Asiatiska aktier har avancerat ledda av tekniksektorn, som fått draghjälp av Kinas beslut att stimulera inhemsk konsumtion som ska göra ekonomin mindre sårbar för handelstullar. Shanghais CSI-index noteras upp 0,27 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 2,4 procent, Sydneys ASX-index upp 0,08 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 1,2 procent.
De amerikanska statsobligationsräntor ligger kvar i mitten av förra veckans intervall. Tioåringen handlas oförändrad à 4,30 procent och tvååringen upp två punkter à 4,04 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,66 procent och tvååringen 2,17 procent.
Dollarn har försvagats ytterligare 45 pips till 1,0925 mot euron, men stigit 100 pips till 149,85 mot yenen. Kronan har stärkts 5 öre till 10,08 mot dollarn, respektive ett öre till 11,01 mot euron. Oljeterminerna stigit 40 cent per fat. Brentkontraktet handlas à 71,60 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 68,10 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 41,74 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Idag riktas blickarna mot stundande fredssamtal mellan Trump och Putin. Putin vidhåller tidigare krav, medan Trump sägs vilja diskutera land, kraftverk och “uppdelning av vissa tillgångar“. EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade igår att de villkor som Ryssland har ställt för att gå med på en vapenvila visar att Moskva egentligen inte vill ha fred, rapporterar Reuters. Samtidigt lovade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att hans regering skulle intensifiera attackerna mot Hamas “med ökande militär styrka” när Israel genomförde en rad flyganfall över Gaza under natten, efter veckor av misslyckade försök att förlänga den vapenvila som trädde i kraft den 19 januari. Åtgärden “följer på Hamas upprepade vägran att släppa gisslan, samt dess avvisning av alla förslag som de har fått från USA:s presidents sändebud Steve Witkoff och från medlarna“, sade Israels premiärministers kansli i ett uttalande. “Israel kommer från och med nu att agera mot Hamas med ökande militär styrka“, tillade de.
Kanadas premiärminister Mark Carney sade igår att Donald Trump måste sluta med sina “respektlösa” uttalanden om Kanada innan de två länderna kan inleda seriösa samtal om framtida relationer. Han betonade att Kanada vill ha en mer omfattande dialog och förhandling om ländernas handels- och säkerhetsrelation. “När USA är redo att föra den diskussionen är vi mer än redo att sätta oss ner,” sade han.
En rapport framtagen av analytikern Akira Otani antyder att Japans löner behöver öka med minst 3 procent under de kommande två åren för att uppnå Bank of Japans inflationsmål. Rapporten visade att nominella löner måste stiga med omkring 3–3,1 procent under 2025 och 3,3–3,4 procent året därpå för att ligga i linje med Bank of Japans förväntade inflationsbana. Bank of Japan väntas meddela sitt nästa räntebeslut på onsdag och tros behålla styrräntan oförändrad, med hänvisning till global ekonomisk osäkerhet och handelskonflikter.
På dagens europeiska datakalender står vakanser för fjärde kvartalet och handelsbalans för januari för EMU och ZEW-index från Tyskland. I USA publiceras i eftermiddag importpriser och bostadsbyggande för februari klockan. Därefter, klockan 14.15, väntas industriproduktion för februari. Senare i veckan står centralbanksbesked i fokus med räntebesked från Bank of Japan och Federal Reserve på onsdag och från Riksbanken, Schweiz Nationalbank (SNB) och Bank of England på torsdag. Av dessa är det endast SNB som väntas ändra räntan. En sänkning med ytterligare 25 punkter är trolig, men alla kommentarer om utsikterna – ekonomin, inflationen, räntorna – kommer att bevakas noga.
De europeiska indexterminerna avancerar inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,35 procent, Tyska DAX-index upp 0,65 procent, franska CAC-index ned 0,4 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,4 procent.
Nyheter från kvällen
– NORDISKT LEDARSKAP. Norden har länge setts som en region med starka gemensamma värderingar och hög levnadsstandard. Nu är det dags att ta ett steg fram och bli en ledande kraft i världsekonomin och bidra till global stabilitet och fred. (DI)
– UNGDOMSINITATIV. Kostnaderna för att unga människor inte kommer vidare i livet kan räknas på många konton. Därför behövs alla vägar prövas. Initiativet Nästa generation Sverige tar nu ett steg. (SvD)
– USA-RYSSLAND. Donald Trumps återkomst till Vita huset och den skakiga relationen mellan USA och Europa har varit till Moskvas fördel. Men det kan finnas skäl för dem att känna oro, menar en rysk expert. (SvD)
– USA-BOJKOTT. Bojkotterna riktade mot amerikanska företag växer som en reaktion på Trumps politik. Facebookgrupper i Sverige och Danmark växer snabbt. Det kan ha bidragit till att många nu säljer sina USA-fonder och att färre reser till USA. Frågan är om bojkotterna får någon reell effekt. (DN)
Bolagsnotiser
– Läkemedelsbolaget Bioarctic har av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA erhållit särläkemedelsklassificering för läkemedelskandidaten exidavnemab i USA för behandling av multipel systematrofi (MSA). Det framgår av ett pressmeddelande. Klassificeringen ger incitament för att utveckla läkemedel för sällsynta sjukdomar med stora medicinska behov, heter det i pressmeddelandet.
