De asiatiska börserna har backat något i skuggan av gårdagens nedställ på Wall Street. Hongkongbörsens Hang Seng-index steg mot strömmen 0,2 procent, Sydneys ASX-index ned 0,15 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 1,39 procent. Shanghai höll helgdagsstängt med anledning av det kinesiska nyårsfirandet.
De amerikanska statsobligationsräntorna ligger kvar inom måndagens intervall. Tioåringen handlas ned en punkt à 4,55 procent, och tvååringen ned oförändrad à 4,22 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,39 procent och tvååringen 1,99 procent.
Dollarn har stärkts 35 pips till 1,0430 mot euron respektive 10 pips till 155,90 mot yenen. Kronan har backat två öre till 11,00 mot dollarn och noteras oförändrad à 11,48 mot euron. Oljeterminerna pendlar oregelbundet kring gårdagens nivåer. Brentkontraktet noteras upp 50 cent per fat à 77,70 dollar per fat, medan det amerikanska WTI-kontraktet har sjunkit tillbaka till 73,70 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 81,11 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
USA-börserna tyngdes igår av oro att bolagsvärderingar inom den amerikanska tekniksektorn kan ha nått bubbelnivå då den kinesiska AI-utmanaren Deepseek visat sig konkurrenskraftig utan att investera hundratals miljarder. Nvidia och Broadcom var dagens förlorare, medan Apple steg mot strömmen. Vid börsstängning var breda S&P 500 ned 1,5 procent och tekniktunga Nasdaq Composite hade backat 3,1 procent. Lanseringen av kinesiska Deepseeks senaste modell gjordes för en vecka sedan och när denna nu testats mot konkurrenterna framkommer att den är klart jämförbar trots de små medel som ska ha använts i framtagandet. Detta har fått marknadsaktörerna att tvivla på behovet av stora investeringar för att utveckla AI, vilket drabbar AI-chipdominanten Nvidia och hela ledet av underleverantörer världen över. Nvidia-aktien rasade 17 procent, samtidigt som sektorkollegorna AMD, Broadcom och Micron Technology försvagades 6, 17 respektive 12 procent.
USA:s president Donald Trump antydde igår att hans administration planerar att verkställa tullavgifter som generellt kommer att bli “betydligt högre” än 2,5 procent. Uttalandet är det senaste i en rad signaler som tyder på att han förbereder omfattande tullar för att omforma USA:s leveranskedjor. Trump betonade att nivåerna ännu inte är fastställda men att de kommer att vara “tillräckliga för att skydda vårt land“. Presidenten lovade även tullar på specifika sektorer som halvledare, läkemedel, stål, koppar och aluminium. Dessutom nämnde han möjligheten att införa tullar på bilar från Kanada och Mexiko, länder redan hotats med en 25-procentig tull från och med den 1 februari.
De amerikanska hushållens konfidensindikator sjönk till 104,7 i december, från 112,8 i november, enligt Conference Boards månatliga mätning. Väntat var en liten uppgång till 113,0. Dana M Peterson, chefekonom vid Conference Board, noterade att konsumenterna i december var betydligt mindre optimistiska om framtida affärsvillkor och inkomster. Dessutom återkom pessimismen om framtida sysselsättningsutsikter efter att försiktig optimism rådde i oktober och november. För januari väntas en uppgång till 106.
En enkätundersökning från Bloomberg News visar att flera ekonomer tror att Bank of Japan sannolikt kommer att avvakta till sommaren innan nästa räntehöjning. Av de 45 tillfrågade analytikerna förväntar sig 56 procent att nästa höjning sker i juli, medan 18 procent tror på september och 9 procent på juni.
Fokus i veckan ligger på nya räntebesked, där Riksbanken väntas sänka räntan med 25 punkter till 2,25 procent på onsdag och ECB förväntas göra samma sak på torsdag, till 2,75 procent. På den amerikanska makrodatakalendern står idag hushållens konfidensindikator för januari.
De europeiska indexterminerna är försiktigt positiva inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,2 procent, Tyska DAX-index upp 0,45 procent, franska CAC-index ned 0,1 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,2 procent.
Nyheter från kvällen
– KORTARE VÅRDKÖER. 500 miljoner kronor öronmärks för att korta vårdköerna, meddelade regeringen och Sverigedemokraterna på en pressträff. (SvD)
– FLER HOS KRONOFOGDEN. Svenskarna får allt svårare att klara av sina skulder. Nära en halv miljon privatpersoner är hos Kronofogden och skuldberget uppgår till 138 miljarder kronor. “Det är ett allvarligt läge“, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på myndigheten. (DI)
– SPLITTRAD SYN PÅ KLIMATET. Handelsbanken och Swedbank har strypt sin utlåning till producenter av fossila bränslen. Från SEB, Danske Bank och Nordea fortsätter dock miljarderna flöda, även till bolag som aktivt letar efter ny olja och gas. Det visar en ny granskning från Fair Finance Guide och Naturskyddsföreningen. (DI)
Bolagsnotiser
– Nätmäklaren Nordnet avser att etablera verksamhet i Tyskland, med start under andra halvåret 2026. Det framgår av ett pressmeddelande. Nordnet har sedan tidigare verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Kostnaderna för Tysklandsetableringen uppskattas för 2025 till cirka 60 miljoner kronor för att efterföljande år öka gradvis och från 2028 uppgå till cirka 100 miljoner kronor per år. Planerna på att etablera sig i Tyskland förklarar vd Lars-Åke Norling med att den tyska sparmarknaden är störst i Europa och att landet innebär en stor och ökande potential. “Den tyska sparmarknaden är störst i Europa och mer än dubbelt så stor som de nordiska sparmarknaderna tillsammans, trots att en relativt låg andel av befolkningen idag sparar i aktier och fonder“, skriver Lars-Åke Norling. Nordnet-vd:n tror att nätmäklaren över tid har stora möjligheter att ta marknadsandelar i landet.
Notiser från marknaden
– Konjunkturen har bottnat men det är först under andra halvåret som tillväxten väntas ta fart och den ekonomiska tillväxten vara högre än normalt. Det skriver Swedbank i sin konjunkturprognos. “Hushållssektorn är räntekänslig och det är först i år som Riksbankens räntesänkningar mer tydligt märks av i hushållens plånböcker. Tillsammans med reallöneökningar och skattesänkningar bidrar detta till att hushållens konsumtion växer betydligt snabbare än normalt från och med sommaren“, fortsätter de. Sveriges BNP väntas öka 1,7 procent i år och 3,3 procent nästa år. Under 2024 väntas BNP ha ökat 0,6 procent. I föregående prognos väntades BNP öka 2,0 procent i år och 3,1 procent nästa år. “Återhämtningen i svensk ekonomi påbörjas till sommaren, efter en utdragen lågkonjunktur. Den inhemska efterfrågan driver utvecklingen. Riksbanken fortsätter att sänka räntan fram till mars då botten i sänkningscykeln nås“, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson. Eftersom inflationen har stabiliserats i samband med en svensk ekonomi som är svagare än normalt sett räknar Swedbank med att Riksbanken fortsätter att sänka räntan ner till 2,0 procent i mars.