De asiatiska börserna har inlett veckan oregelbundet, med optimism i Kina tack vare något bättre konsumentköpindex än väntat. Shanghais CSI-index noteras upp 0,21 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 1,8 procent, Sydneys ASX-index ned 0,37 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,04 procent.
De amerikanska statsobligationsräntorna ligger i nivå med fredagens stängning. Tioåringen noteras således upp tre punkter à 4,48 procent och tvååringen upp 5 punkter till 4,28 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,28 procent och tvååringen 1,92 procent.
Dollarn är stark efter fredagens jobbsiffra, upp 70 pips à 1,0315 euron, respektive 20 pips à 152,15 mot yenen. Kronan har tappat 9 öre till 10,96 mot dollarn och har stärkts ett öre till 11,30 mot euron. Oljeterminerna har stigit marginellt. Brentkontraktet noteras kring 75,10 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 71,55 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 76,54 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
USA-räntorna steg i fredags eftermiddag då jobbrapporten visade att sysselsättningen i januari ökade något mindre än väntat, men samtidigt reviderades de två föregående månaderna uppåt med 100.000 personer. Arbetslösheten sjönk från 4,1 procent i december till 4,0 procent, medan lönerna ökade med 4,1 procent i årstakt. Lite senare på fredagen kom det preliminära Michigan-indexen för februari in svagare än väntat medan inflationsförväntningarna tog ett hopp uppåt.
Igår meddelade president Trump att han avser lägga 25-procentiga tullar på all import av stål och aluminium till USA. Uttalandet kom på presidentplanet Air Force One. Tullarna kommer att gälla import av metallerna från alla länder, även Mexiko och Kanada, enligt Bloomberg News. Trump sade också att han på tisdag eller onsdag kommer att avisera ömsesidiga tullar på många länder med omedelbar verkan. Trump framhöll att tullar utgör en lösning på USA:s underskott, och att biltullar alltid ligger på bordet.
Kinas ömsesidiga tullar mot USA träder i kraft på måndagen. Hittills syns inga tecken på framsteg mellan Peking och Washington. Enligt Financial Times uppgår Kinas tullar på USA-varor till 14 miljarder dollar. “Dessa kan vara ett strategiskt förhandlingsverktyg för president Trump eller början på ett utdraget handelskrig“, sade Stephen Dover, chef för Franklin Templeton Institute, till Reuters. “Nästan hälften av USA:s import tjänar som insatsvaror för inhemska företag, vilket innebär att företag antingen måste överföra högre kostnader till konsumenterna, absorbera lägre marginaler eller helt anpassa leveranskedjorna“, fortsatte han.
Marknadens förväntningar på kommande räntesänkningar under 2025 har sjunkit till endast 36 punkter, från cirka 42 punkter, efter fredagens jobbrapport. Fed-ordförande Jerome Powell ska frågas ut av representanthuset på tisdag & onsdag, och tullarnas inverkan på politiken blir sannolikt en het fråga. Hans vittnesmål på onsdag kommer också att följa på konsumentprisdata för januari, vilket kan antyda tidig press givet anekdotiska bevis på att företag höjer priserna i väntan på skatterna. Rapporten fokuserar normalt på centralbankens bedömningar från det senaste penningpolitiska mötet, i detta fall den 28-29 januari.
Igår publicerades statistik från som visade att Kinas konsumentpriser steg 0,5 procent i januari jämfört med samma månad föregående år. Det var den högsta nivån sedan i augusti 2024, drivet av säsongseffekter på grund av det kinesiska nyåret. Analytikerna hade väntat sig att KPI skulle ha ökat med 0,4 procent, enligt Trading Economics konsensusprognos. Livsmedelspriserna steg 0,4 procent i årstakt i december, efter -0,5 procent föregående månad, medan inflationstakten exklusive livsmedel och energi var 0,6 procent, upp från 0,4 procent föregående månad. Capital Economics tror att uppgångarna blir kortlivade och hänvisade till de ihållande strukturella obalanserna i ekonomin sannolikt håller inflationen låg under 2025 och längre. Kinas producentpriser sjönk 2,3 procent i januari jämfört med samma månad föregående år. Det var 28:e månaden i rad med producentprisdeflation. Analytikerna hade väntat sig att PPI skulle ha sjunkit med 2,1 procent, enligt Trading Economics konsensusprognos bland analytiker.