– Gruv- och smältverksbolaget Boliden har fattat beslut om utökad kapacitet för återfyllnad i Garpenberg och investerar 750 miljoner kronor i en ny pasteanläggning. Det framgår av ett pressmeddelande. Detta som ett led att gradvis utöka produktionen i Garpenberg från 3,5 miljoner ton till 4,5 miljoner ton per år. Merparten av investeringen kommer att genomföras under år 2026. “För att nå en produktionstakt om 4,5 miljoner ton per år krävs dock ytterligare insatser, däribland utveckling av gruvproduktion, tillredningar, transportinfrastruktur för malm samt flaskhalselimineringar i anrikningsverket“, skriver Boliden.
Notiser från marknaden
– Colombias försvarsminister förnekar att USA ska ha försökt stoppa försvarsföretaget Saabs möjliga försäljning av stridsflygplanet Gripen till Colombia. Det rapporterar Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot som har intervjuat Colombias försvarsminister Pedro Sánchez, som framtills för två veckor sedan var general i flygvapnet och som nu ska färdigställa ett köp av nya stridsflygplan där de andra konkurrenterna är amerikanska F-16 och franska Rafale. Medier har rapporterat att USA har hotat med att inleda en rättsprocess mot Colombia för misstänkt korruption, och att USA hotat med att lägga in veto mot den amerikanska motor som används i Jas Gripen, men det förnekas av Colombia. “Det är falskt att Saab mutat oss för att välja Gripenplan“, säger Pedro Sánchez till Ekot. Vilket stridsflygplan som Colombia i slutänden väljer väntas meddelas av landets president inom de kommande månaderna, uppger försvarsministern. Det viktigaste för landet är att få nya stridsflygplan, inte begagnade, och att få teknik som Colombia kan hantera oberoende av andra lander. Att Brasilien har valt Gripen är av stor betydelse, uppger Pedro Sánchez vidare. I slutet av februari uppgav Saab att bolaget har alla relevanta licenser och tillstånd på plats för att kunna exportera Gripen till Colombia. Uttalandet kom som ett svar på uppgifter om att USA sades planera att lägga in veto mot den möjliga Gripen-affären. Viktor Wallström, Saabs kommunikations- och hållbarhetschef, uppgav i samband med det för Nyhetsbyrån Direkt att stridsflygsupphandlingar ofta omgärdas av rykten. “Vi har i dagsläget inga indikationer på att de uppgifter som nu florerar i media skulle vara korrekta, och har därför ingen anledning att spekulera vidare kring dem. Vi har en god relation med våra amerikanska leverantörer och vårt erbjudande om Gripen till Colombia kvarstår. Vi är övertygade om att Gripen är det stridsflyg som bäst möter Colombias behov“, sade Viktor Wallström.
– Trump-administrationen har övervägt en förenklad modell för de “ömsesidiga tullar” som de avser att införa från den 2 april. Det rapporterar Wall Street Journal med hänvisning till källor. Tjänstemän har diskuterat att förenkla den komplexa uppgiften att sätta nya tullnivåer för hundratals amerikanska handelspartner genom att istället placera nationer i en av tre tullnivåer. Trestegsförslaget – med låga, medelhöga och höga tullnivåer – diskuterades i förra veckan vid ett möte där bland andra stabschefen Susie Wiles, handelsminister Howard Lutnick, finansminister Scott Bessent och USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer deltog. Donald Trump har upprepade gånger sagt att “ömsesidiga tullar” skulle innebära att USA tar ut samma tullsatser som andra länder tar ut på amerikanska varor. Men det blir en enorm uppgift, eftersom tjänstemän måste anpassa tullsatser för hundratals länder och territorier som USA handlar med globalt. Diskussionen är fortsatt pågående i administrationen, och en högt uppsatt tjänsteman avvisade senare uppgifterna att administrationen fortsatt försöker att utforma en individuellt anpassad tullsats för varje nation. Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt sade många planer har diskuterats, och när presidenten är redo att tillkännage en plan “kommer det amerikanska folket att höra det direkt från honom”.