytterligare 70 cent per fat i kölvattnet av President Trumps kommentar i förra veckan att han vill se lägre priser. Brentkontraktet noteras kring 77,15 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 74,20 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 44,35 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Efter en rad positiva överraskningar i preliminära januari-PMI-data från Europa överraskade den amerikanska motsvarigheten på nedsidan i fredags eftermiddag. Index för tillverkningsindustrin steg visserligen något, men tjänste-PMI föll markant vilket bidrog till att pressa ned det sammanvägda indexet till niomånaderslägsta 52,4. PMI-rapporten indikerade dock samtidigt att inflationstrycket steg till den högsta nivån på fyra månader när såväl input- som försäljningspriser steg i såväl tjänstesektorn som industrin. Jobbtillväxten ökade och företagen signalerade fortsatt optimism om utsikterna. Definitiva Michiganindex visade vidare att hushållssentimentet försvagades mer än väntat i januari. Bedömningen försvagades både gällande nuläget som utsikterna, som var de svagaste sedan i juli. Michiganindex visade vidare att inflationsförväntningarna steg kraftigt i januari jämfört med i december, vilket även indikerades i den preliminära rapporten. Ettårsförväntningarna steg från 2,8 till 3,3 procent medan femårsförväntningarna steg från 3,0 till 3,2 procent. Michiganuniversitetet noterade att “oro över den framtida banan för inflationen var synliga i intervjuerna“, och de kopplas till förväntningar om politiken, som importtullar.
Kommande vecka riktas USA-intresset främst mot Federal Reserves räntebesked på onsdag. Förväntningarna pekar entydigt mot att styrräntan kommer att lämnas oförändrad denna gång, men intresset är stort för vad Fed kommer att kommunicera om utsikterna för räntan framöver, i pressmeddelandet och vid chefen Jerome Powells presskonferens en halvtimme efter räntebeskedet.
Den första helgen med Donald Trump tillbaka som USA:s president bjöd ett flöde av nyhetsflashar om allt från aborter, Gaza och Grönland. President Trump beslutade bland annat att införa 25-procentiga importtullar mot Colombia när landet vägrat ta emot amerikanska flygplan med repatrierade migranter. Tidigt på måndagsmorgonen meddelade dock Vita Huset att man avvaktar med att införa tullarna efter colombianska eftergifter. På samma tema rapporterar Wall Street Journal att Trumps rådgivare blir alltmer angelägna om att verkställa 25-procentiga tullar på import från Kanada och Mexiko. Enligt en senior företrädare för administrationen är Trump fortsatt “mycket seriös” avseende tullar mot Kanada och Mexiko, och han räknar med att de kommer att samarbeta. Wall Street Journal noterar att detta skulle bli en väckarklocka för investerare och företag. Analytiker spekulerade i förra veckan att det råder en 20-procentig risk att Trump skulle införa importtullar redan på lördag. Detta med hänvisning till att han uttalade liknande hot under hans förra presidentperiod, som inte alltid följdes upp. Den hör gången är dock Trump mer mottaglig för strategin “tullar-före-förhandlingar”, enligt personer med insyn i diskussionerna, även om inga slutliga beslut är fattade.
Kinas officiella industri-PMI sjönk oväntat till 49,1 i januari, från 50,1 i december, en bra bit under analytikernas förväntningar. Capital Economics noterar i ett kundbrev att Kinas ekonomi verkar ha tappat momentum i januari trots den senaste tidens policylättnader. Enligt ekonomerna kan inbromsningen förhoppningsvis visa sig vara temporär givet att de finanspolitiska stimulanserna borde börja få effekt inom kort. “Men de överraskande svaga PMI-indexen understryker svårigheterna beslutsfattarna har med att uppnå en uthållig återhämtning av tillväxten“, skriver Capital Economics.
I Europa riktas måndagens makrodatafokus främst mot den tyska konjunkturbarometern IFO-index för januari. Indexet sjönk 4,5-årslägsta 84,7 i december och konsensusprognosen pekar nu mot en liten nedgång, till 84,6, även i januari. Fredagens relativt positiva utfall i preliminära PMI-data för januari kan dock ge visst hopp om en förbättring även i IFO-index. Senare i veckan riktas även Europaintresset mot nya räntebesked; Riksbanken på onsdag och ECB på torsdag. Båda centralbankerna väntas sänka sina respektive styrräntor med 25 punkter, till 2,25 respektive 2,75 procent. Efter räntebeskeden riktas makrointresset mot fredagens inflationsdata; preliminära januari-KPI från Tyskland och amerikansk PCE-inflationsdata för december.