På dagens europeiska makroagenda står KPI från Danmark och Norge och här hemma publicerar SCB hushållens konsumtion, industriorder och produktionsvärdeindex. Konsumtionen utvecklades oregelbundet under andra halvåret i fjol; positiva månadstal i juli och augusti följdes av två svaga månader innan novemberdata visade en uppryckning till +1,1 procent jämfört med oktober, och +1,6 procent jämfört med november 2023. Detaljhandeln var överraskande stark i december, +2,9 procent jämfört med november och +5,6 procent jämfört med december 2023. Vidare publicerar Arbetsförmedlingen sin veckostatistik.I eftermiddag publiceras USA-statistik över inflationsförväntningarna från Fed i New York.
De europeiska indexterminerna pendlar strax över nollstrecket inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,1 procent, Tyska DAX-index upp 0,15 procent, franska CAC-index upp 0,1 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,15 procent.
Nyheter från kvällen
– MATPRISERNA. Oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) vill att regeringen agerar mot de höga matpriserna. I januari stack priserna iväg igen, vilket är ett tecken på att regeringen gör för lite, enligt Andersson. Hon tycker att regeringen “måste vakna”. S föreslår en matpriskommission. (SvD mån)
– VÅRDEN. Regionerna har aldrig spenderat lika mycket pengar på sjukvård som idag, men ändå har Sverige färre vårdplatser per invånare än jämförbara länder. Fler chefer och ökad administration pekas ut som skäl. (SvD lör)
– FLYGET. Inrikesflyget fortsätter att minska i hela EU och Sverige sticker ut, trots att vi har den tredje största geografiska ytan i EU. (SvD mån)
– KINA. Efter att antalet paket från kinesiska lågprisjättar ökat kraftigt det senaste året så syns nu en inbromsning i tillväxten. Transportföretagen tror att det handlar om de granskningar som gjorts mot Shein och Temu. (DI mån)
– KAFFE. Klimatkrisen och kaffesugna kineser driver upp priset på kaffe och kan göra drycken till en lyxvara. (DN sön)
– SÄKERHETSHOT. En dansk spionrapport varnar för ryska kärnvapenhot mot både Sverige och Finland. Målet skulle vara att pressa beslutsfattare att stoppa Natobaser och nya robotsystem på svensk mark. (DN mån)
– MUSK. Under dagliga protester i USA riktas nu vreden mer mot “skuggpresidenten” Elon Must än mot president Trump. (DN lör)
Bolagsnotiser
– Stålföretaget SSAB kan komma att gynnas av att USA inför 25-procentiga tullar på allt stål som kommer in i landet, som USA:s president Donald Trump aviserat om. Det uppger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer till EFN. “30 procent av deras produktion och deras försäljning är i USA. De blir stor vinnare om stålpriserna går upp i USA, vilket de gör per automatik om man inför tullar. Så de påverkas naturligt positivt“, säger Christian Kopfer till nyhetssajten.
Notiser från marknaden
– Friedrich Merz, ledare för konservativa CDU och tippad att bli Tysklands nye förbundskansler, signalerade i en valdebatt på söndagskvällen att han är redo att reformera den så kallade skuldbromsen. Det rapporterar Financial Times. Merz sade att han är öppen för att reformera landets strikta upplåningsregler när han kom under press om hur han ska finansiera högre försvarsutgifter. I en TV-debatt mot den nuvarande förbundskanslern Olaf Scholz (SPD) inför parlamentsvalet den 23 februari sade Merz att skuldbromsen kan behöva reformeras eftersom försvarsutgifterna “troligtvis kommer att gå mot 3 procent” av BNP på grund av press från USA:s president Donald Trump. Scholz sade att det var “löjligt” att hävda att endast besparingar och ekonomisk tillväxt skulle kunna tillhandahålla de tiotals miljarder euro som kommer att behövas för att finansiera en större försvarsbudget. “Jag har alltid sagt att man kan diskutera det här, men definitivt inte först“, sade Merz. “Först kommer besparingspotentialen, tillväxten och även de budgetomfördelningar som är brådskande“, fortsatte han. Merz konservativa CDU har officiellt åtagit sig att upprätthålla skuldbromsen, med sitt valmanifest som varnar att “dagens skulder är morgondagens skattehöjningar“. Enligt CDU-ordföranden skulle Tyskland först fokusera på att regelbundet nå sitt mål att spendera 2 procent av BNP på försvar, men tillade att han förväntade sig att siffran så småningom skulle stiga till närmare 3 procent – fortfarande långt under de 5 procent som Trump har föreslagit.