Handeln på de asiatiska börserna har idag präglats av försiktig återhämtning efter indikationer att USA och Japan kan vara på väg att inleda handelssamtal. Shanghais CSI-index noteras upp 1,2 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,7 procent, Sydneys ASX-index upp 2,25 procent och Tokyobörsen Nikkei-index upp 6,03 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit markant. Tioåringen noteras upp 25 punkter à 4,15 procent och tvååringen à 3,73 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,42 procent och tvååringen 1,90 procent.
Dollarn har stärkts 25 pips till 1,0985 mot euron, respektive 200 pips till 147,30 mot yenen. Kronan har återhämtat 13 öre till 9,93 mot dollarn, respektive 18 öre till 10,91 mot euron. Oljeterminerna har stigit drygt 1,5 dollar. Brentkontraktet handlas à 64,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 61,40 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 54,78 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Efter flera dagars kraftiga börsnedgångar stabiliserades läget av uppgiften att president Trump och Japans premiärminister Shigeru Ishiba ska inleda handelssamtal. Samtidigt meddelade Kina att man inte ge vika för vad man kallade “utpressning” från USA. Uttalandet från Kinas handelsministerium kom efter att Trump aviserat att han på onsdag tänkte införa ytterligare 50 procents tull på import från Kina, som svar på Pekings beslut att matcha de 34-procentiga “ömsesidiga” tullar som USA annonserade förra veckan. “USA:s hot om att eskalera tullarna mot Kina är ett misstag på misstag, vilket återigen blottlägger den amerikanska sidans utpressande natur“, sade Kinas handelsministerium i ett uttalande. “Om USA insisterar på att gå sin egen väg kommer Kina att kämpa till slutet.”
Europeiska unionen har samtidigt föreslagit motåtgärder mot Trumps tullar. EU föreslår 25 procents tull på bland annat sojabönor, nötter och korv från USA. USA:s finansminister Scott Bessent uppges, enligt Reuters, ha träffat Trump under helgen för att diskutera vikten av att visa på en “slutstrategi” i handelskonflikten. Tesla-grundaren Elon Musk föreslog under helgen att USA och EU bör slopa tullarna helt, vilket avfärdades av Trumps handelsrådgivare Peter Navarro.
Investerare spekulerar nu i att recessionstendenser kan tvinga Fed att sänka räntan så tidigt som nästa månad. Trump upprepade på måndagen sin uppmaning om räntesänkningar, men Fed-chefen Jerome Powell har hittills signalerat att det inte är någon brådska. Samtidigt sade Chicagos Fed-chef Austan Goolsbee att företagen är oroliga för effekterna av Trumps tullar, men att Fed kommer att basera sina beslut på “hårda data“. Goolsbee varnade för att en eskalering av tullkonflikten kan bidra till stagflation, men betonade att det fortfarande råder stor osäkerhet om utvecklingen och att penningpolitiken kommer att styras av hur priser och tillväxt påverkas över tid.
På hemmaplan visar ny statistik från Svensk Mäklarstatistik att bostadsrättspriserna i Sverige steg 1,1 procent i mars jämfört med februari, medan villapriserna ökade 0,1 procent. På årsbasis är bostadsrättspriserna upp 4,2 procent och villapriserna 1,8 procent. Under första kvartalet såldes 39.900 bostäder, en ökning med 7 procent från samma period i fjol. “Månadens utveckling visar en stabil men försiktig marknad,” säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet.
På dagens makroagenda står ett anförande av Riksbankschef Erik Thedéen inför finansutskottet, och i USA publiceras NFIB:s småföretagsindex.
De europeiska indexterminerna avancerar inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 1,5 procent, Tyska DAX-index upp 1,45 procent, franska CAC-index ned upp 1,4 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 1,1 procent.
Nyheter från kvällen
– KRITIK. President Trump hävdar att huthirebellerna “decimerats av de obevekliga attackerna” – men internt får USA:s angrepp i Jemen kritik för att vara ineffektiva. (DN)
– DRAR NED. För krisande bolag som drabbas av Trumps tullchock sätter industrins nya märke ytterligare press, medger Torbjörn Hållö, chefekonom på LO. Han flaggar även för att utfallet kan bli betydligt sämre än LO:s nya prognos. (DI)
– BEVAKAR NOGA. Regeringen samarbetar nära de större bolag som exporterar till USA under börsfrossan, enligt finansminister Elisabeth Svantesson. Alla åtgärder är på bordet för att skydda svenska jobb och företag. (DI)
– UTLANDSFÄNGELSER. Svensk brottslighet är ett svenskt problem, inte andra länders. Därför bör inte förslaget att hyra fängelseplatser utomlands bli verklighet, skriver företrädare för Centerstudenter. (SvD)
– DYR DIGITALISERING. Skolverkets arbete med att digitalisera de nationella proven har kostat 700 miljoner kronor och pågått i åtta år. I början av mars havererade systemet innan proven ens hunnits tas i bruk på allvar. (DN)
– UTBREDD PESSIMISM. Kriminaliteten är huvudskälet till den utbredda pessimismen bland väljarna. Det visar en undersökning från DN/Ipsos. Men även sjukvården bidrar till en negativ syn på utvecklingen i Sverige. (DN)
– BROMSAS. De kommande fem åren ska 150 miljarder kronor investeras på tre stora gröna stålsatsningar i Norrbotten. Samtidigt bromsas stora investeringar i Europa. Två tredjedelar av satsningarna på fossilfritt stål i Europa finns bara på ritbordet, visar en ny undersökning. (DI)
– MYCKET SVINN. Var tionde kopp kaffe som bryggs på en restaurang slängs i vasken. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som SVT Uppsala rapporterar om. (SVT)
– SKEPSIS. EU-diplomater har låga förhoppningar om att förhandlingar med Vita huset om tullarna ska få ett positivt utfall, enligt AFP:s uppgifter. Efter måndagens krismöte sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att unionen föreslagit ett ömsesidigt slopande av tullar på bilar och industrivaror.