De europeiska indexterminerna faller inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras ned 0,4 procent, Tyska DAX-index ned 0,85 procent, franska CAC-index ned 0,7 procent, och Stockholms OMXS30 Index ned 1,2 procent.
Nyheter från kvällen
– HEGSETH. Amerikanska senaten godkände natten till lördag Pete Hegseth som landets nye försvarsminister. En jämn omröstning fick avgöras av vicepresidenten JD Vance. (Ekot-lör)
– SLAPPT. Oppositionen anklagar regeringen för att strunta i arbetslösheten. Arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) anser i stället att det är kraven på de arbetslösa som måste skärpas: “det är för slappt idag“, säger han. (DN-sön)
– SKÄRP MER. Regeringen vill gå längre än utredarens förslag på försörjningskrav för att få svenskt medborgarskap. “Det behöver skärpas till” sade migrationsminister Johan Forsell i Ekots lördagsintervju. (TT-DN-sön)
– TRUMP. Donald Trump hävde på lördagen USA:s stopp för leveranser av kraftiga amerikanska bomber till Israel. Han vill “städa ur” hela Gaza, som han kallar en rivningsplats, och att Egypten och andra arabländer tar emot fler palestinska flyktingar. (Ekot-sön)
Bolagsnotiser
– Amerikanska aktieterminer föll inatt i Asien pga. oro för att en AI-modell från kinesiska DeepSeek kan skaka om teknologivärlden, rapporterar Bloomberg News. Under helgen ökade spekulationerna om DeepSeeks senaste produkt, som bedöms vara kostnadseffektiv och driven av enklare chips, vilket kan resa frågor om amerikanska teknologiföretags, inklusive Nvidia, dominans. DeepSeeks AI-modell rankas nu högst på Apples App Store Ranking. Nirgunan Tiruchelvam, chef för konsument och internet vid Singapore-baserade Aletheia Capital, säger till Bloomberg News att DeepSeeks produkt är “djupt problematisk för teorin att de signifikanta kapitalutgifter och driftskostnaderna som Silicon Valley har ådragit sig är det lämpligaste sättet att närma sig AI-trenden“. “Det ifrågasätter de enorma resurser som har ägnats åt AI”, fortsätter han. Charu Chanana, chefsstrateg vid Saxo Markets noterar att de nuvarande ledarna, som Nvidia, har en stark ställning, men DeepSeeks modell är en påminnelse om att AI-dominansen inte kan tas för given. “Framväxten av Kinas DeepSeek indikerar att konkurrensen intensifieras, och även om det inte utgör något signifikant hot nu kommer framtida konkurrenter utvecklas snabbare och utmana etablerade företag snabbare. Resultatrapporterna denna vecka kommer att bli ett viktigt test“, sade han.
– EQT:s vd Christian Sinding har via bolaget Baggins sålt nära 1,6 miljoner aktier i bolaget, enligt Finansinspektionens insynsregister. Aktierna såldes under fredagen till kursen 366,60, eller för drygt 577 miljoner kronor. Innan försäljningen ägde Christian Sinding cirka 26 miljoner aktier i EQT, enligt ägardatatjänsten Holdings.
Notiser från marknaden
– Svenska handelsbalansen med varor visade ett överskott på 6,2 miljarder kronor i december. Det framgår av icke säsongsrensad statistik från SCB. För december 2023 var det ett överskott på 1,3 miljarder kronor. Rensat för säsongspåverkan visade handelsnettot ett överskott på 4,1 miljarder kronor i december, jämfört med ett överskott på 2,7 miljarder kronor månaden före. Under helåret 2024 har varuexportvärdet minskat med 2 procent jämfört med föregående år, medan värdet för varuimporten minskat med 3 procent. Handelsnettot visade ett överskott på 67,5 miljarder kronor för helåret, jämfört med ett överskott på 45,9 miljarder kronor 2023.