Bolagsnotiser
– Det tyska lastbilsbolaget Traton, som är noterat på Stockholmsbörsen och där Scania ingår, uppger att lastbilschaufförer i USA skjuter upp på beställningar på grund av oro över en global recession. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till ett investerarsamtal som en analytiker på Bernstein Research tagit del av. Traton förväntar sig att den nordamerikanska marknaden krymper med 10 procent även innan påverkan från tullar eller en eventuell recession. I mars kommenterade bolaget att de amerikanska tullarna på Mexiko troligtvis inte skulle ha någon stor påverkan på importen från landet kortsiktigt, trots att 65 procent av lastbilar levererade till USA i fjol tillverkades i Mexiko. Vidare noterade analytiker att Traton förväntar sig att marginalerna kommer att minska “betydligt” under det första kvartalet. I Europa noterades en positiv ordertrend och en ökad produktion.
– Intrum meddelar att den amerikanska konkursdomstolen har godkänt dess förlikningsavtal med en minoritetsgrupp av innehavare av dess obligationer som förfaller 2025, av vilken en undergrupp har lämnat in vissa överklaganden och invändningar avseende koncernens så kallade prepackaged Chapter 11-plan och den svenska företagsrekonstruktionsprocessen. Det framgår av ett pressmeddelande. Förlikningen är fortsatt villkorad av vissa förutsättningar, vilka förväntas uppfyllas inom de närmaste dagarna, skriver Intrum. Efter att ha fått sin Chapter 11-plan bekräftad av den amerikanska konkursdomstolen i slutet av 2024, lämnade Intrum in sin rekonstruktionsplan som en del av den svenska företagsrekonstruktionen den 14 mars 2025. Nästa steg är Intrums plansammanträde, vilket kommer att äga rum den 15 april 2025, där berörda borgenärer kommer att ges möjlighet att rösta om rekonstruktionsplanen.
Notiser från marknaden
– EU:s motdrag efter Trumps tullbesked är att förnya ett gammalt erbjudande till USA om “0% tull för 0% tull” på alla industrivaror, inklusive fordon. Det sade EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič vid en pressträff på måndagseftermiddagen tillsammans med Polens handelsminister, efter att EU:s handelsministrar träffats i Luxemburg för att diskutera möjliga motåtgärder mot Trumps tullar på 20 procent, som börjar gälla på onsdag, den 9 april. Han sade att EU är öppna för och föredrar samtal, men de kommer inte att vänta för evigt. EU är redo att sätta sig vid förhandlingsbordet närhelst de amerikanska motsvarigheterna är redo. Šefčovič noterade att Trumps tullar slår mot hårt mot EU, till ett värde av 380 miljarder euro när det gäller exporten till USA, omkring 70 procent av EU:s totala export står inför tullar. I respons mot stål och aluminiumtullarna har de släppt en ny lista, som kommer att skickas senare på måndagen, och EU avser vidare att accelerera handelssamtal med andra länder. Indrivningen av tullar ska påbörjas den 15 april, och den andra delen den 15 maj. Imorgon väntas det första motåtgärdspaketet klubbas igenom av EU, förutsatt att en kvalificerad majoritet av medlemsländerna inte röstar emot. Förslaget har två steg. Först träder en mindre del i kraft den 15 april, och resten en månad senare.
– Regeringens utredare föreslår begränsningar i rätten att dela ut vinst från fristående skolor och förskolor, samt en rad ytterligare åtgärder. Det framgår av ett inlägg på Dagens Nyheters debattsida från utredaren Joakim Stymne på måndagen. I fredags rapporterade SVT att regeringens utredare på måndag väntades föreslå vinstutdelningsförbud för friskolor vid fyra olika tillfällen, nämligen för friskolor som nyligen har startats, byter ägare, tar emot statsbidrag som syftar till att höja kvaliteten eller har kvalitetsbrister i verksamheten. Förslag kring detta finns med i utredningen. Utredaren föreslår samtidigt att skärpta krav införs på enskilda huvudmäns ekonomi och långsiktighet, både i tillståndsprövningen och i tillsynen. Kommunerna ska i vissa fall kunna återkräva utbetald skolpeng, bland annat om den har använts till brott. “Kännbara sanktionsavgifter införs vid ett antal brister, däribland vid överträdelse av förbud mot vinstutdelning“, skriver utredaren vidare. Villkoren föreslås också skärpas för att en huvudman ska få ta emot riktade statliga bidrag. “Det blir lättare för tillsynsmyndigheterna att besluta om återkallande av godkännande, tvångsförvaltning eller verksamhetsförbud. Det blir även möjligt att tvångsförvalta fristående skolor“, heter det vidare. Enskilda huvudmän ska i god tid behöva informera kommunen om planerad nedläggning av en fristående skola, föreslås det med. Utredningen kommer att återkomma med ett slutbetänkande under 2025 där vissa ytterligare skärpningar av regelverket ska presenteras, däribland avseende bedömningen av negativa konsekvenser för kommuner när en enskild huvudman ansöker om att starta skola.